Bakgrund: Leukemi är den vanligaste formen av cancer hos barn. Årligen drabbas ca 100 barn. Att få diagnosen leukemi innebär att barnet får genomgå lång och omfattande behandling med många biverkningar. Det finns ett behov av att belysa sjuksköterskans erfarenheter då det endast finns några fåtal undersökningar inom området. Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda barn med leukemi. Metod: Intervjustudie med sex yrkesverksamma sjuksköterskor som har erfarenhet av barn och onkologisk omvårdnad. Studien har ett induktivt tillvägagångssätt och utgår ifrån empirism. Ett strategiskt urval har använts och informanterna arbetar på sjukhus i södra Sverige. Resultat: Resultatet belyser hur sjuksköterskan kan skapa trygg vårdrelation med familjen, skapa vårdrelation med föräldrarna och skapa vårdrelation med barnet. Även vad som ger stöd för sjuksköterskans arbete, sjuksköterskan som pedagog, barnets lek, och barncancerfondens stödjande funktion. Sjuksköterskans osäkerhet att möta ett svårt sjukt barn, balansen mellan privat och personlig och när ett barn dör. Slutsatser: Författarna av denna studie har fått en ökad förståelse för hur viktig en vårdrelation är och hur viktigt det är att barnets lek får ta plats i omvårdnaden.

Sjuksköterskor som vårdar barn med leukemi har höga krav på sig. Det är inte bara barnen de ska ha i fokus utan en stor del av omvårdnaden innefattar även kommunikation med barnens föräldrar för att barnen ska få så bra omvårdnad som möjligt. Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans omvårdnad av barn med leukemi. Datainsamlingen genomfördes med tre systematiska sökningar och en manuell sökning i tre olika databaser. Detta utmynnade i 11 artiklar som granskades och analyserades. Under databearbetningen framkom tre kategorier som beskrivs i resultatet: Sjuksköterskors och barns användande av lekfulla kommunikationsmedel, Sjuksköterskors information och stöd till barnen och Sjuksköterskors information och stöd till föräldrarna. Resultatet visade att med hjälp av sjuksköterskans lekfulla kommunikationsmedel i omvårdnaden kunde barnen lättare ta sig an obehagliga procedurer som de var tvungna att genomgå. Resultatet visade sig också att information och stöd var en central del i sjuksköterskans omvårdnad både för barnen och för föräldrarna, då föräldrarna hade en viktig roll i barnens omvårdnad. Litteraturstudiens konklusion är att sjuksköterskan bör ha god kunskap gällande hur lek kan användas som ett kommunikationsmedel och att ge god information och stöd till både barn och föräldrar är viktigt för att främja barnets hälsa under vårdtiden. / There are high demands on the nurses who are treating children with leukemia. Their focus cannot only be on the children, lots of their work is also about to communicate with the children’s parents. The aim of the study was to illustrate the care that nurses provide for children with leukemia. A literature review was conducted with a systematic and manual search in three different databases that generated in 11 result articles that were reviewed and analyzed. The findings illustrated three themes: Nurses and children’s use of playful communications, Nurses information and support to the children and Nurses information and support to the parents. The results showed that children could adapt and go through scary procedures easier if the nurses used playful communications. The results also showed that information and support from the nurses was not only important for the children but also for the parents. The conclusion of the literature study was that it’s important that nurses have good knowledge in their use of playful communications with children and to give good information and support to the children and their parents.

Varje år drabbas ungefär 1000 individer av leukemi, en cancerform som drabbar blodet. Knappt hälften av dessa får diagnosen akut leukemi (AL). Patienterna får under lång tid genomgå många smärtsamma behandlingar där biverkningar och symtom upplevs som oerhört påfrestande. Fatigue (trötthet), matleda och infektionsbenägenhet är ofta förekommande. Även om sjukdomen drabbar många varje år så uppmärksammas den inte i lika stor grad som andra cancerformer, som till exempel prostatacancer eller bröstcancer. Syftet var att beskriva vuxnas upplevelser av att leva med den akuta formen av sjukdomen genom att analysera fyra bloggar, en form av dagbok på Internet. Dessa analyserades med hjälp av kvalitativ metod. Vår förhoppning var att resultatet med fördel skulle kunna bidra med ytterligare förståelse om patienten och dess upplevelser samt att vårdpersonal förhoppningsvis skulle få en bättre möjlighet att bland annat möta de symtom som uppkommer hos de drabbade. I resultatet framkom tre huvudteman: När livsvärlden rämnar, att ta upp kampen och när kroppen sviker. Det framkommer att de drabbade patienterna bland annat upplever ilska, rädsla och erfar känslor kring ensamhet och känner sig isolering i sin sjukdom. De upplever också mycket frustration och känslan av att tappa kontrollen över sin kropp. Dessa upplevelser leder till ett stort behov av stöd, både från anhöriga och av vårdpersonal. Avbrott i vardagen är en bra källa för att hämta ny energi och kraft. Vi fann stöd för vårt resultat i artiklar och vi lämnar också förslag till hur vårdpersonal kan använda sig av studiens resultat. / Program: Sjuksköterskeutbildning

När ett barn får diagnosen leukemi är det de flesta föräldrars mardröm. Som förälder vill man in i det sista hålla hoppet levande, men i var fjärde familj inträffar det otänkbara. Hela barnets sjukdomsförlopp innebär för föräldrarna en förändrad livsvärld och ett outhärdligt lidande. Trots den värsta smärtan lyfts positiva händelser fram som belyser att föräldrarna kan känna hopp och glädje även när det är som tyngst. För att som sjuksköterska kunna hjälpa föräldrarna att uthärda sorgen är det viktigt att skapa kunskap om de känslor och reaktioner som föräldrarna kan uppleva. Syftet med denna studie är att beskriva de känslor som föräldrar till leukemisjuka barn upplever under sjukdomsprocessen och om barnet dör. Syftet är också att beskriva hur föräldrarna uthärdar sin sorg och sitt lidande. Den metod som använts är kvalitativ innehållsanalys baserad på biografier. I resultatet beskrivs de känslor föräldrarna överväldigas av och hur de gör för att hantera sin sorg. I diskussionen lyfts den vårdande relationens betydelse fram. Förmågan hos personalen att kunna samtala med och lyssna på föräldrarna är viktig för att lindra lidandet. Det är också viktigt att vårdpersonalen har förståelse för att sorgearbetet kan se olika ut hos olika människor. Avslutningsvis diskuteras även faktorer som kan påverka sorgearbetet, så som exempelvis platsen för barnets dödsfall. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: När ett barn får diagnosen akut lymfatisk leukemi drabbas föräldrarna ofta av psykisk ohälsa. Sjukdomen och behandlingen orsakar förändringar i hela familjens tillvaro. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa föräldrars upplevelser av att ha ett barn som drabbats av akut lymfatisk leukemi. Metod: En litteratursökning gjordes på databaserna PubMed och Cinahl samt genom manuell sökning. Totalt ingår 14 artiklar i litteraturstudien. Resultat: Resultatet redovisades i fyra olika kategorier: känslomässig berg- och dalbana, sjukdomens inverkan på det normala livet, behov av stöd och information samt föräldrars upplevda roller. Diskussion: Föräldrarna upplevde många olika känslor i samband med barnets ALL. Sjuksköterskans kunskap och den information hon ger föräldrarna är viktigt för att minska rädsla och oro. Slutsats: Denna litteraturstudie kan vara till hjälp för sjuksköterskor vid omhändertagandet av föräldrar med ett barn som drabbats av ALL.

Bakgrund: Föräldrarna ställs inför en ny och svår verklighet när deras barn drabbas av cancerformen, akut lymfatisk leukemi. Deras liv blir till ett kaos där många känslor och upplevelser kommer att prägla deras livssituation. Föräldrarna upplever under sin svåra tid av sorg och lidande att hela deras vardagliga liv förändras drastiskt. De tappar kontrollen över de olika situationer som de tvingas gå igenom där ovissheten samt maktlösheten möjligtvis är den värsta upplevelsen av dem alla. Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelser av att leva tillsammans med ett barn som har akut lymfatisk leukemi. Metoden som valdes är en kvalitativ ansats ”att analysera berättelser” då studien är baserad utifrån självbiografier. I resultatet påvisades att föräldrarnas upplevelser av sin svåra situation präglades av tre huvudteman såsom, att hamna i ett kaos av känslor, att hantera barnets lidande under sjukhusvistelsen och att återgå till det normala. Slutsatsen medförde ett resultat som bidrog till en ökad förståelse, lärdom och insikt för föräldrarnas upplevelser. Detta möjliggör att sjuksköterskan kan hantera traumatiska upplevelser på ett mer förstående sätt. Då det medför att familjen kan få den bästa och individuella vården föratt kunna tillgodose föräldrarnas önskemål och behov. / Background: Parents are faced with a new and difficult reality when their children suffer from acute lymphoblastic leukemia. Their life becomes a chaos in which many emotions and experiences will shape their lives and their lives change drastically. They lose control of the various situations they are forced to go through which uncertainty and powerlessness is possibly the worst experience of all. The purpose of this study was to highlight parents' experiences of living with a child who has acute lymphoblastic leukemia.The chosen method is a qualitative approach "to analyze the stories' on which the study is based on the basis of autobiographies. The results showed that parents' perceptions of their plight was characterized by four main themes, such as, to fall into a chaos of emotions, to manage the child's suffering, the staff role and to return to normal. The conclusion brought a result which contributed to a better understanding, learning and insight for their parents' experiences. This allows the nurse is able to handle traumatic experiences in a more sympathetic manner. Then it means that the family can get the best and individual care inorder to meet the parents ' wishes and needs.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2009. / Härtill 4 uppsatser.

Kronisk lymfatisk leukemi (KLL) är en hematologisk malignitet som framför allt drabbar äldre personer. KLL går inte att bota men kan behandlas så att sjukdomen går i remission. Patienterna börjar behandlas när sjukdomssymtom förekommer. Det finns flera olika behandlingsalternativ. Vilken behandling som används beror bl.a. på patientens ålder och olika prognostiska faktorer. Syftet med arbetet var att utvärdera effekterna av rituximab som tillägg till fludarabin och cyklofosfamid (R-FC) vid behandling av KLL samt om behandlingen är kostnadseffektiv.  Arbetet bestod av en litteraturstudie där fem vetenskapliga studier som hittats via sökningar i databasen PubMed valts ut för att besvara syftet. Av de utvalda studierna var det två randomiserade kliniska studier, två kohortstudier och en hälsoekonomisk studie.  Resultaten från studierna visade att tilläggsbehandling med rituximab gav bättre behandlingseffekter både hos obehandlade patienter och hos patienter som behandlats tidigare. Den progressionsfria överlevnaden (PFS) blev signifikant längre med R-FC behandling. Även den totala överlevnaden blev längre och fler patienter uppnådde komplett remission. Studie 3 visade att minimal residual disease (MRD) nivån sänktes mer och hos fler av patienterna som fick R-FC. Låg MRD nivå gav också längre PFS. Studie 4 visade att patienter som hade ett högt uttryck av protein tyrosin kinas 2 (PTK2) genen och behandlades med R-FC hade längre PFS än de som fick FC. Den hälsoekonomiska studien visade att R-FC behandling höjde antalet kvalitetsjusterade levnadsår (QALY) med 1,127, kostnadseffektivitetskvoten (ICER) blev €17979 per QALY och behandlingen var kostnadseffektiv i Tyskland.  Tillägg med rituximab gav signifikant bättre behandlingseffekter och är ett bra behandlingsalternativ framför allt hos de lite yngre patienterna som inte är så sjuka, som är jämförbara med patientpopulationen som deltog i studierna, medan det bl.a. beror på betalningsviljan per QALY om R-FC behandling är kostnadseffektiv även i Sverige.

Akut myeloisk leukemi (AML) är en invasiv sjukdom som kräver en stor omställning för patienten. Sjuksköterskan har därmed en betydelsefull roll för att kunna bidra till professionell omvårdnad. Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelse av att leva med sjukdomen AML. Studien var en litteraturstudie där tio resultatartiklar inkluderades, fem kvalitativa och fem kvantitativa. Innehållsanalys användes som analysmetod, vilket resulterade i tre kategorier: upplevelsen av begränsningar i livet, behovet av stöd och upplevelsen av välbefinnande. I resultatet framkom det att patienter med AML upplever begränsningar i vardagen och vanligtvis är symtomen anledningen till det. Stödet, både professionellt och socialt, har stor betydelse för patienterna. Livskvaliteten hos patienterna kan påverkas både positivt och negativt under sjukdomsförloppet. För att omvårdnaden och bemötandet av patienter med sjukdomen skall förbättras krävs det mer forskning kring ämnet omvårdnad och hur patienternas upplevelse av sjukdomen ser ut. / Acute myeloid leukemia (AML) is an invasive disease that requires a major transformation for the patient. The nurse therefore has an important role in contributing to professional nursing. The purpose of the study was to describe the patients experience of living with the disease AML. The study was a literature study where ten result articles were included, five qualitative and five quantitative. Content analysis was used as an analytical method, which resulted in three categories: experience of life limitations, the need for support and the experience of well-being. It appears that patients with AML feel limited in everyday life, usually the symptoms are the cause of the restrictions. Support, both professionally and socially, is of great importance to patients with AML. The quality of life of patients can be affected both positively and negatively during the disease. In order to improve nursing and treatment of the patients, more research is needed on the subject of nursing and how the patients experience the disease.

Olika typer av blodcancer är några av de vanligast förekommande cancerformerna i världen. Ju tidigare sjukdomen upptäcks och beroende på vilken typ av blodcancer någon drabbats av ser prognosen i många fall god ut då dagens behandlingsmetoder under flera år effektiviserats. Dock finns det fall där patienter inte svarar på traditionella terapier som cytostatika och stålning eller gånger där sjukdomen kommer tillbaka i aggressivare former. I dessa fall krävs andra metoder för att försöka behandla och bota cancern.   En metod som på senare tid fått mycket uppmärksamhet i forskarvärlden är användandet av kroppens egna immunceller som behandlingsform mot blodcancer. Genom att rena fram en patients egna T-celler från ett blodprov, kan dessa sedan genetiskt modifieras till att känna igen specifika tumörassocierade antigener (TAA) som bara vissa typer av cancerceller uttrycker. Metoden går ut på att T-cellerna får chimära antigen-receptorer (CAR), som uttrycks på cellytan, där CAR-T cellerna sedan injiceras tillbaka till patienten. CAR-T cellerna känner igen cancercellerna och attackerar sedan, med målet att patienten efter behandlingen inte ska ha några cancerceller kvar i kroppen.   Kliniska försök gjorda på patienter med olika typer av blodcancer har visat lovande resultat, särskilt gällande patienter som fått återfall av blodcancertypen Akut Lymfatisk Leukemi (ALL). De som fått delta i studierna har haft mycket dåliga prognoser och har innan blivit behandlade med de konventionella behandlingsterapierna, men utan eller med mycket dåligt resultat. Förhoppningar som väckts från dessa forskningsresultat har lett till diskussion att CAR-T celler kan komma att förändra cancervården och i framtiden kanske vara en lika vanlig behandlingsmetod som strålning eller kemoterapi. Dock kvarstår många problem som forskarna måste lyckas lösa innan CAR-T celler kan räknas som konventionell. Bland annat finns stora risker att patienter vid behandling kan drabbas av cytokinfrisläppningssyndrom (CRS, eng. cytokine release syndrome), där immunförsvaret kan attackera kroppens egna organ som i värsta fall kan leda till döden. Cancercellerna kan även komma tillbaka efterbehandling, då de har utvecklat en resistens mot CAR-T cellerna. Metoder för att undvika dessa toxiska responser och göra T-cellerna mer effektiva är bara några av de problem som kvarstår.