Bakgrund: Kolorektal cancer är den tredje vanligaste cancersjukdomen i Sverige, vars symtom och behandling kan ha negativa följder i det dagliga livet och medföra nedsatt livskvalité, vilket ställer stora krav på sjuksköterskan att uppmärksamma nuvarande och potentiella kort- och långsiktiga behov. Genom ökad kunskap och förståelse för personers upplevelse av att leva med kolorektal cancer kan sjuksköterskan främja deras egenvård och därmed deras livskvalité.Syfte: Studien syftar till att beskriva personers upplevelse av att leva med kolorektal cancer.Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt och baseras på tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Datasökning har gjorts i databaserna PubMed och Cinahl.Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier som beskriver personers upplevelse av att leva med kolorektal cancer: Upplevelse av att leva ett begränsat liv och Upplevelse av egenvårdsstöd.Slutsats: Att leva med kolorektal cancer medför sociala begränsningar och känslomässiga reaktioner till följd av förändrade avföringsvanor, stomi, fatigue och sexuell dysfunktion, där socialt stöd i vardagen har betydelse för egenvård och hantering av dessa begränsningar. Genom att tillämpa ett salutogent och holistiskt förhållningssätt kan sjuksköterskan få kunskap och uppfattning om personens upplevda begräsningar och egenvårdsbehov för att kunna erbjuda stöd som främjar den enskilda personens egenvårdsförmåga och livskvalité. / Background: Colorectal cancer is the third most common cancer in Sweden, whose symptoms and treatment can have a negative consequence in daily life and lead to reduced quality of life, which places great demands on the nurse to pay attention to current and potential short- and long-term needs. Through increased knowledge and understanding of people's experience of living with colorectal cancer, the nurse can promote their self-care and thus their quality of life.Aim: The study aims to describe people's experience of living with colorectal cancer.Method: The study has been conducted as a literature review and is based on twelve scientific articles with a qualitative method. Data search has been done in the PubMed and Cinahl databases.Results: The results revealed two main categories that describe people's experience of living with colorectal cancer: Experience of living a limited life and Experience of self-care support.Conclusion: Living with colorectal cancer causes social limitations and emotional reactions due to changed bowel habits, stoma, fatigue, and sexual dysfunction, where social support in everyday life is important for self-care and management of these limitations. By applying a salutogenic and holistic approach, the nurse can gain knowledge and perception of the person's perceived limitations and self-care needs to be able to offer support that promotes the individual's self-care ability and quality of life.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros, även kallat ALS, är en obotlig sjukdom som orsakar att nervceller som styr skelettmuskulatur dör. Detta leder till muskelförtvining och senare förlamning. I Sverige insjuknar 220-250 personer årligen, de flesta är mellan 45-75 år. Vården har ett stort ansvar gällande symtomlindring, då inga botemedel hittats. På så sätt har sjuksköterskan ett stort omvårdnadsansvar kring patienter med ALS, för att underlätta vardagen och hjälpa patienten att bibehålla sin livskvalité. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att leva med ALS. Metod: En beskrivande litteraturstudie som baseras på en studie med mixad metod, sex kvalitativa och sju kvantitativa vetenskapliga artiklar. Huvudresultat: Resultatet visade att upplevelsen av att leva med ALS var svår att hantera ur ett fysiskt och psykiskt perspektiv. Flera copingstrategier visade sig underlätta upplevelsen av att leva med sjukdomen. Stöd från närstående var viktigt trots att detta kunde upplevas som jobbigt då många personer kände sig som en börda gentemot sina närstående. Vården beskrevs som en viktig del i den sjukdomsdrabbades liv genom att hjälpa personen med information om sjukdomen och eventuella hjälpmedel. Den psykiska upplevelsen av ALS visade sig vara jobbig, vilket ofta hörde ihop med försämrad fysisk förmåga samt smärta. Slutsats: ALS är en obotlig sjukdom som medför en stor livsförändring och resultatet visade att de negativa upplevelserna av sjukdomen var dominerande. Genom kompetens inom området av vårdpersonal, kan upplevelsen av de svårigheter som kommer med sjukdomen underlättas genom gott stöd och symtomlindring. / Background: ALS, also called amyotrophic lateral sclerosis, is an incurable disease that affects the nerve cells which controls voluntary muscles. This leads to a loss of muscles and paralysis. About 220 to 250 people in Sweden get the disease every year, and it usually starts at the age 45 to the age 75. Healthcare has an important role to relieve the symptoms of ALS, as no cure is yet to be found. Nurses have a great responsibility to provide good care to help the patient maintain a good life quality and help to relieve the experience of living with ALS. Aim: The aim of this study was to describe how people experienced living with ALS. Method: A descriptive literature study based on one study with a mixed method, seven quantitative and six qualitative scientific studies. Results: The results showed that living with ALS was difficult to deal with in a physical and mental way. Several coping strategies showed to ease the experience of living with the disease. Support from relatives was important but many people felt like they were a burden towards their relatives. Healthcare was an important part of the experience of living with ALS, as healthcare could help the person with information about the disease and assistive devices. The psychological experience of living with ALS was difficult because of the physical impairment and the pain coming with the disease. Conclusion: ALS is an incurable disease that affects the daily life of those living with it and the results showed that the negative experiences were dominating. With knowledge about ALS, the healthcare professionals can relieve the symptoms and support the people living with it.

Bakgrund: Det finns två olika typer av diabetes, dessa består av diabetes typ 1 och diabetes typ 2. I diabetes typ 1 insjuknar vanligtvis barn under 18 år. Diabetes typ 1 är en av de livshotande obotliga sjukdomarna bland barn och ungdomar i Sverige. Varje år insjuknar cirka 900 barn av diabetes typ 1 i Sverige och i nuläget finns det cirka 8 000 barn som lever med sjukdomen. Själv-kontroll av blodsockernivå och att på egen hand sköta sin behandling är de viktigaste uppgifterna vid egenvård. Syfte: Syftet med studien var att beskriva ungdomars erfarenheter av att leva med diabetes typ 1. Metod: En beskrivande litteraturstudie som utgjordes av 12 empiriska studier. För sökning av artiklar som besvarade syftet användes Cinahl med utvalda sökord. Resultat: Ungdomar fick erfara svårigheter med sin egenvård. Utifrån stöd från människor i närheten, hade flera ungdomar positiva erfarenheter medan några upplevde det motsatta. Social och kulturell påverkan begränsade ungdomar från vissa offentliga evenemang såsom skolresa, eftersom det krävdes särskild vård, mer än vad som vanligtvis behövs för barn. Detta påverkade också sociala interaktioner i allmänheten och det orsakade stigmatisering vid kontakt med vänner och samhälle. Slutsats: Utmaningar med att vänja sig med egenvård och att acceptera sin sjukdom var vanliga hos ungdomarna. Socialt och psykologiskt välbefinnande hos ungdomar som lever med diabetes typ 1 spelade en viktig roll för att kunna hantera sin sjukdom på rätt sätt. Stödet från familj och vänner erkändes av många ungdomar var en hörnsten som fortsatte att existera. Nyckelord: Diabetes mellitus typ 1, Ungdomar, Erfarenhet, Att leva med

Bakgrund: Typ 1 diabetes mellitus (T1DM) bland ungdomar ökar i Europa och också i Sverige. Sjukdomen är kronisk och kräver livsstilsförändringar samt egenvård. Ungdomsåren kännetecknas av frigörelse från föräldrar och att hitta sin sociala tillhörighet. Att drabbas av kronisk sjukdom under denna del av livet kan antas vara särskilt omvälvande. Syfte: Syftet var att beskriva ungdomars upplevelser av att leva med T1DM. Metod: Studien var baserad på en litteraturöversikt med tio vetenskapliga artiklar som systematiskt söktes fram från databaserna Cinahl Complete och PubMed. Analysen genomfördes enligt fem steg där sista steget bestod av kategorisering och tematisering av artiklarnas resultat. Resultat: Genom analysen identifierades tre teman; Ett liv som ungdom med T1DM i isolering och utanförskap, mötet med sjukvårdspersonal, upplevelser av diagnostiseringen. Slutsats: Litteraturöversikten visar att ungdomarna hade svårigheter att hantera den förändrade livssituationen efter diagnosen. De beskriver känslor av utanförskap och isolering. Ungdomarnas kontakter med vården är överlag negativ då de inte blir respekterade som individer. Resultatet diskuteras med utgångspunkt från Dorotea Orems egenvårdsteori. / Background: Type 1 diabetes mellitus (T1DM) among young people is increasing in Europe and also in Sweden. The disease is chronic and requires lifestyle changes and selfcare. Adolescence is characterized by liberation from parents and finding one’s social affiliation. Suffering from a chronic illness during this part of life can assumed to be particularly transformative. Aim: The aim was to describe young people’s experiences of living with type 1 diabetes mellitus. Method: The study was based on a literature review with ten scientific articles systematically retrieved from the databases Cinahl Complete and PubMed. The analysis was carried out according to five steps, the last step consisted of categorizing and thematizationthe results from the included articles. Results: The analysis resulted in three themes: A life as a youth in isolation and exclusiondue to T1DM, encounters with healthcare professionals and Experiences of getting thediagnosis. Conclusion: This literature review highlights that young people had difficulty coping with the changed life situation after the diagnosis. They described feelings of exclusion and isolation. Their contacts with healthcare are generally perceived as negative as they experienced not being respected as individuals. The results are discussed in relation to Dorotea Orem’s self-care theory.

Bakgrund: Astma är ett globalt folkhälsoproblem som skapar begränsningar i livet. Astma bronkiale är en kronisk inflammation i luftvägarna som uppkommer periodvis. Vanliga symtom är tät pipande andning samt hosta och ökad slembildning. Upplevelser som oro, rädsla och ångest är vanligt vid astmaattacker. Därav är ett lugnt bemötande samt behandling av stor vikt. Syfte: Att belysa patienters upplevelse av att leva med astma bronkiale. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt användes för att sammanställa patienternas upplevelse av att leva med astma. Resultat: I resultatet presenteras fyra teman – En förändrad vardag, Emotionell påverkan, Kontroll med strategier och Interaktion med sjukvården. Samtliga teman tar upp patienternas upplevelser och erfarenhet av livet med astma. Diskussion: Upplevelsen av att leva med astma bronkiale påverkar och begränsar vardagen med en tydlig inverkan på livskvalitén. Med utbildning och kunskap från sjuksköterskan kan patienten lära sig och hantera sjukdomen vilket kan bidra till att leva ett fullständigt liv. / Background: Asthma is a global public health problem that limits life. Bronchial asthma is a chronic inflammation of the airways that occurs periodically. Common symptoms are frequent wheezing, coughing and increased mucus formation. Experiences such as worry, fear and anxiety are common in asthma attacks. A calm meeting and treatment are of great importance. Aim: To illustrate patients' experience of living with bronchial asthma. Method: A qualitative literature review was used to compile the patients' experience of living with asthma. Results: The results present four themes - A changed everyday life, Emotional impact, Control with the strategies and Interaction with healthcare. All themes responded to patients' experiences of living with asthma. Discussion: The experience of living with bronchial asthma affects and limits everyday life with a clear impact on the quality of life. With education and knowledge from the nurse, the patient can learn and manage the disease, which can contribute to living a full life.

Bakgrund: Venösa bensår beskrevs som den vanligaste formen av svårläkta bensår. Den vanligaste anledningen till ett venöst bensår var venös insufficiens. Behandlingen syftade till att behandla grundorsaken till såren. Kompressionsbehandling var den vanligaste behandlingsformen, men även hälsofrämjande åtgärder och kärlkirurgi var relevanta behandlingsformer. Den legitimerade sjuksköterskan ansvarade för omvårdnaden av patienter med venösa bensår. Lidandeteori enligt Eriksson användes som teoretisk referensram i studien. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med venösa bensår. Metod: En icke-systematisk litteraturstudie baserades på sökningar i CINAHL och PubMed. Totalt elva vetenskapliga artiklar användes som analyserades utifrån en integrerad analysmetod.  Resultat: Resultatet beskrev patienters erfarenheter av att leva med venösa bensår. Resultatet visade att patienter beskrev erfarenheter om hur de venösa bensåren påverkade livskvalitén men även att patienterna sattes i en social isolering. Det beskrevs även begränsningar som var relaterade till de venösa bensåren.  Slutsats: Patienterna påverkades psykiskt, socialt och fysiskt. En negativ påverkan på livskvalitén kunde ses hos patienter med venösa bensår. Det var av vikt att sjuksköterskan såg helhetsperspektivet vid mötet med patienterna i vården. Lidande kunde lindras genom ökad förståelse för patienterna.

Background: Human immunodeficiency virus (HIV) is a deadly retrovirus that has no cure. After a long period of time without HIV treatment advances the disease to a more dangerous stage called acquired immunodeficiency syndrome (AIDS). The HIV/AIDS epidemic has claimed over 34 million lives of people worldwide. The recent studies have shown concordant results of treating and preventing the disease but have shown lack of knowledge on how patients experience living with HIV/AIDS.     Aim: The purpose of this study is to describe the patient’s experience of living with HIV/Aids.   Methodology: A descriptive literature study review that based on fourteen scientific articles which include both qualitative and quantitative studies.   Key findings: The results show that after the diagnosis of HIV, patients tend to experience both psychological and physiological challenges. Stigma and discrimination were found to be the major causes of mental health problems. Patient’s financial insecurities, fear of being stigmatised and impairments were among other factors that prevented patients from engaging in care. Good treatment from caregivers, trustworthy relationships, education, positive coping strategies, friends and family support enabled patients to live a healthier life with their disease.    Conclusions: The patient’s experience of living with HIV/AIDS was highly influenced by both the patient and society’s knowledge about the disease, their location, gender, economic status, and the kind of support that was rendered by friends, family, or the health system. Stigma and discrimination continued to be the leading factor that prevented patients from testing for HIV and engaging in care. / Bakgrund: Humant immunbristvirus (HIV) är ett dödligt retrovirus som inte går att bota. Efter en lång tid utan HIV-behandlingen avancerar sjukdomen till ett farligare stadium som kallas för AIDS (acquired immune deficiency syndrome). HIV/AIDS-epidemin har dödat över 34 miljoner människors över hela världen. De senaste studierna har visat överensstämmande resultat gällande förebyggning och behandlingen av sjukdomen, men saknar kunskapen om patientens’ erfarenheter av att leva med hiv/aids.   Syfte: Att beskriva patientens erfarenheter av att leva med HIV/AIDS.   Metod: En beskrivande litteraturstudieöversikt baserad på fjorton vetenskapliga artiklar som innehåller både kvalitativa och kvantitativa studier.   Huvudresultat: Resultaten visar att efter HIV diagnosen, patienterna upplever både psykologiska och fysiologiska utmaningar. Stigma och diskriminering relaterad till HIV diagnosen var de främsta orsakerna till psykisk ohälsa. Patienternas dåliga ekonomi, rädsla för att bli stigmatiserad och funktionsnedsättningar var bland dessa faktorer som hindrade HIV/AIDS patienter från att söka vård. Bra bemötande från vårdgivare, pålitliga relationer, utbildning, positiva copingstrategier, vänner och familjestöd gjorde det möjligt för patienter att leva ett hälsosammare liv med sin sjukdom.   Slutsats: Patientens upplevelse av att leva med hiv/aids påverkades av både patientens och samhällets kunskap om sjukdomen, deras lokalisering, kön, ekonomiska status och vilken typ av stöd som gavs av vänner, familj eller hälsosystemet. Stigma och diskriminering fortsatte att vara den ledande faktorn som hindrade patienter från att testa sig för HIV och söka vård.

Background: Prostate cancer is one of the most common cancer diagnoses and occurs in many men in the society with an increasing number. Prostate cancer leads mainly to incontinence problems and erectile changes. There are different types of treatment with a good survival rate. The life after treatment can may involve complications and a changed life situation. Purpose: To illuminate patients‘ experiences of living with prostate cancer. Method: A general literature study with inductive approach. The study relies on six articles with qualitative approach. The articles have been both reviewed and processed which lead to three head categories. Result: The categories where disease impact, relations and emotional impact. This gave an insight of means wellbeing, self image, the importance of relations, body changes and how the men went on with their life. Conclusion: The healthcare needs to treat the men better and accommodate more information. The healthcare needs an increased knowledge and understanding of the men’s condition and situation in order to provide better care. For the men it’s important to have someone to talk to and share experiences with, to better feel understood and find security and support. / Bakgrund: Prostatacancer är en av de vanligaste cancerformerna och drabbar många män i samhället och antalet fall stiger. Prostatacancer orsakar främst inkontinens och erektila förändringar. Det finns flera typer av behandlingar och överlevnadsstatistiken är god. Livet efter behandling kan innebära komplikationer och en förändrad livssituation. Syfte: Att belysa patientens erfarenheter av att leva med prostatacancer. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Studien bygger på sex artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna har både granskats och analyserats och resulterade i tre huvudkategorier. Resultat: Kategorierna varsjukdomspåverkan, relationer och emotionell påverkan. Detta ger en inblick i mäns välmående, självbild, relationers betydelse och påverkan, kroppsliga förändringar och hur männen går vidare med livet. Konklusion: Sjukvården behöver bemöta männen bättre och tillgodose mer information. Sjukvården behöver ökad kunskap och förståelse för männens mående och situation för att omvårdnaden ska bli bättre. För män är det viktigt att ha någon att pratamed och dela med sig av erfarenheter för att känna sig förstådd och finna trygghet och tröst.

Bakgrund: Stomi innebär att tarmen löper ut på bukväggen och orsaken till stomibildningen är varierande. Stomin kan vara permanent eller temporär och kan anläggas från tunntarmen och kallas då ileostomi eller tjocktarmen vilket benämns som kolostomi. Sjuksköterskan ansvarar för att utbilda och informera personen och dess anhöriga om stomin där målet är att uppnå egenvård. Inom stomivården är det viktigt att arbeta utifrån en personcentrerad vård för att få en ökad förståelse för personernas upplevelser och öka personens autonomi. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa vuxna personers upplevelse av att leva med en stomi. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ inriktning har genomförts. Databassökningen utgår från tre databaser (Cinahl, PubMed och PsycInfo) där sökningarna baserats på fritextord såväl som ämnesord. Efter sökningen påbörjades urvalsprocessen och sedan kvalitetsgranskades artiklarna utifrån en kvalitetsgranskningsmall från SBU med en följande analys vilket resulterade i två kategorier och sex underkategorier. Resultat: Det första kategorierna som identifierades var “Upplevelsen av förändrat liv”, med underkategorierna “förändrad kroppsbild”, “förlust av kontroll”, “påverkan på relationer och social isolering”, “ett avbrott i livet” och “positiva upplevelser och acceptansens utveckling”. Andra kategorin var “det professionella bemötandet”. Konklusion: Avslutningsvis identifierades det att stomibildningen påverkade personens fysiska, psykiska och sociala välbefinnande och upplevelsen av att leva med en stomi varierade från person till person och acceptansen av att leva med en stomi utvecklades med tiden. / Background: A stoma means that a part of the intestines come out on the abdominal wall and the reasons a person receives a stoma is very variable. A stoma can be permanent or temporary and can be established from the small intestine and is called ileostomy, if the stoma is established from the colon it is called colostomy. Nurses have the responsibility to educate and inform the person and their relatives about the stoma and that the end goal is to be able to perform self-care on the stoma. Within stoma care it’s important that the work is based on person centered care to achieve a better understanding for the person's experience where the result will be an increased autonomy. Aim: The aim of the literature review was to illustrate an adult person's experience of living with a stoma. Method: The literature review was conducted with a qualitative method. The search for studies was made in three databases (Cinahl, PubMed and PsycInfo) the search was based on freetext words and subjectwords. After the search the selection process started and the qualitative examination with SBU review template. After the analysis which resulted in two main categories and six subcategories. Results: The first category that was identified was “The experience of a changed life” with the subcategories “Changed body image”, “The loss of control”, “An interruption of life” and “Positive experiences and the development of acceptance”. The second category that was identified was “The professional treatment”. Conclusion: It was identified that the stoma formation affected the person's physical, psychological and social well-being. But with time the person will learn to accept the stoma and adapt it to their daily life.

Bakgrund: I Sverige är bröstcancer den vanligare formen av cancer och 30 procent av all cancersjukdom hos kvinnor är just bröstcancer. Sjuksköterskans ansvar är att främja hälsa, lindra lidande och har en stöttande roll för sina patienter. Sjuksköterskors upplevelse av att vårda kvinnor med bröstcancer varierar, men känslor av otillräcklighet, rädsla och ångest förekommer. Anhöriga till patienter med bröstcancer beskriver känslor av oro och rädsla. En emotionellt påfrestande resa som påverkat hela familjen, dess vardag och sociala liv. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att ha behandlats för bröstcancer. Metod: Metoden som har använts är en litteraturöversikt. Tio resultatartiklar har analyserats med hjälp av Fribergs metod för analysstegen. Fem artiklar från databasen PubMed användes och fem artiklar från Cinahl Complete. Artiklarna var av kvalitativ forskningsmetod och dess resultat analyserades för att sedan kategoriseras till olika teman. Resultat: I resultatet framkom fem teman och två subteman. Dessa var upplevelser av behandlingen, känslor och tankar som uppstod, förändrad livssituation, förändrad kvinnlighet och utseende, stöd och relationer med subteman upplevelser av stöd och förändrade relationer.Sammanfattning: Erfarenheterna som framkom var olika starka känslor. Många upplevelser var förknippade med behandlingens effekt. Familjeliv och det sociala livet påverkades och kvinnorna i studierna ansåg att stora förändringar uppstod. Förändrad självbild och perspektiv framkom i resultatet och beskrevs som en kamp. Kvinnorna uppskattade och var i stort behov av stöd från anhöriga samt vårdpersonal. Kvinnorna belyste dessutom vikten av bemötande och hur information kring sjukdom och behandling framfördes av vårdpersonal. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer in Sweden and 30 percent of all cancers in women are breast cancer. Nurse ́s has a supportive role for the patients and their responsibility is to promote health and alleviate suffering. Nurse ́s experience of caring breast cancer patients is different from each other's, but emotions of inadequacy, fear and anxiety occur. Relatives of patients with breast cancer describe feelings of anxiety and fear. An emotionally stressful journey that has affected the whole family, its everyday life and social life. Aim: The purpose was to describe women's experiences of being treated for breast cancer. Method: The method that has been used is a literature review. Ten articles have been analysed using Friberg's method for the analysis steps. Five articles from the PubMed database were used and five articles from Cinahl Complete. The articles were of a qualitative research method and their results were analysed and then categorized into different themes. Results: The results revealed five themes and two sub-themes. These were experiences of the treatment, feelings and thoughts that occurred, changed life situation, changed femininity and appearance, support and relationships with the subthemes experiences of support andchanged relationships. Summary: The experiences that emerged were strong emotions. Many experiences were associated with the effect of the treatment. Family life and social life were affected and the women in the studies felt that big changes occurred. Changed self-image and perspective appeared in the result and was described as a struggle. The women appreciated and were in great need of support from relatives and healthcare staff. The women also highlighted the importance of the meetings and how information about illness and treatment was provided by healthcare staff.