Akut lymfatisk leukemi (ALL) är den vanligaste typen av leukemi bland barn. I Sverige diagnostiseras cirka 80 barn med leukemi varje år. Cancer är en sjukdom som inte enbart drabbar barnet utan hela familjen påverkas. Tidigare forskning påvisar hur sjukdomen, behandlingarna samt sjukhusvistelsen påverkar föräldrarna. Syftet med denna studie är att, med hjälp av självbiografier, belysa föräldrars upplevelser av att ha ett barn med diagnosen leukemi. Metoden som använts är en kvalitativ metod där sex självbiografier analyserats. Genom analys framträdde tre huvudteman med tio tillhörande subteman. Huvudtemana är: förlora fotfästet i tillvaron, nya tillvaron och när hoppet sviker. Resultatet visade att väntan och ovisshet ökade stressen hos föräldrarna och ledde till en känsla av hjälplöshet. Under barnets sjukdomstid slets föräldrarna mellan hopp och känslan av maktlöshet. Föräldrarna upplevde personalkontinuiteten som en viktig del under sjukhusvistelsen. Att bryta upp från en välkänd miljö och lära känna ny personal var svårt. Resultatet i studien är värdefull för sjukvårdspersonal. Genom ökad förståelse kan ett optimalt samarbete främjas mellan sjuksköterska och föräldrar. Detta leder förhoppningsvis också till ett ökat välbefinnande hos barnen.

Bakgrund: När barnet drabbades av leukemi förändrades familjens livsvärld och de tvingades omprioritera sin vardag. Föräldrarnas syn på sjukdomen och dess konsekvenser påverkade hur det sjuka barnet upplevde situationen. Sjukdomen medförde inte enbart negativa känslor utan även positiva. Sjuksköterskan hade en viktig roll när det handlade om att ge känslomässigt stöd och information åt föräldrarna. Syfte: Syftet med studien var att belysa svenska föräldrars upplevelser av den förändrade livsvärlden samt hur den hanterades, när ett av deras barn drabbades av leukemi. Metod: En kvalitativ ansats användes för att besvara syftet. Datainsamlingsmetoden som användes var fyra självbiografier, vilka analyserades utifrån en latent innehållsanalys. Resultat: Resultatet redovisades i tre teman med tillhörande subteman. De viktigaste fynden som gjordes var att familjen drabbades av en stor ovisshet inför framtiden och att detta medförde blandade känslor hos föräldrarna. Familjens vardag och deras förhållanden till varandra förändrades också, vilket hanterades genom att försöka leva i nuet. Slutsats: Resultatet av analysen bidrog till en ökad förståelse och medvetenhet för föräldrarnas och den övriga familjens situation.

No description available.

<p>Akut lymfatisk leukemi (ALL) är den vanligaste typen av leukemi bland barn. I Sverige diagnostiseras cirka 80 barn med leukemi varje år. Cancer är en sjukdom som inte enbart drabbar barnet utan hela familjen påverkas. Tidigare forskning påvisar hur sjukdomen, behandlingarna samt sjukhusvistelsen påverkar föräldrarna. Syftet med denna studie är att, med hjälp av självbiografier, belysa föräldrars upplevelser av att ha ett barn med diagnosen leukemi. Metoden som använts är en kvalitativ metod där sex självbiografier analyserats. Genom analys framträdde tre huvudteman med tio tillhörande subteman. Huvudtemana är: förlora fotfästet i tillvaron, nya tillvaron och när hoppet sviker. Resultatet visade att väntan och ovisshet ökade stressen hos föräldrarna och ledde till en känsla av hjälplöshet. Under barnets sjukdomstid slets föräldrarna mellan hopp och känslan av maktlöshet. Föräldrarna upplevde personalkontinuiteten som en viktig del under sjukhusvistelsen. Att bryta upp från en välkänd miljö och lära känna ny personal var svårt. Resultatet i studien är värdefull för sjukvårdspersonal. Genom ökad förståelse kan ett optimalt samarbete främjas mellan sjuksköterska och föräldrar. Detta leder förhoppningsvis också till ett ökat välbefinnande hos barnen.</p>

<p><strong><p>Bakgrund:</p></strong>När barnet drabbades av leukemi förändrades familjens livsvärld och de tvingades omprioritera sin vardag. Föräldrarnas syn på sjukdomen och dess konsekvenser påverkade hur det sjuka barnet upplevde situationen. Sjukdomen medförde inte enbart negativa känslor utan även positiva. Sjuksköterskan hade en viktig roll när det handlade om att ge känslomässigt stöd och information åt föräldrarna. <strong>Syfte: </strong>Syftet med studien var att belysa svenska föräldrars upplevelser av den förändrade livsvärlden samt hur den hanterades, när ett av deras barn drabbades av leukemi. <strong>Metod: </strong>En kvalitativ ansats användes för att besvara syftet. Datainsamlingsmetoden som användes var fyra självbiografier, vilka analyserades utifrån en latent innehållsanalys. <strong>Resultat: </strong>Resultatet redovisades i tre teman med tillhörande subteman. De viktigaste fynden som gjordes var att familjen drabbades av en stor ovisshet inför framtiden och att detta medförde blandade känslor hos föräldrarna. Familjens vardag och deras förhållanden till varandra förändrades också, vilket hanterades genom att försöka leva i nuet. <strong>Slutsats: </strong>Resultatet av analysen bidrog till en ökad förståelse och medvetenhet för föräldrarnas och den övriga familjens situation.</p>

Bakgrund: Leukemi är en av många cancersjukdomar som årligen drabbar ungefär 750 personer i Sverige. Dessa patienter upplever olika slags lidanden under sin sjukdomstid. Därför är det av stor betydelse att sjuksköterskan har tillräcklig kompetens inom området för att ge en god omvårdnad. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva patienters erfarenheter av att leva med leukemi. Metod: Fyra självbiografier valdes ut baserat på urvalskriterier. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ ansats och kvalitativ innehållsanalys som metod för att bearbeta de valda texterna. Resultat: Utifrån analysen har fem kategorier identifierats; Konfronteras med det ofattbara, Kroppens förändras, Mellan hopp och förtvivlan, Ett förändrat liv och Sjuksköterskans betydelse för patienterna med tillhörande elva underkategorier. Trots en allvarlig sjukdom kan patienterna uppleva välbefinnande samt hälsa och med sjuksköterskans professionella engagemang kan lidandet hos patienten lindras och hälsa främjas. Slutsats: Utifrån resultatet kan slutsatsen dras att patienterna är oerhört sårbara och utlämnade till vården. För att bemöta dessa patienter krävs tillräcklig kompetens, insikt och lyhördhet hos sjuksköterskan då en optimal omvårdnad kan uppnås, vilket säkrar en kvalitativ omvårdnad samt ökad patientsäkerhet.

Bakgrund: Akut leukemi är en cancersjukdom som drabbar ungefär 500 personer i Sverige årligen. Det är en livshotande sjukdom som påverkar en persons livssituation både fysiskt och psykiskt. Sjuksköterskan har en viktig roll i vården av dessa patienter där informativt, känslomässigt och praktiskt stöd är de grundläggande komponenterna i omvårdnadsarbetet. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa vuxnas upplevelser av att leva med akut leukemi. Metod: Fjorton artiklar användes till denna litteraturöversikt. Databaserna Pubmed, Cinahl och Psycinfo användes vid litteratursökning. Kvalitetsgranskning och analys av artiklarna ligger till grund för litteraturöversikten. Resultat: Resultatet visade fem kategorier: livsglädje, rädsla och osäkerhet, behov av stöd och information samt upplevda symtom och en förändrad livskvalité. Diskussion: Information och stöd lyfts fram som en viktig komponent i sjuksköterskans omvårdnadsarbete för att hjälpa patienterna att få en känsla av sammanhang. Genom information och stöd ökar individens förmåga till begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet vilket bidrar till en tro på framtiden trots svår sjukdom. Slutsats: Sjuksköterskans kompetens kan utvecklas genom utbildning om hur information, stöd och omvårdnad ges på bästa sätt till denna patientgrupp. / <p>Godkännande datum: 2017-03-21</p>

Background: Leukemia is the most common form of cancer in children, with eight out of ten children surviving the disease. Children who develop leukemia are usually between two and six years old. Fatigue is one of the most common side effects in children undergoing treatment for leukemia. Fatigues can reduce the mental, physical and social well-being of the patient. Aim: The purpose of this study was to investigate how fatigue affects children with leukaemia during care and changes in fatigue over time.  Method: A literature review that includes ten scientific articles that have been quality reviewed according to the Swedish Agency for Medical and Social Evaluation (SBU) review template and according to Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011) template. Result: The results from 10 articles are reported in two different categories. These were; impact on quality of life during care and sleep. The results show that children with leukaemia rated their quality of life low during the care period. Fatigue also had negative effects on children's sleep. Conclusion: Sleep and quality of life in children with leukemia are negatively affected by fatigue. Changes in the degree of fatigue could be demonstrated in several articles. / SAMMANFATTNING Bakgrund: Leukemi är den vanligaste cancerformen hos barn där åtta av tio barn överlever sjukdomen. Barn som insjuknar i leukemi är oftast mellan två och sex år gamla. Fatigue är en av de vanligaste biverkningarna som förekommer hos barn som genomgår behandling av leukemi. Fatigues kan minska det psykiska, fysiska och social välbefinnandet hos patienten. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur fatigue påverkar barn med leukemi under vårdtiden samt förändringar av fatigue över tid.  Metod: En litteraturöversikt som har en deskriptiv design och de vetenskapliga artiklarna har kvalitetsgranskats efter Statens beredning för medicinsk och social utvärderings (SBU) granskningsmall samt Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011) granskningsmall.  Resultat: Resultatet från tio artiklar redovisas i två olika kategorier. Dessa var; påverkan på livskvalitén under vårdtiden och sömn. Det framkom i resultatet att fatigue hade en negativ inverkan på livskvalitén hos barn med leukemi där barnen skattade sin livskvalité som låg under vårdtiden. Fatigue hade även negativa effekter på barns sömn.  Slutsats: Livskvalitén och sömnen hos barn med leukemi påverkades negativt av fatigue. Förändringar av graden fatigue kunde påvisas i ett flertal artiklar.

Bakgrund: Akut myeloisk leukemi (AML) är en typ av blodcancer som debuterar snabbt och ofta med vaga symtom vilket gör att diagnosen ofta kommer som en överraskning. Behandlingen är intensiv, tidskrävande och har biverkningar som får en betydande påverkan på vardagen. Att behandlingen påbörjas tätt inpå diagnos gör att patienterna rycks ur sin vardag. Syfte: Syftet var att undersöka vuxna patienters upplevelser av behandlingen mot akut myeloisk leukemi. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats gjordes där fem bloggar som skildrar att behandlas mot AML granskades. Granskningen skedde genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Informanterna hade under perioden på sjukhuset en hemlängtan. Under behandlingen uppkom negativa känslor som handlade om att befinna sig på sjukhus, bristande information samt att informanterna upplevde ovisshet och oro kring behandlingen. Positiva och stärkande upplevelser vid behandlingen gjorde att informanterna orkade fortsätta. Det som upplevdes som stärkande var närstående samt goda nyheter. Vårdpersonalen upplevdes som en trygghet genom behandlingen. Slutsats: Behandlingen påverkar patienterna på många olika sätt. Vårdpersonalen har en stor inverkan på patienten och behandlingen. Informationen som ges bör vara tillgänglig på olika sätt och bör anpassas efter patienten.

Introduktion: Leukemi är den vanligaste cancerformen hos barn innebär en lång påfrestande behandlingstid, en hel familj drabbas vid fastställd diagnos och skapar problem fysiskt, psykiskt och emotionellt. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva föräldrars upplevelser av när deras barn har leukemi. Metod: Litteraturstudien är byggd utifrån Polit &amp; Beck (2017) niostegs flödesschema. 8 kvalitativa och 3 kvantitativa artiklar valdes ut med huvudfokus på föräldrarnas upplevelser. Resultat: Vid fastställd diagnos drabbas föräldrarna av en känsla av total förlust, chock och rädsla att förlora sitt barn. Till en början har föräldrarna väldigt svårt att ta till sig ny information och det krävs mycket repetition ifrån vårdpersonalen. Vardagen blir helt upp- och nervänd vilket innebär en förändring i föräldrarnas livssituation som påverkar dem på olika sätt. Slutsats: Information visas vara ett av de viktigaste som föräldrarna behöver genom hela sjukdomsförloppet, det kan tilldelas ifrån olika vårdpersonal om det så handlar om sjukdomen i sig, vem dom kan vända sig till eller hur de kan söka emotionell support.