<p>The purpose of this study was to investigate what attracts children to activity and movement on the playground in a central and municipal preschool in a town located in middle of Sweden. The method was to use a qualitative group interview with five children, two girls and three boys, at the age of five. The interview consisted of a general question about what kids think is fun to do on the playground and was complemented with follow-up questions depending on what the children said. A qualitative interview with a preschool teacher and observations were carried out in the hope that they would confirm what children claimed about play and movement. This study showed a gender difference when girls like to swing together while the boys are making the swinging for a contest. Climbing frames of various kinds, and slides were other popular objects on the preschool yard. The girls think it´s fun to climb, slide and to build their own climbing with other children, while the boys placed great emphasis on challenges. The interview with the preschool teacher and the observation was verified what the children claimed in the group interview and also showed that the nature often attract children to movement because of curiosity. The conclusion of the study may be that girls are looking for social interaction in which they may use their knowledge and skills, while boys like to challenge themselves to get confirmation. Therefore, the big activity patterns in these children can be a result of a good and well planned playground. For further research it would be interesting, from a gender perspective, to explore how color and art can attract children to activity and movement on the playground.</p>

The purpose of this study was to investigate what attracts children to activity and movement on the playground in a central and municipal preschool in a town located in middle of Sweden. The method was to use a qualitative group interview with five children, two girls and three boys, at the age of five. The interview consisted of a general question about what kids think is fun to do on the playground and was complemented with follow-up questions depending on what the children said. A qualitative interview with a preschool teacher and observations were carried out in the hope that they would confirm what children claimed about play and movement. This study showed a gender difference when girls like to swing together while the boys are making the swinging for a contest. Climbing frames of various kinds, and slides were other popular objects on the preschool yard. The girls think it´s fun to climb, slide and to build their own climbing with other children, while the boys placed great emphasis on challenges. The interview with the preschool teacher and the observation was verified what the children claimed in the group interview and also showed that the nature often attract children to movement because of curiosity. The conclusion of the study may be that girls are looking for social interaction in which they may use their knowledge and skills, while boys like to challenge themselves to get confirmation. Therefore, the big activity patterns in these children can be a result of a good and well planned playground. For further research it would be interesting, from a gender perspective, to explore how color and art can attract children to activity and movement on the playground.

<p>Lek är en stor del i barns sociala och kognitiva utveckling och leken sker till stor del på lekplatser. Enligt svensk lag ska alla allmänna lekplatser vara tillgängliga för alla, innan utgången av år 2010. Syftet var att undersöka tillgängligheten på allmänna lekplatser i Sollefteå kommun för barn och föräldrar med nedsatt rörelseförmåga eller synskada. Arton allmänna lekplatser bedömdes utifrån instrumentet Housing Enabler. Resultatet visade att ingen av de arton lekplatserna är tillgängliga, då sand, stockar och gropar var vanligt förekommande. Dessutom hade alla lekplatser instabil ytbeläggning i form av sand och ojämn ytbeläggning i form av sprickor och gropar. Endast tre lekplatser hade taktila varningar i form av ett trästaket runt gungställningarna. Arbetsterapeuter kan med sina kunskaper om fysisk miljö bidra till att öka tillgängligheten på lekplatser, vilket samtliga kommuner i Sverige ska sträva efter att uppnå.</p><p> </p>

Lek är en stor del i barns sociala och kognitiva utveckling och leken sker till stor del på lekplatser. Enligt svensk lag ska alla allmänna lekplatser vara tillgängliga för alla, innan utgången av år 2010. Syftet var att undersöka tillgängligheten på allmänna lekplatser i Sollefteå kommun för barn och föräldrar med nedsatt rörelseförmåga eller synskada. Arton allmänna lekplatser bedömdes utifrån instrumentet Housing Enabler. Resultatet visade att ingen av de arton lekplatserna är tillgängliga, då sand, stockar och gropar var vanligt förekommande. Dessutom hade alla lekplatser instabil ytbeläggning i form av sand och ojämn ytbeläggning i form av sprickor och gropar. Endast tre lekplatser hade taktila varningar i form av ett trästaket runt gungställningarna. Arbetsterapeuter kan med sina kunskaper om fysisk miljö bidra till att öka tillgängligheten på lekplatser, vilket samtliga kommuner i Sverige ska sträva efter att uppnå.

Lekmiljö för mening: Ett designförslag med syftet att skapa en tillgänglig lekplats för rörelsehindrade barn, koncentrerar sig på problematiken kring lekplatser och rörelsehindrade barn. Syftet med arbetet är att formge en tillgänglig lekplats för rörelsehindrade barn. Teori i uppsatsen innehåller essentiella komponenter inom informationsdesign rumslig gestaltning. Metoderna såsom intervju, lekplatsobservationer och skisser har bidragit till strävan att uppnå examensarbetets mål. Uppsatsens slutsats påpekar att ingen av de observerade lekplatserna är helt tillgängliga för rörelsehindrade barn. Med helt tillgänglig menas att lekplatsen dels går att tas sig in i, exempelvis med sin rullstol och dels att lekredskapen är tillgängliga lekmässigt för de rörelsehindrade barnen. Designförslaget som är framlagt i uppsatsen visar en lekplats med flera lekmöjligheter till rörelsehindrade barn. Det är en utveckling av bland annat rumsliga funktioner för att skapa en mötesplats där barn som har rörelsehinder ges möjligheter att leka med alla andra barn som inte har något funktionshinder.

“Staden ur barnens ögon”Denna uppsats är ett resultat av en undersökning ombarns rörelsefrihet och deras lekvanor i sin närmasteomgivning. Studien består av två delar. I den förstadelen intervjuade vi barn och tog sedan med dem på enpromenad i sitt närområde. På så sätt fick vi förståelseför hur de uppfattar sin omgivning i innerstaden. I denandra delen av studien intervjuade vi representanter frångatukontoret för att ta reda på hur barns intressen tastillvara i planeringen av innerstaden.Målet med vår studie var att skapa förståelse för, ochbeskriva hur barn upplever att bo i centrala Malmö. Iundersökningen fokuserade vi också på mötet mellanbarn och platser, och hur de interagerar med andramänniskor. Våra huvudfrågor kretsade kring stadsmiljönskaraktär: Vad finns det för kvalitéer i barnens närmiljöi innerstaden? Vad upplevs som intressant, skrämmandeoch tråkigt i omgivningen? Var leker man helst och vadleker man helst med? Hur tas barns intressen tillvara närman planerar miljön i innerstaden?I den första delen intervjuade vi sju barn i åldrarnaåtta och elva år. Våra frågor handlade bland annat omderas favoritplatser för lek, rörelsefrihet, stadstrafikenspåverkan samt deras uppfattning om positiva och negativakvaliteter i närområdet. Under promenaderna blevbarnens synpunkter på sin omgivning ännu tydligare.När vi i den andra delen intervjuade representanter frångatukontoret, ville vi ta reda på hur kommunens arbetepåverkar barns miljö och vad som görs för att förbättraderas situation.Resultatet av vår undersökning visar att barnen är relativtnöjda med att bo i innerstaden. De önskar sig däremoten grönare och renare omgivning med mindre trafik.Barn tenderar att hitta platser för lek överallt, och särskiltställen som vuxna inte tycker är lämpliga. De föredrarplatser där de kan klättra eller utmana sig själva. Vi komockså fram till att det är svårt att planera för barn, främstav två anledningar. För det första har vuxna ofta svårtatt kommunicera med barn, och för det andra är detkomplicerat att få ihop alla samhällsgruppers intressennär man planerar stadens utformning. / ”A child´s view of the city”This thesis is the result of a study concerning children’sindependent movement, and the choices they makein terms of where, how and what to play within theirimmediate surroundings. The study was accomplishedin two parts. In the first part we interviewed childrenand followed them on a walk in their neighborhood. Bydoing this we learnt how the children comprehendedtheir surroundings. In the second part we interviewedrepresentatives from the roadwork’s department toascertain how children’s interests have been takeninto consideration when planning the inner-cityenvironment.Th e aim of this study was to understand and describehow children experience life in the centre of Malmö.In our study we focused on the interaction betweenchildren and places, and also on the interaction betweenchildren and people in the street. The main questions weasked were: What qualities can be found in the children’sclosest surroundings? Why is it that some places, streetsor playgrounds appear more interesting to children thanothers? What do children consider exciting, frighteningor boring? How are children´s interests being consideredwhen the inner city is being planned?In the fi rst part of the study we interviewed seven children,aged eight and eleven years old. The questions focused ontheir favorite places for play, their independent mobility,the city traffic and their perception of positive andnegative qualities in their neighborhood. The interviewswere followed by walks with the children in orderto observe them interacting with their environment.The second part of the study was based on a meetingwith representatives from the roadwork’s department.We wanted to find out how they thought their workinfluenced the children’s environment and what wasbeing done today to improve the quality of children’slives in the inner-city.The main fi ndings were that the children in the innercity were quite happy with their living situation,although they wished the surroundings were greener,less heavily trafficked and less untidy. Children tend toplay everywhere and often choose places which adultsconsider inappropriate. They prefer places where theycan climb or be challenged in different levels. Anotherfinding from our study was that planning for childrenis difficult for two reasons. First, the communicationbetween children and adults is often complicated, andsecond, it’s hard to put children’s need in front of othersgroups in the society.

Mitt huvudsakliga syfte är att öka mina kunskaper kring planering av, och uppfattningar om, barns planerade utomhusmiljöer. För att komma fram till mina resultat har jag intervjuat besökare på temalekplatsen Spiralen och även tjänstemän vid Malmö stad, som är ansvariga för planeringen av lekplatsen. Mina resultat visar att besökare vid temalekplatsen Spiralen inte alltid använder och uppfattar lekplatsen på det vis som platsen är planerad. Ett samarbete mellan människor med olika kompetenser skulle kunna bidra till en förbättrad utemiljö för barn. Nyckelord: intervjuer, lekmiljö, lekplats, planering, säkerhetsaspekter, utomhuslekar, utomhusmiljö

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur elevers lek- och beteendemönster ändras utifrån lekplats och miljö. Frågeställningar som vi utgick ifrån var: Hur påverkas leken av lekplatsen, har utformningen någon betydelse? Vilka skillnader framkommer i leken vid ändrad lekmiljö/lekplats? För att samla in information om barns utveckling, lek och hur leken ser ut valde vi att först gå igenom teoretiskt material som var relevant för våra problemställningar. För att ta reda på hur barns lek ser ut observerade vi barn i 8 års ålder på två lekplatser. Dessa lekplatser var ”hemmalekplats” och en närliggande lekplats, som vi döpt till ”borta lekplatsen”. Observationerna genomfördes för att se om lekmönstret ändrades utifrån vilken miljö barnen befann sig i. Vi gjorde även enkätfrågor till eleverna för att ta reda på deras åsikter om lekplatserna. Intervjuer gjordes med klassläraren och en resurslärare, som handlade om deras erfarenheter och kunskap om barnens lek. Det empiriska materialet sammanfattades och ställdes mot de teorier som vi tidigare har fördjupat oss i. Resultatet visade att de elever vi valde att observera ändrade sitt lek – och beteendemönster utifrån vilken miljö eleven befann sig i och vad lekplatsen erbjöd i materiella ting.

I denna kandidatuppsats får ni följa mitt arbete och de olika metoderna jag använt för att ta fram ett förslag på en ny stadslekplats åt Sandvikens kommun. I diskussion med kommunens parkingenjörer kom jag fram till att designförslaget ska appliceras på en kommunägd mark i Björksätra, Sandvikens kommun. ”Björksätra är Sandvikens orten va” – anonym, än om det inte är sanningen för många så finns det vissa som har den uppfattningen om området. Jag hoppas kunna vara med och ändra på den negativa synen på området med hjälp av detta förslag. En lekplats kan skapa ett utflyktsmål och höja värdet på området och även resultera i ett ökat välmående för barn och familjer. Jag har genom enkäter, observationer och intervjuer samlat information kring användandet av dagens traditionella och lite annorlunda tematiska lekplatser. Från pedagoger inom förskolan har jag fått nödvändig information om vad som krävs för att en lekplats ska vara inkluderande och givande. I en workshop med elever i årkurs fem har jag spånat idéer och lyssnat på hur barnen ser på äventyrliga lekplatser.Designförslaget är en tematisk lekplats som inspirerats av Sandvikens kommun, dess historia inom järnverket och fritidssysslorna invånarna ägnar sig åt. Ett ställe som förhoppningsvis kommer locka människor till området och bidra till en ökad utomhusvistelse som är bra för hälsan.

Barns rätt till en lekfull miljö: Ett designförslag på en lekplats med syfte att skapa tillgänglighet för barn som använder rullstol koncentrerar sig på problematiken kring utformandet av lekplatser och barn med rörelsenedsättning. Syftet med arbetet är att utforma ett designförslag på en lekplats som är tillgänglig för barn som använder rullstol. Utifrån metoder som intervjuer, platsobservationer och skisser skapades en helhetsbild över de fysiska problem målgruppen har angående tillgänglighet på lekplatser. Detta gav förståelse för vilka behov och förutsättningar målgruppen har, och eventuella lösningar på problemen. Med hjälp av studien har ett gestaltningsförslag på en lekplats för barn som använder rullstol skapats, för att förbättra och kommunicera tillgänglighet.  Gestaltningsförslaget visar fler lekmöjligheter där barn som använder rullstol har möjlighet att leka tillsammans med barn som inte har någon typ av rörelsenedsättning. Detta för att skapa inkludering och ett socialt sammanhang.