Background: Diabetes Type 2 is one of the most common diseases that affects both young and older people worldwide. Diabetes type 2 has increased significantly all over the world where many people have been affected. Aim: The purpose is to describe patient’s experience living with Diabetes type 2. Method: A literature review with ten articles was conducted examined according to Friberg’s method for literature review. The databases PubMed och Cinahl Complete were used for searches. The articles were compiled in a matrix and analysed based on similarities and differences. Results: Results are presented in three main themes: "Emotional difficulties due to the disease”, " Accepting the situation" and “Maintaining one’s lifestyle”. Summary: Participants were affected both physically and mentally due to type 2 diabetes. The participants did not have sufficient knowledge related to the disease because they have had both positive and negative experiences of living with type 2 diabetes. Many of the participants had experiences of managing self-care related to their illness, but others had difficulties with self-care. It is important that the nurse has good knowledge of the disease and a focus on person-centered nursing to help patients in the best way. / Bakgrund: Diabetes typ 2 är en av de vanligaste sjukdomarna som drabbar både unga och äldre personer världen över. Diabetes typ 2 har ökat kraftigt över världen där många människor har drabbats. Syfte: Syftet var att beskriva patientens upplevelse av att leva med diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt baserat på tio artiklar har genomförts enligt Fribergs metod för litteraturöversikt. Databaserna PubMed och CINAHL Complete användes för artikelsökningar. Artiklarna sammanställdes i en matris och analyserades utifrån likheter och skillnader. Resultat: Resultatet redovisas under tre huvudteman: “Emotionella svårigheter till följd av sjukdomen “, “Acceptera situationen” och ” Att behålla sin livsstil”. Sammanfattning: Deltagarna påverkades både fysiskt och psykiskt på grund av diabetes typ 2. Deltagarna hade inte tillräckliga kunskaper relaterat till sjukdomen därför att de fått både positiva och negativa upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Många av deltagarna hade erfarenheter av att hantera egenvård relaterat till sin sjukdom men andra hade svårt med egenvård. Det är viktigt att sjuksköterskan har goda kunskaper om sjukdomen samt fokus på personcentrerad omvårdnad för att hjälpa patienterna på bästa sätt.

Bakgrund: Vid äggstockscancer, även kallad ” bukens tysta tumör” på grund av de diffusa symtomen, har cancern oftast hunnit spridas innan diagnostisering. Äggstockscancer är den sjunde vanligaste cancerformen hos kvinnor idag och i Sverige drabbas runt 700 kvinnor varje år av äggstockscancer. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med äggstockscancer. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med ett inifrånperspektiv användes och 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats ingick i analysen. Resultat: Analysen resulterade i sex slutkategorier: Att känna chock, oro och rädsla, Att bristande information och samverkan mellan vårdteam bidrar till känslor av osäkerhet, Att uppleva förändrad sexuell hälsa och kvinnlig identitet, Att vara i behov av stöd, Att ha kontroll och sträva efter ett fullbordat liv trots sjukdom, Att biverkningar av behandlingen påverkade vardagen. Slutsats: Att kunna hantera känslor och förändringar i det dagliga livet ansågs som viktigt. Stöd är en av grundstenarna för att orka ta sig igenom cancerbehandlingen. Ett effektivt sätt för att få en bra kommunikation mellan patient och vårdpersonal behövs utvecklas.

Background Rheumatoid arthritis, or rheumatoid joint inflammation, is the most common inflammatory joint disease, affecting 0.5–1.0 percent of the Western population. The disease develops gradually over several weeks to months, with symmetric inflammation in the hands and feet. Those affected are at risk of premature death. Aim The aim was to describe patients' experiences of living with rheumatoid arthritis. Method This literature review includes eleven original studies with the aim of describing the current state of knowledge in current research. The two electronic research databases, Cinahl Complete and PubMed, were used to gather information on rheumatoid arthritis. Findings were then thematized using Friberg's four-step model. Results The analysis resulted in four themes: Experiences of living with pain and fatigue; Experiences of a lack of social life; Support from family and healthcare; and Strategies for managing rheumatoid arthritis. The disease has a negative impact on participants' lives in several aspects, including physical, psychological, social, and economic. Summary Nurses need knowledge of how patients with rheumatoid arthritis experience living with the disease to assist them in managing their daily lives, provide information about the disease, and motivate lifestyle changes. / Bakgrund Reumatoid artrit eller ledgångsreumatism är den vanligaste av de inflammatoriska ledsjukdomar som drabbar 0,5–1,0 procent av den västerländska befolkningen. Sjukdomen utvecklas smygande från flera veckor till månader med symmetrisk inflammation i händerna och fötterna. De drabbade riskerar att dö i förtid. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med Reumatoid artrit. Metod I denna litteraturöversikt ingår elva originalstudier med målet att beskriva kunskapsläget inom aktuell forskning. De två elektroniska forskningsdatabaserna Cinahl Complete och PubMed användes för att samla in information om Reumatoid artrit. Sedan tematiserades fynd med hjälp av Fribergs fyrstegsmodell.  Resultat Analysen resulterade i fyra teman: Upplevelser av att leva med smärta och trötthet; Upplevelser av brist på socialt liv, Stöd från familj och vården och Strategier att hantera Reumatoid artrit. Sjukdomen har en negativ inverkan på deltagarnas liv i flera aspekter både fysiskt, psykiskt, socialt och ekonomiskt.  Sammanfattning Sjuksköterskor behöver kunskap om hur patienter med RA upplever att leva med sjukdomen för att kunna hjälpa patienterna att hantera sin vardag, förmedla information om sjukdomen och motivera till livsstilsförändringar.

Bakgrund Fibromyalgi är en kronisk smärtsjukdom som främst påverkar muskler och leder. Diagnosen kräver tre månaders smärta och minst elva ömma punkter på kroppen. Utöver smärtan kännetecknas sjukdomen av trötthet och sömnsvårigheter. Globalt lider 2-6 procent av fibromyalgi, och av dessa är 80-90 procentkvinnor. Orsakerna till sjukdomen är inte helt klara. Det krävs flera vårdbesök för att diagnostisera sjukdomen, vilket leder till olika behandlingar och tester för att hantera symtomen. Syfte Syftet är att belysa personers upplevelse av att leva med fibromyalgi. Metod I översikten användes Fribergs metodologiska ramverk (2022) för en systematisk litteraturöversikt. Det innebär att sammanfatta och analysera befintlig forskning inom ett specifikt område med noggrann granskning och vetenskaplig ansats för att belysa ett aktuellt problemkomplex. Resultat Resultatet lyfte fram smärta och trötthet som centrala hinder för arbetslivet och vardagsuppgifter. Dessa utlöste ofta depression och påverkade starkt den mentala hälsan. Utöver detta påverkade tillståndet även familjeliv och identitet negativt. Särskilt tydligt var stressen på arbetsplatsen och den ekonomiska osäkerheten. Tre huvudteman framkom, Fångad av smärta och trötthet, Kampen mot nedstämdhet och identitetsförändringar och Familjens roll och sociala utmaningar. Slutsatsen Personer drabbade av fibromyalgi lider av smärta, trötthet och psykisk påverkan, vilket påverkar arbete, identitet och familj. Det innebär att de behöver samhällets och hälso- och sjukvårdens stöd. / Background Fibromyalgia is a chronic pain condition that primarily affects muscles and joints. The diagnosis requires three months of pain and at least eleven tender points on the body. Apart from pain, the condition is characterized by fatigue and sleep disturbances. Globally, 2-6 percent suffer from fibromyalgia, with 80-90 percent of them being women. The causes of the disease are not entirely clear. Diagnosing the condition necessitates multiple healthcare visits, resulting in various treatments and tests to manage the symptoms. Aim To illuminate individuals' experiences of living with fibromyalgia. Method The study utilized Friberg's methodological framework (2022) for a systematic literature review. This involved summarizing and analyzing existing research in a specific area with meticulous scrutiny and a scientific approach to shed light on a current complex problem Results The results highlighted pain and fatigue as central obstacles in both work and daily tasks. These often triggered depression and significantly impacted mental health. Additionally, this condition negatively affected family life and identity. Particularly evident were workplace stress and financial insecurity. Three main themes emerged: Trapped by Pain and Fatigue, Struggle against Depression and Identity Changes, and the Role of Family and Social Challenges. Conclusion: Fibromyalgia patients suffer from pain, fatigue, and psychological impact, affecting work, identity, and family. They require support from society and healthcare.

Bakgrund: ​​Reumatoid artrit (RA) eller ledgångsreumatism är den dominerande artrit sjukdom som drabbar flest vuxna i befolkning, mellan 0.3 - 1% i världen. Orsaken av sjukdomen är okänd men det finns en ärftlighet och miljömässiga faktorer som spelar en stor roll. RA ökar risk för hjärtkärlsjukdomar och osteoporos​ Syfte: ​​Syftet var att beskriva patienters upplevelse att leva med RA.​ Metod: ​​För att besvara litteraturöversiktens syfte gjordes en systematisk ​sökning i två databaser, CINALH Complete och PubMed. Åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar inkluderades vars resultat analyserades och tematiserades baserat på likheter och skillnader mellan deltagarnas beskrivningar av erfarenheter av att leva med RA. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudteman: Fysiska upplevelser och begränsningar vid RA, Emotionell påverkan av RA, Sociala konsekvenser av RA, Anpassningsstrategier för att leva med RA. Slutsats: Resultaten visar att personer med RA möter en rad utmaningar såsom fysiska och psykosociala hinder. Symtom som smärta, stelhet, trötthet och funktionsnedsättning påverkar patienternas vardag negativt. För att uppnå en god livskvalitet med RA är det avgörande med stöd från omgivningen, inklusive familj och hälso- och sjukvården. Sjuksköterskans roll är att erbjuda detta stöd genom personcentrerad vård, vilket innebär att stödja patienten och deras närstående med kunskap och resurser för att hantera sjukdomen. Genom att främja patientens egenvård kan sjuksköterskan bidra till att balansera vårdbehov och självständighet. Detta är avgörande för patientens välbefinnande vid RA. / Background: Rheumatoid arthritis (RA) is the predominant arthritis disease affecting the adult population, estimated to affect between 0.3 - 1% of the world’s population. The cause of the disease is unknown, but both hereditary and environmental factors play a significant role. RA increases the risk of cardiovascular diseases and osteoporosis Aim: ​​The aim was to describe patients' experiences of living with RA.​ Method: To address the aim of the literature review, a systematic search was conducted in two databases, CINALH Complete and PubMed. Eight qualitative scientific articles were included, and their results were analysed and thematised based on similarities and differences in participants’ descriptions of living with RA Results: The analysis resulted in four main themes: Physical experiences and limitations with RA, Emotional impact of RA, Social consequences of RA, Adaptation strategies for living with RA. Conclusion: ​​The results show that individuals with RA face a range of challenges such as physical and psychosocial barriers. Symptoms such as pain, stiffness, fatigue, and functional impairment negatively affect patients’ daily lives. To achieve a good quality of life with RA, support from the environment, including family and healthcare, is crucial. The role of the nurse is to provide this support through person-centered care, which involves supporting the patient and their relatives with knowledge and resources to manage the disease. By promoting patient self-care, the nurse can contribute to balancing care needs and independence. This is crucial for the patient’s well-being with RA. ​

Förmaksflimmer är den vanligast förekommande arytmin och förknippas med ökad risk för stroke och hjärtsvikt samt sänkt livskvalitet. Behandlingen inriktar sig förebyggande mot stroke, frekvens- och rytmreglering samt behandling av kardiovaskulära riskfaktorer. För att klara av att leva med förmaksflimmer kan olika hanteringsstrategier underlätta samt stöd från familj och vården. Sjuksköterskans ansvar är att hjälpa de drabbade att hantera sin sjukdom samt ge rätt information. Detta kan uppnås genom personcentrerad vård som innebär att sätta personen i fokus och identifiera personliga upplevelser. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med förmaksflimmer.  Litteraturöversikt med strukturerad sökstrategi användes som metod. Översikten genererade 16 vetenskapliga artiklar där 15 inkluderades från sökningar i CINAHL och PubMed och en artikel inkluderades via manuell sökning. Alla artiklar kvalitetsgranskades och analyserades genom tematisk analys. Analysen genererade nio kategorier samt tre övergripande teman.  Resultatet visade att personer som lever med förmaksflimmer upplevde ansträngande symtom som påverkade dem negativt och behandlingen kunde upplevas besvärlig eller otillräcklig. De kände sig begränsade i livet och kunde inte längre göra allt som tidigare. Acceptansnivån för sjukdomen varierade och olika hanteringsstrategier förekom. Stöd var viktigt men trots det framkom brister gällande stöd både från anhöriga och vården, även förtroendet för vården varierande. Delaktighet i sin vård ansågs som viktig faktor men trots det upplevdes information- och kunskapsbrist.  Slutsatsen är att personer med förmaksflimmer upplevde varierande symtom som bidrog till fysisk och psykisk påverkan. De försökte hitta olika hanteringsstrategier men upplevde trots det begränsningar i livet. Ett ökat behov av stöd samt mer information och kunskap framkom. Det är därför viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal besitter korrekt kunskap kring personers upplevelser av att leva med förmaksflimmer för att bidra till ökad livskvalitet genom personcentrerad vård. / Atrial fibrillation is the most common arrhythmia and is associated with an increased risk of stroke, heart failure and reduced quality of life. The treatment focuses on stroke prevention, frequency and rhythm regulation and treatment of cardiovascular risk factors. To manage living with atrial fibrillation, different strategies can facilitate as well as support from family and healthcare. The nurse's responsibility is to help them manage their illness and provide the right information which can be achieved through person-centred care by putting the person in focus and identifying personal experiences. The purpose of this literature study was to describe people's experiences of living with atrial fibrillation.  Literature review with structured search strategy was used as method. The study generated in 16 articles, 15 included from searches in CINAHL and PubMed and one was included from a manual search. All articles were quality reviewed and analyzed by thematic analysis which generated in nine categories and three overarching themes.  The results showed that people living with atrial fibrillation experienced various symptoms that affected them negatively and the treatment experienced difficult or insufficient. They felt limited and could no longer do everything as before. The level of acceptance of the disease varied and different management strategies appeared. Support was important, but despite that there were shortcomings regarding support, and trust in healthcare also varied. Participating in their care was considered an important factor but a lack of information and knowledge was experienced.  The conclusion is that people with atrial fibrillation experienced varying symptoms that contributed to physical and psychological impact and despite different coping strategies they still experienced limitations in life. An increased need for support, more information and knowledge emerged. It’s therefore important that healthcare professionals have correct knowledge about people's experiences of atrial fibrillation to increased quality of life through person-centred care.

Bakgrund: Många personer lever med hälsoångest men få vet egentligen vad det innebär för individen själv och individens familj. Hälsoångest som kännetecknas av en stark oro av att ha eller drabbas av sjukdom är relativt nytt även inom sjukvården, varpå personalen behöver få ökad förståelse för personer som lever med hälsoångest. Syfte: Syftet med studien var att belysa erfarenheter hos personer som lever med hälsoångest. Metod: Studien är skriven som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats där 12 kvantitativa och två kvalitativa vetenskapliga artiklar inkluderades för att beskriva det aktuella kunskapsläget. Resultatartiklarna analyserades systematiskt och resulterade i fyra kategorier. Resultat: Fyra kategorier framkom ur resultatet: Tidigare trauma, Oro, Informationssökande och Samsjuklighet. I de flesta studierna framkom att livshändelser såväl tidigare som senare i livet påverkade graden av hälsoångest. Oro kring hälsa, psykiatrisk och somatisk samsjuklighet samt informationssökande efter symtom på internet hade stor påverkan på hälsoångest. Konklusion: Hälsoångest är vanligt förekommande bland personer i samhället och utbildning och personcentrerad vård är två sätt att angripa tillståndet på. Vidare saknas kvalitativ forskning inom området vilket hade ökat förståelsen för tillståndet ytterligare. / Background: Many people live with health anxiety, but few know what it means for the individual himself/herself and for their family. Health anxiety, which is characterized by a concern about having or suffering from an illness, is relatively new even in healthcare, and the staff needs to increase understanding of people with health anxiety. Aim: The aim was to shed light on the experiences of people living with health anxiety. Method: The study was written as a general literature study with an inductive approach with 12 quantitative and two qualitative scientific articles to describe the current state of knowledge. The resulting articles were systematically analyzed and resulted in four categories. Results: Four categories emerged from the results: Previous trauma, Worry, Information seeking and Comorbidity. In most of the studies, life events influenced the degree of health anxiety. Concerns about health, psychiatric and somatic comorbidity and searching for information on symptoms on the internet also had a major impact on health anxiety. Conclusion: Health anxiety is common among people in society, and education and person-centered care are two ways to treat the condition. Furthermore, there is a lack of qualitative research, which would have further increased the understanding of the condition.

Bakgrund: Fibromyalgi omfattar upp till tre procent av befolkningen och cirka 90 procent är kvinnor som drabbas av FM. Orsaken till sjukdomen är ännu okänd. Det finns inte någon specifik diagnostisk metod utan diagnosen ställs utifrån patientens subjektiva upplevelser. Behandlingen är individuell och anpassas till patientens specifika symptom såsom smärta, depression eller sömnsvårigheter. Sjuksköterskor behöver öka sin kunskap om fibromyalgi för att främja patienternas hälsa och psykiska välmående. Syfte: Studiens syfte var att belysa personens upplevelser att leva med fibromyalgi. Metod: En litteraturstudie gjordes av åtta vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och Cinahl Complete. De åtta valda artiklarna analyserades och sammanställdes med avseende på likheter och skillnader. Det bildade fyra huvudteman och fem underteman. Resultat: I resultatet framträdde att personer med FM upplevde olika fysiska och psykiska utmaningar och svårigheter som påverkade deras familjeliv, sociala liv och arbetsliv. Vidare att de möttes av misstro, bristande kunskap och förståelse och stigmatisering g ällande deras tillstånd, både från sin omgivning och vården. Vikten av familjens stöd, både praktiskt och emotionellt, betonades av deltagarna. Könsaspekter indikerade att både män och kvinnor hade liknande upplevelser av FM, även om deras perspektiv och å sikter skiljde sig åt. Slutsats: Sammanfattningsvis, från patientens perspektiv, är FM mer än bara ett smärtsamt tillstånd, det är kopplat till flera symtom och har en betydande negativ inverkan på psykisk och fysisk hälsa. Sjukdomen tvingar de som lever m ed FM att omstrukturera sina familjeliv, yrkesliv och sociala identiteter. Ett holistiskt tillvägagångssätt vad gäller behandling och omvårdnad skulle omfatta personens somatiska och psykiska symtom på ett bättre sätt och leda till effektivare vård. / Background Fibromyalgia affects up to three percent of the population, with approximately 90 percent of women being affected by FM. The cause of the disease is still unknown. There is no specific diagnostic method, and the diagnosis is based on the patient's subjective experiences. Treatment is individualized and tailored to the patient's specific symptoms such as pain, depression, or sleep difficulties. Nurses need to increase their knowledge about fibromyalgia to promote the health and mental well-being of patients. Aim The aim of the study was to illuminate the individual's experience of living with fibromyalgia. Method A literature review was conducted on eight scientific articles from the databases PubMed and Cinahl Complete. The eight selected articles were analyzed and compiled in terms of similarities and differences. Four main themes and five subthemes were identified. Results In the results, it emerged that individuals with FM experienced various physical and mental challenges and difficulties that affected their family, social, and work lives. Additionally, they faced distrust, lack of knowledge and understanding, and stigma regarding their condition, both from their surroundings and healthcare providers. The participants emphasized the importance of family support, both practical and emotional. Gender aspects indicated that both men and women had similar experiences with FM, although their perspectives and opinions differed. Conclusions In summary, from the patients perspective, FM is more than just a painful condition; it is associated with multiple symptoms and has a significant negative impact on mental and physical health. The disease forces those living with FM to restructure their family lives, careers, and social identities. A holistic approach to treatment and care would better address the individual's somatic and mental symptoms and result in more effective healthcare.

No description available.

<p>Brain tumour can be a chronic disease that affects individuals in many aspects. The course of events in the disease, the treatment and prognosis has an effect on the physical, as well as mental and social health and therefore influences individuals’ quality of life and wellbeing. The aim of this study was to describe the experience of quality of life and living with a brain tumour as an adult. A descriptive systematic literature study was used to analyze eleven scientific articles. The analysis resulted in four categories, physical changes involves difficulties in the daily life, emotional distress involves suffering, to feel anxiety at the thought of death and feel the need of social support. The result showed that people that lived with a brain tumour were submitted to changes that had a negative effect on their daily life. They experienced an emotional distress and suffering that further added in a negative way on their daily life. The constant threat of death leads to a feeling of death anxiety. To be able to cope with their everyday life and manage the process that the disease brought it was important to have social support and understanding from their next of kin and surroundings. The knowledge about this disease and the consequences it has for the single individual contributes to a greater understanding for the person that is affected. Further research about experiences amongst people that lives with serious diseases is necessary so that they get treated adequately and get help and understanding within the care system. This literature study shows that people who lived with brain tumor experienced sadness and depression that made its mark on daily life. Together with constant worries and the mental fatigue brought these problems to each individual.</p> / <p>Hjärntumör kan vara en kronisk sjukdom som påverkar människan på många olika sätt. Sjukdomens förlopp, behandling och prognos inverkar på den fysiska psykiska och sociala hälsan och därmed påverkar människors livskvalitet och välbefinnande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelse av livskvalitet och att leva med hjärntumör hos vuxna människor. En beskrivande systematisk litteraturstudie användes för att analysera de elva vetenskapliga artiklarna. Analysen resulterade i fyra kategorier: fysiska förändringar medför svårigheter i det dagliga arbetet, känslomässig påfrestning innebär lidande, att känna dödsångest och att känna behov av socialt stöd. Resultatet visade att människorna som levde med hjärntumör var utsatta för förändringar som hade inverkan på det dagliga livet. De upplevde en känslomässig påfrestning och lidande som ytterliggare negativt påverkade livskvalitet. Det ständiga hotet om döden skapade känsla av dödsångest. För att kunna klara av vardagen och gå igenom den processen som sjukdomen förde med sig var det viktigt att känna socialt stöd och förståelse från närstående och omgivningen. Kunskapen om denna sjukdom och vilka konsekvenser den har för den enskilde individen bidrar till ökad förståelse för den drabbades livssituation. Vidare forskning om upplevelser hos människor som lever med svåra sjukdomstillstånd är nödvändig för att de människorna ska få adekvat bemötande, hjälp och förståelse i vården. Denna litteraturstudie visar att människor som levde med hjärntumör upplevde nedstämdhet och depression som präglade det dagliga livet. I kombination med ständig oro och den mentala tröttheten medförde det problem för den enskilda människan.</p>