Our main findings in the present study are that parents of children surviving leukaemia have in general an average level of resilience. Regarding mental health, fathers show more mental health symptoms. Fathers struggle with depression and anxiety, while mothers show no such symptoms. Despite showing symptoms for depression and anxiety, fathers are still capable of being structured and having social competence in the daily life. The same goes for mothers who manage future planning well. As a result, the first hypothesis which stated that parents of ALL children had weaker resilience, as well as the second hypothesis about the relationship between high resilience and good mental health can be rejected. The course of childhood cancer is not predictable for either children or parents. Some children respond rapidly to treatment, and have a relatively smooth course, while others go through a tough time and experience more difficulties. Parents’ physical and mental health also fluctuates during the active cancer period. The child and the parents affect each other by their adaption and coping style. Besides researchers and health care professionals, other parents and family members in the same situation, will also gain from new knowledge about protective factors and other factors that might lead to or strengthening ones’ resiliency and mental.

Barn som insjuknar i en onkologisk sjukdom och som genomgår en medicinsk och kirurgisk behandling vistas oftast flera månader och år på sjukhus. När behandlingen är avslutad fortsätter sjukvårdens uppföljning under flera års tid för att utvärdera biverkningar, seneffekter samt för att kontrollera barnets fortsatta utveckling och tillväxt. Under denna tid är barnet oftast tillbaka i skolan och försöker leva ett så normalt liv som möjligt. Syftet med denna studie var att undersöka unga vuxnas, som överlevt akut lymfatisk leukemi (ALL), upplevelser av stöd under och efter sin sjukdomstid av hälso-och sjukvården. Data insamlades från en rikstäckande kohort av patienter som behandlats för ALL i Sverige mellan 1985–1997 (n=416). Besvarade (n=213) enkäter analyserades med deskriptiv statistik och kvalitativ analys. Resultatet i studien visar att unga vuxna som överlever ALL och dess behandling saknar kunskaper om sin sjukdom och dess fysiska och psykosociala konsekvenser. Studien visar också ett upplevt bristande stöd från hälso-och sjukvården efter sjukdomen och behandlingstiden hos unga vuxna som överlever ALL och dess behandling. Ytterligare forskning behövs kring hur samarbetet mellan skolsköterska och barnonkologisjuksköterska kan främja barnens återgång till vardagen och skolan ur ett fysisk och psykosocialt perspektiv.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2002. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2001. / Härtill 5 uppsatser.

Introduktion: Leukemi är en cancerform som drabbar benmärgen, detta påverkar tillverkningen av blodkroppar. Att leva med akut leukemi innebär stora förändringar fysiskt, psykiskt och emotionellt. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av att leva med akut leukemi. Metod: Litteraturstudien är utformad efter Polit och Beck (2017) niostegs flödesschema. Databaserna som användes till artikelsökningarna var Pubmed, CINAHL och PsycINFO. Sökningarna resulterade i tio artiklar vilket låg till grund för resultatet. Resultat: Resultatet delades in i fem kategorier. Dessa var Socialt stöd; Fysiska och psykiska symtom; Rädsla för döden; Emotionella upplevelser; Hopp, hopplöshet och tro. Slutsats: Patienter som diagnostiserats med akut leukemi upplever kraftfulla fysiska, psykiska och emotionella symtom. Ovissheten om framtiden och växlandet i välmående är tydligt märkbart fram till sista behandlingsdag och även lång tid därefter. Att leva med akut leukemi innebär för många patienter en negativ upplevelse, men med hopp, tro och anhörigas stöd finns det även möjlighet till positiva upplevelser.

Bakgrund: Akut lymfatisk leukemi (ALL) är den vanligaste formen av leukemi och utgör 90% av alla leukemifall. När ett barn insjuknade i ALL förändrades hela familjens livssituation drastiskt. Föräldrarna hamnade under stor press när det gällde vården av sitt sjuka barn och samtidigt sköta om resten av familjen. Det var nödvändigt för sjuksköterskan att inventera föräldrarnas upplevelser för att hjälpa dem hantera den nya situationen. Syfte: Att belysa föräldrarnas upplevelser av att ha ett barn som insjuknar i akut lymfatisk leukemi. Metod: En systematisk litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar valdes ut ligger till grund för studien. Artiklarna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Då föräldrarna fick beskedet om deras barns diagnos uppstod känslor av chock och misstro. Behov av kunskap och information om ALL uttrycktes. Föräldrarna upplevde att den svåra behandlingen gav stark oro och inverkade negativt på sömnen. Att vara där hos barnet på sjukhuset upplevdes viktigt. Men att få familjelivet att gå ihop under de pågående behandlingarna var inte helt okomplicerat. Sjukvårdspersonalens stöd, god kommunikation och kontinuitet i vården upplevdes väsentligt för att orka med och underlätta den nya situationen. Slutsats: Föräldrarna upplevde stora emotionella utmaningar i samband med sitt barns diagnos. Behov av stöd och kunskap samt kontinuitet och god kommunikation ansågs vara väsentligt för en god vårdupplevelse.

Bakgrund: Leukemi är den vanligaste formen av cancer hos barn. Diagnosen innebär fysiska och psykiska påfrestningar för familjen. När ett barn i familjen drabbas av leukemi förändras familjens vardag och livsstil. Sjuksköterskan ska identifiera patientens och föräldrarnas behov och anpassa stödet efter deras behov. Sjuksköterskan kan hjälpa föräldrar med att hantera den nya situationen genom att ha kunskap och förståelse kring vad de upplever. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva föräldrars upplevelse av att leva med ett barn som har drabbats av leukemi. Metod: Denna litteraturstudie genomfördes med en induktiv ansats. Nio vetenskapliga artiklar valdes från databaserna CiNAHL och PubMed. Utvald artiklar granskades och som utgör resultatet. De utvalda vetenskapliga artiklarna analyserades med hjälp av integrerad dataanalys. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier. Första kategorin beskrev Känslomässiga reaktioner med underkategorier Misstro på diagnosen, Leva med skuldkänslor, Dölja diagnosen, Rädslan om återfall och biverkningar samt Rädsla att barnet ska dö. Andra kategorien var Förändrad vardag med underkategorier Att leva isolerad, Ekonomiska svårigheter, Förändrad föräldraroll. Tredje kategorin var Sjukvårdens betydelse med underkategorierna Behov av information och Känna emotionell stöd. Slutsats: I litteraturstudien framkom det att föräldrar upplevde oro, rädsla samt känslor av ensamhet och hopplöshet med att leva med ett barn som har drabbats av leukemi. Sjuksköterskan som stöd kunde underlätta samt öka tryggheten för föräldrar som har hamnat i en sådan situation. En god kommunikation mellan sjuksköterskan och föräldrar var en annan viktig faktor för förbättrade upplevelser

Introduktion/Bakgrund: Akut lymfatisk leukemi är den vanligaste leukemiformen hos barn. Sjukdomen har god prognos, 90 % av barnen som drabbas överlever. Behandlingen är pågår under 2,5 år, efter avslutad behandling görs uppföljningar. När en sjukdom kommer emellan blir vardagen inte längre lika självklar för familjen. Syfte:  Syftet med litteraturstudien är att belysa hur familjens vardag påverkas när ett barn har drabbats av akut lymfatisk leukemi. Metod: Litteraturstudien är utformad efter Polit och Becks (2017) niostegsmodell. Litteratursökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Sökningarna resulterade i tio vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metod som användes i resultatet. Resultat: Familjerna är i behov av stöd och hjälp för att hantera påfrestningarna som den nya vardagen innebär och de drabbas av känslomässiga reaktioner som de behöver ta sig igenom. Tillvaron blir annorlunda och synen på livet påverkas. Slutsats: Det har visat sig att livet för familjen påverkas positivt och negativt både under behandlingstiden och efter avslutad behandling. Hela familjen drabbas på olika sätt därför behöver behoven tillgodoses individuellt från sjukvården.

No description available.

Bakgrund: I Sverige insjuknar cirka 750 personer varje år i sjukdomen leukemi som är en cancerform som uppkommer i benmärgen. Blodkropparna angrips i benmärgen vilket leder till en okontrollerad cellväxt. Leukemi kan bidra med att personer upplever både fysiska och psykiska påfrestningar. Det är därför viktigt att sjuksköterskan får en djupare förståelse för personens upplevelser så att en god omvårdnad kan ges till personer med sjukdomen leukemi. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelse av att leva med sjukdomen leukemi. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tre patografier. Patografierna har analyserats med hjälp av Graneheims och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier och sex underkategorier. Personerna upplevde en känsla av välmående trots sjukdomen leukemi. Välmående kunde infinna sig när familj och vänner fanns till hands eller när sjukvårdspersonalen tog sig tid för personerna. Personer med sjukdomen leukemi upplevde även en känsla av att inte ha kontroll när personerna var nedstämda, trötta samt vid isolering. En känsla av rädsla och ångest var något som personerna upplevde då hotet om döden var närvarande samt att behöva skiljas från nära och kära. Slutsats: Resultatet visade att leukemi påverkar personernas livsvärld på flera olika plan. Studien ger sjuksköterskan en möjlighet till att få en ökad förståelse för personer upplevelser av att leva med sjukdomen leukemi. För att sjuksköterskan ska kunna bedriva en god omvårdnad utifrån personens individuella behov krävs det att sjuksköterskan har en förståelse för personens upplevelse i dess livsvärld samt ser personen som unik.