Leukemi är en cancerform som påverkar kroppens bildning av vita blodkroppar. En vanlig behandling är cytostatika som kan medföra många besvärande biverkningar för patienten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienter med leukemis erfarenheter av sjukdom och cytostatikabehandling från behandlingsstart till ett år efter avslutad behandling. Metod: En litteraturstudie som är baserad på Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Sökningen genomfördes i två databaser; CINAHL och PubMed. Granskning av artiklarna gjordes utifrån deras syfte och metod, nio artiklar redovisas i resultatet. Resultatet är uppbyggt av fyra kategorier. Resultat: Baserat på två kvalitativa och sju kvantitativa studier. Kategorierna var, erfarenheter utifrån kognitiva funktioner, erfarenheter utifrån fysiska funktioner, erfarenheter utifrån emotionella funktioner och erfarenheter utifrån psykiska funktioner. Slutstats: Trots att majoriteten av patienterna hade erfarenheter som var negativa så ansåg en stor andel av patienterna att de hade en god livskvalitet och att med tiden kom en känsla av acceptans.

No description available.

<p>This is an empirical cross-sectional study with the aim to examine the patient’s comprehension about their quality of life within two to seven years after their stem-cell transplantation with reference to physical, social, emotional, psychological and functional wellbeing and to investigate if the patient groups have disease specific problems. Differences in quality of life between men and women and also between allogeneic and stem cell transplantation with an unrelated donor (URD) were studied. The measurement Functional Assessment of Cancer Therapy (FACT) and the bone marrow transplant subscale (BMT) is a 49 item, valid and reliable measure that was used. The questionnaire was answered by 43 of 47 patients (91%).</p><p>There is a significant difference between men and women in physical, social and functional wellbeing. Women have a higher score in quality of life. Between allogeneic and URD transplantation there is a significant difference in some items. About 49 % of all patients had side effects after the stem cell transplantation. Of the whole group, 86 % measured a high score for emotional support from their family in the section about social wellbeing. Based on this study there is a need to modify the information to men and women respectively because of the significant differences in quality of life for these groups.  Measuring quality of life ought to be continuous before, during and after the process of stem cell transplantation. It is important for nurses to identify patients who are in need of support, to be able to give good nursing in both inpatients and outpatients.</p><p> </p><p>Keyword: “Health” “Quality of Life” “Allogeneic stem cell transplantation” “Leukaemia”</p>

No description available.

Bakgrund: När ett barn drabbas av en allvarlig sjukdom som leukemi så förändras livet för föräldrarna och omgivningen. En hel familj påverkas och deras vardagsliv blir förändrat. Tidigare forskning har visat att föräldrar kan känna sig osäkra på sjukhuset och inte veta hur de kan hjälpa sitt barn. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser i samband med att deras barn drabbats av leukemi och vårdas på sjukhus. Metod: Kvalitativ ansats och Graneheim och Lundmans manifesta innehållsanalys av tre stycken självbiografiska böcker. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier; ”Mitt barn är sjukt”, ”Stöd” och ”Tilliten som rubbas”. Slutsats: Föräldrarnas upplevelser när deras barn drabbats av leukemi och vårdades på sjukhus utgick ifrån händelsen av att barnet blivit sjukt. Vid specifika händelser i samband med barnets sjukdom väcktes känslor hos föräldrarna som låg latent på grund av att barnet hade fått leukemi. Föräldrarna kände stöd från anhöriga och sjukvårdpersonal men stödet kändes mindre i vissa situationer på sjukhuset.

This is an empirical cross-sectional study with the aim to examine the patient’s comprehension about their quality of life within two to seven years after their stem-cell transplantation with reference to physical, social, emotional, psychological and functional wellbeing and to investigate if the patient groups have disease specific problems. Differences in quality of life between men and women and also between allogeneic and stem cell transplantation with an unrelated donor (URD) were studied. The measurement Functional Assessment of Cancer Therapy (FACT) and the bone marrow transplant subscale (BMT) is a 49 item, valid and reliable measure that was used. The questionnaire was answered by 43 of 47 patients (91%). There is a significant difference between men and women in physical, social and functional wellbeing. Women have a higher score in quality of life. Between allogeneic and URD transplantation there is a significant difference in some items. About 49 % of all patients had side effects after the stem cell transplantation. Of the whole group, 86 % measured a high score for emotional support from their family in the section about social wellbeing. Based on this study there is a need to modify the information to men and women respectively because of the significant differences in quality of life for these groups.  Measuring quality of life ought to be continuous before, during and after the process of stem cell transplantation. It is important for nurses to identify patients who are in need of support, to be able to give good nursing in both inpatients and outpatients.   Keyword: “Health” “Quality of Life” “Allogeneic stem cell transplantation” “Leukaemia”

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2001. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2001. / Härtill 6 uppsatser.

No description available.

Bakgrund: Leukemi hos barn är en allvarlig och livshotande sjukdom. Trots att överlevnaden har ökat de senaste decennierna innebär den långa behandlingen en stor påfrestning för hela familjen. Sjukdom hos en av familjemedlemmarna har inverkan på hela familjen och den nya tillvaron kräver ofta nya sätt att ta sig an vardagen. Vid omvårdnad av långvarigt sjuka barn är målsättningen för sjuksköterskan att arbeta utifrån ett familjecentrerat synsätt. Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett barn som har leukemi. Metod: En litteraturstudie med systematiska sökningar och en beskrivande design genomfördes. Artiklar söktes i databaserna Cinahl, Medline och PsycINFO. I studien inkluderades 10 artiklars resultat som sammanställdes i tre huvudkategorier och nio subkategorier. Resultat: Att få leva som vanligt var viktigt för föräldrarna, men upplevdes som svårt. Barnet kom i första hand i alla situationer och föräldrarna ville vara med sitt sjuka barn. En stark oro över att förlora sitt barn präglade föräldrarnas tillvaro. Stöd upplevdes av föräldrarna som viktigt under barnets behandling. Slutsats: Som sjuksköterska är det viktigt att förstå att upplevelsen av att leva med ett barn som har leukemi kan innebära en stor påfrestning för hela familjen då sjukdom hos en familjemedlem påverkar de övriga i familjen både enskilt och som helhet. Det är därför av stor vikt för sjuksköterskan att få kunskap om föräldrarnas upplevelser för att kunna ge den hjälp och stöd de behöver för att hantera sin situation.