Bakgrund: Patienter som blir diagnostiserade med akut leukemi genomgår krävande cytostatikabehandlingar som resulterar i långa vårdtider på sjukhus samt fysiska och psykosociala påfrestningar. Cytostatikabehandlingarna har senaste åren flyttats från slutenvård till öppenvård, och ges inom öppenvården via en förprogrammerad, portabel infusionspump (CADD-pump), och patienten kan vara hemma eller på patienthotellet under tiden som behandlingen ges. Behandlingsmetoden medför ett ökat egenvårdsansvar och ställer krav på patienterna att själva hantera infusionspump och centralvenös infart. Syfte: Syftet med studien är att belysa vilka upplevelser och erfarenheter patienter med akut leukemi har av cytostatikabehandling via CADD pump i hemmet eller på patienthotellet. Metod: Patienter med akut leukemi som behandlats med cytostatika i CADD-pump i hemmet eller på patienthotellet har inkluderats. Tio semistrukturerade intervjuer har genomförts via telefon, och har analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Informanternas upplevelser och erfarenheter kunde delas in i två övergripande teman; somatisk och fysisk värld samt psykologisk värld. Under de två övergripande teman identifierades tio olika huvudkategorier: Teknisk funktion, mat, rörlighet, miljö, egenvård, trygghet, känsla av frihet, kunskap, relationer, samt sinne och mentalitet. Slutsats: Att få vara i eget hem eller på patienthotell under pågående pumpbehandling bidrar till ökad självbestämmande, ökad välmående, bättre återhämtning och bättre förutsättningar att hantera psykosociala svårigheter förknippade med sjukdom. Polikliniseringen och den ökade grad av egenvård bidrar till ökad empowerment och kan ses som stärkande faktorer i känslan av sammanhang (KASAM).Noggrann, strukturerat utbildning och information till patienterna samt tydliga kontaktvägar är viktiga förutsättningar för att behandlingen i hemmet eller på patienthotellet ska upplevas tryggt och säkert. Utmaningar finns i omhändertagandet av patienter som har lång resväg till sjukhus.

No description available.

Bakgrund: Varje år diagnostiseras ungefär 500 personer i Sverige med akutleukemi. Det är en livshotande sjukdom som innebär en stor omställning förpatienten. Sjukdomen påverkar livssituationen både fysiskt, psykiskt och emotionellt. Sjuksköterskan har en viktig roll för att de grundläggande delarna iomvårdnadsarbetet ska utföras. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patienters upplevelser av attleva med akut leukemi. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt genomfördes med induktiv utgångspunkt.Databaserna CINAHL och MEDLINE användes vid litteratursökning. Sökningenresulterade i tio resultatartiklar som var publicerade mellan år 2012 och 2022. Dataanalysen genomfördes enligt Fribergs femstegsmodell. Resultat: Tre huvudteman identifierades: Den nya vardagen, När kroppen sviker, Sjuksköterskans betydelse för patienterna. Utmärkande fynd var leukeminspåverkan på patienternas mående, på grund av osäkerhet och rädsla men ävenkroppen påverkades negativt. Genom olika hanteringsstrategier så kunde livskvaliténförbättras och vardagen hanteras. Sjuksköterskan visade sig ha stor inverkan påpatientens upplevelse och för att kunna bemöta en patient med leukemi krävs det att sjuksköterskan tillgodoser patientens individuella behov. Slutsats: För patienter som diagnostiseras med akut leukemi innebär det en livsomvälvande upplevelse som kan underlättas mycket av individuellt bemötande, god information och omvårdnad från sjuksköterskan och stöd från närmast anhöriga.

Acute myeloid leukaemia (AML) is highly heterogeneous haematological malignancy, which represents a challenge in the understanding of the disease. Relapse in AML is common, andmany relapsed patients respond poorly to conventional treatment, leading to a low survivalrate. Investigating the mutational landscape connected to relapse AML is therefore of highinterest in order to improve clinical outcome. Recurrent in-frame internal tandem duplications(ITDs) in exon 13 of the UBTF gene have previously been discovered in paediatric relapseAML, correlating to one of the DNA binding domains of the transcription factor UBTF.UBTF is involved in recruitment of RNA polymerase I and activation of the transcription ofribosomal RNA. As a result, it is an important factor in ribosome biogenesis. In this study, wehave investigated the effect of UBTF-ITDs on RNA synthesis and UBTF localization. I haveshown that ITDs lead to disturbed localization of UBTF to the nucleus, which coupled withthe previous finding that patients are heterozygous for the ITDs, indicates haploinsufficiency.This could have potential implications in AML drug resistance. We have further generated anin vitro model for investigating the effect of UBTF haploinsufficiency, which could lead toidentification of vulnerabilities to be targeted in future drug treatments.

Background. Acute lymphoblastic leukemia is one of the most prevalent cancer diseases for children. To date there are a few studies that have examined the Quality of Life (QoL) regarding children with ALL. Quality of life includes several areas regarding physical, psychosocial and social well being. There are plenty of validated instruments to measure children's quality of life. To understand how quality of life impacts children with acute lymphoblastic leukemia (ALL) it's vital for the nurse in their profession concerning treatment and nursing.  Aim. The aim of this study was to examine how children with ALL rate their physical, psychosocial and social quality of life, examine QoL compared to healthy children and how their quality of life changes over time.  Method. The study was a systematic review where articles were chosen and the aim was to assess the quality of life of children with ALL. Results. The results of 11 articles show that children with acute lymphoblastic leukemia (ALL) rated their Quality of Life low in general and lower than healthy children. Especially lower quality of life were seen within the physical domain. The quality of life improved over time and were better the further into the treatment the children came.  Conclusion. It's vital to spot a decreased quality of life regarding children with ALL to gain an improved understanding of its influence on the individual.

No description available.

Bakgrund: Leukemi-blodcancer är en sjukdom som ökar tillväxten av omogna vita blodkroppar i benmärgen och rubbar den normala blodbildningen vilket leder till anemi och en ökad infektionskänslighet. Akut lymfatisk leukemi (ALL) är en akut form av leukemi som framför allt drabbar barn och ungdomar. De vanligaste symtomen är feber, trötthet, smärta och blekhet. Behandlingarna pågår under en längre tid med allvarliga biverkningar som är intensiva för barn och föräldrar. Föräldrarna utgör en stor del av barnets familj, därmed påverkas deras välbefinnande av barnens lidande till följd av sjukdomen. Sjukdomen medför risken att barnet eventuella avlider.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka föräldrars upplevelse av att ha ett barn som drabbats av akut lymfatisk leukemi (ALL). Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats valdes då den var lämplig utifrån studiens syfte som var att undersöka föräldrars upplevelser. Datainsamlingen skedde via databaserna Pubmed och Cinahl. Den insamlade data kvalitetsgranskades enligt Fribergs (2022b) granskningsfrågor för kvalitativa studier.   Resultat: Resultatet sammanfogades till tre huvudteman och sju subteman vilka återspeglar föräldrarnas upplevelser. De tre huvudteman är I väntan på diagnos och påbörjan av behandling, Former av stöd och Hemkomst efter ALL behandling på sjukhuset.  Slutsats: Det är av största vikt att beakta familjen som ett system när ett barn insjuknar i en sjukdom som akut lymfatisk leukemi (ALL). Till följd av denna utmanande period upplever föräldrar ett lidande, därmed är det avgörande att sjuksköterskan implanterar en familjefokuserad omvårdnad. Detta för att ge en tryggare och bättrad omvårdnad där både barn och föräldrar beaktas.

Bakgrund: År 2016 diagnoserades 270 män och 233 kvinnor med någon form av akut leukemi (AL) i Sverige. Diagnosen akut leukemi innebär många gånger att personer helt oförberett får starta en intensiv behandling mot ett livshotande sjukdomstillstånd. Om AL går obehandlat resulterar det ofta i ett livsavslut inom några veckor eller månader.  Syfte: Syfte med denna studie är att beskriva personers erfarenheter av att leva med akut leukemi.  Metod: Studiens procedur är inspirerad av Polit och Becks nio stegs modell. 9 artiklar från databaserna Cinahl och Pubmed valdes. Materialet analyserades med inspiration av Popenoe et al., Utvalda artiklar har noga gåtts igenom. Fraser, meningar och stycken har markerats utifrån studiens syfte. Resultat: Resultatet visar på att patienter ofta upplever orkeslöshet, infektionskänslighet, svåra biverkningar och rädslor, vilket belastar det dagliga livet. Stöd från vården, samhället och anhöriga är viktigt för att återfinna balans och livskvalité. Konklusion: God kommunikation och engagerad vårdpersonal minskar känslor av oro, ångest och hopplöshet. En väletablerad omvårdnadsplan med behjälpliga insatser från samhället kan resultera i ett minskat lidande för både patienter och anhöriga som drabbats av denna svåra sjukdom. / Background: 270 men and 233 women were diagnosed with some form of acute leukemia (AL) in Sweden in 2016. The diagnosis of acute leukemia often means that a person is completely unprepared to start intensive treatment for a life-threatening condition. If AL goes untreated, it often results in end of life within a few weeks or months. Aim: The aim of this study was to describe people's experiences of living with acute leukemia. Methods: The study procedure was inspired by Polit and Beck's nine-step model. 9 articles from the Cinahl and Pubmed databases were selected. The material was analyzed with inspiration from Popenoe et al., Selected articles have been carefully reviewed. Phrases, sentences and paragraphs have been marked according to the purpose of the study. Results: The results show that patients often experience a loss of energy, sensitivity to infection, severe side effects and fears, which burden their daily life. Support from healthcare, community and family is important to regain balance and quality of life. Conclusion: Good communication and committed caregivers reduce feelings of distress, anxiety and hopelessness. A well-established care plan with supportive interventions from society can result in reduced suffering for both patients and loved ones affected by this difficult disease.

Bakgrund: Akut lymfatisk leukemi (ALL) är den vanligaste cancerformen bland barn och ungdomar och kan innebära stor fysisk och psykisk påfrestning hos föräldrar och barn. När barnet drabbas av ALL kan föräldrar känna oro och rädsla för att förlora barnet. Syfte: Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelser när barnet har drabbats av akut lymfatisk leukemi (ALL). Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats genomfördes där elva artiklar granskades och valdes till resultat. Resultat: I resultatet framkom huvudkategorin: Upplevelse av att vara förälder till barn som drabbats av ALL med underkategorier: att känna livet krascha, att känna otillräcklighet, att oroas över ekonomin, att känna behov av förändrade föräldrastrategier och att blicka framåt. Andra huvudkategorin var Upplevelse av sjuksköterskans betydelse med underkategorier: att känna emotionellt stöd och att uppleva behov av information och undervisning. Föräldrar upplevde kommunikation med sjuksköterska som viktigt och hjälpte föräldrar hantera påfrestningen. Vid bristande kommunikation upplevde föräldrar att sjuksköterskan undanhöll information och tilliten till sjuksköterskan försvann. Slutsats: Studien kan ge kunskap om föräldrars upplevelser när barnet drabbas av ALL och vilka behov som finns av hjälp och stöd. Mer forskning krävs för att undersöka på vilket sätt sjuksköterskan kan underlätta för föräldrar under den påfrestande tiden. / Background: Acute lymphocytic leukemia (ALL) is the most common cancer in children and youth and may cause great physical and psychological burden on parents and children. Parents might worry and fear losing the child when their child has ALL. Aim: The aim of this study was to explore parent's experiences when their child suffered from acute lymphocytic leukemia (ALL). Method: A literature review with an inductive structure was performed where eleven articles were analyzed and chosen for results. Result: The result presents main category: Experience of being a parent off a child affected by ALL with subcategories: to feel life crashing, to feel insufficient, to worry about economics, to feel the need of changing parent strategies, to focus ahead. The second main category was The experience of the importance of the nurse with subcategories: to feel emotional support and to experience the need for information and education. Parents experienced that communication with the nurse was important and helped parents manage burden. Lack of communication made parents experience that the nurse withheld information and the trust disappeared. Conclusions: The study can provide knowledge about parent's experiences when their child has ALL and the need of help and support. More research is required to investigate in which way the nurse can ease parent's burden during the stressful time.

Bakgrund: Leukemi är den vanligaste formen av cancer hos barn. Årligen drabbas ca 100 barn. Att få diagnosen leukemi innebär att barnet får genomgå lång och omfattande behandling med många biverkningar. Det finns ett behov av att belysa sjuksköterskans erfarenheter då det endast finns några fåtal undersökningar inom området. Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda barn med leukemi. Metod: Intervjustudie med sex yrkesverksamma sjuksköterskor som har erfarenhet av barn och onkologisk omvårdnad. Studien har ett induktivt tillvägagångssätt och utgår ifrån empirism. Ett strategiskt urval har använts och informanterna arbetar på sjukhus i södra Sverige. Resultat: Resultatet belyser hur sjuksköterskan kan skapa trygg vårdrelation med familjen, skapa vårdrelation med föräldrarna och skapa vårdrelation med barnet. Även vad som ger stöd för sjuksköterskans arbete, sjuksköterskan som pedagog, barnets lek, och barncancerfondens stödjande funktion. Sjuksköterskans osäkerhet att möta ett svårt sjukt barn, balansen mellan privat och personlig och när ett barn dör. Slutsatser: Författarna av denna studie har fått en ökad förståelse för hur viktig en vårdrelation är och hur viktigt det är att barnets lek får ta plats i omvårdnaden.