Bipolär sjukdom är en kronisk sjukdom där personen upplever maniska och depressiva perioder. Under manin får personen en ökad energinivå, tankarna flödar samt omdömet försämras. Depressionen kännetecknas av nedstämdhet och en dyster sinnesstämning. Syftet med denna studie var att beskriva vilka erfarenheter en person har av att leva med bipolär sjukdom. En narrativ analys har använts. Denna bygger på fyra självbiografier. I resultatet framkom det att det kan ta lång tid innan diagnosen ställs och därmed rätt behandling sätts in. Samtidigt är det vanligt att patienterna slutar ta sina mediciner på grund av biverkningar. Personer med bipolär sjukdom känner ofta oro och ångest inför att insjukna i nya maniska eller depressiva perioder. Känslor som oro och ångest kan i kombination med depressiva perioder leda till självskadebeteende. Till exempel att de skär sig. Den som drabbas av bipolär sjukdom kan ha stor nytta av familjen som skyddsnät. Även andra personer som är i en likande situation kan vara ett stort stöd. / Bipolar disorder is a chronic disease where the person experiencing manic and depressive episodes. During mania has the person an increased energy level, the thoughts flow and impaired reviewed. Depression is characterized by sadness and a gloomy mood. The purpose of this study was to describe the experience a person has to live with bipolar disorder. A narrative analysis was used. This is based on four autobiographies. The results showed that it can take a long time before getting diagnosed and therefore the appropriate treatment. While it is common that patients stop taking their medications because of side effects. People with bipolar disorder often feel anxiety before falling ill with manic or depressive episodes. Emotions such as worry and anxiety can be combined with depressive episodes lead to self-injury. For example, they cut themselves. Those who suffer from bipolar disorder can benefit greatly from their family as a safety-net. Even other people who are in a similar situation can be a great support.

This essay is about how newly graduated teachers experience their first year in teaching. The main focus is linked to the theory about the pedagogy triangle of Bermuda. It involves two dimensions with six main aspects. The first dimension is the psychosocial-, including, ambition, demands and the possibility to achieve ambition and demands. The second dimension is the didactic-, including the what-, why- and how-qustions.  The results of the study shows that teachers experience their first year in teaching different, depending primarly of the ascpets of the psychosocial dimension. The didactic dimension tends to incoroprate into the psychosocial dimension via ambition and demands. Ambition and demands are vital for the understanding of  how newly graduated teachers experience their first year in teaching. It is throw these aspects they look upon the reality and estimate their performance. If the ambition and the demands are inline with the how the reality develop the feeling of satisfaction grow.

<p><strong>BAKGRUND</strong>: Bröstcancer är allmänt känt i samhället, men få känner till den ärftliga aspekten av bröstcancer. Genom ett blodprov kan vårdpersonal påvisa om kvinnor har en genmutation, som ger ökad risk för bröstcancer, eller inte.</p><p><strong>SYFTE</strong>: Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med ärftligt ökad risk för bröstcancer.</p><p><strong>METOD</strong>: En kvalitativ litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar har analyserats.</p><p><strong>RESULTAT</strong>: Kvinnorna som lever med ärftligt ökad risk för bröstcancer lever med en ständig oro och osäkerhet. Varje kvinna är unik och hennes erfarenheter är därav individuella. Trots denna individualitet kan vissa mönster identifieras. De mest framstående ämnesområdena är oro och osäkerhet samt svårighet att hantera hotet.</p><p><strong>DISKUSSION</strong>: Kvinnorna med ärftligt ökad risk för bröstcancer ser till familjens bröstcancererfarenheter vid hantering av den egna situationen. Detta är relevant för all vårdpersonal då det är av vikt att förstå patienten och hennes unika situation.</p> / <p><strong>BACKGROUND</strong>: Breast cancer is commonly known through out the society, but few people are aware about the hereditary aspect of breast cancer. Through a blood test the healthcare professionals can determine if women have a genetic mutation, that increase the risk of getting breast cancer, or not.</p><p><strong>PURPOSE</strong>: The purpose of this study is to describe women's experience of living with an increased hereditary risk of breast cancer.</p><p><strong>METHOD</strong>: A qualitative literature study where 14 scientific articles were analysed.</p><p><strong>RESULT</strong>: Women who live with an increased hereditary risk of breast cancer live under constant worry and uncertainty. Each woman is unique and her experience is therefore very individual. Despite this individuality certain key point can be identified. The most distinguished subject areas are anxiety and uncertainty together with difficulty to handle the threat.</p><p><strong>DISCUSSION</strong>: Women with increased hereditary risk of breast cancer see to their family's breast cancer history when dealing with their own situation. This is important for all medical staff due to the importance of understanding the patient and her unique situation.</p>

Bakgrund: Outhärdlig psykisk smärta, bristande livslust och suicid är ett folkhälsoproblem. Tidigare studier visar att det finns många faktorer som förhöjer risken för suicid. Dock finns det inte i samma utsträckning kunskap om de faktorerna som skyddar mot suicid. Genom ökad kunskap om de skyddande faktorerna mot suicid kan även ökad resiliens skapas inför framtida utmaningar. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva de skyddande faktorer som kan stärka livskraften hos suicidnära personer. Metod: En systematisk litteraturstudie av tio studier med kvalitativ ansats användes. Dataanalysen genomfördes utifrån Evans beskrivande metod.  Resultat: Tre teman identifierades som skyddande faktorer för suicidnära personer: Kontakt, Vändpunkter och Coping. Tio subteman identifierades: Kontakt: familj och vänner, kontakt med sig själv, kontakt med en gud, andra gemenskaper; Vändpunkter: nya insikter, känsla av delaktighet; Coping: framtida mål, förebild, hälsosamt beteende, lidande och suicidtankar som coping.  Diskussion: Sjuksköterskans uppgift är att värna om livet, lindra lidande, ingjuta hopp, främja hälsa och in i det längsta förstärka livskraften hos patienten. Kunskap från den vårdvetenskapliga forskningen med avseende på bemötande och skyddande faktorer i samband med suicidalitet kan bidra till ny kunskap av vikt inom psykiatriskomvårdnad. / Background: Unbearable psychological pain, lack of desire to live and suicide are public health problems. Earlier studies have shown that there are many factors that increase the risk for suicide. The field of research in protective factors for suicide has been rather unexplored, in comparison. By increasing the knowledge the protective factors there can be an increased resilience before future challenges in psychiatric care.   Aim: The purpose of the present study was to describe the protective factors that can strengthen the viability in suicidal persons.  Method: A systematic review of literature of ten studies with qualitative approach was used. Data analysis was performed based on the descriptive method invented by Evans.  Results: Three themes where identified as protective factors for suicidal persons: Contact, Turning points and Coping. For each theme, different subthemes has been identified: Contact: family and friends, contact with oneself, spiritual contact, other communities; Turning points: new insights, participation; Coping: future goals, role model, healthy behaviour, suffering and suicidal thoughts as coping. Discussion: The nurse’s role is to protect life itself, to ease suffering, to instil hope, to promote health and into the longest increase the viability in suicidal patients. The psychiatric care needs to assimilate new knowledge from the Science of care in terms of treatment of patients and protective factors. Furthermore, to better understand the psychology of suicide and to counteract taboo, which still revolves around suicide.

Bakgrund: Diabetes typ 1 klassas idag som ett globalt folkhälsoproblem. Det är en obotlig autoimmun sjukdom som oftast framträder i ung ålder. Det största ansvaret ligger på individen att sköta sin egenvård för att undvika akuta och sena komplikationer. Förutsättningarna för att individen ska sköta sin omvårdnad på bästa sätt är att få adekvat information och utbildning från sjukvården. Syfte: Beskriva unga vuxnas upplevelse av att leva med diabetes mellitus typ 1. Metod: Det utfördes en litteraturöversikt där tio vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet. Resultatartiklarna hämtades från databaserna CINAHL Complete och Pubmed och består av både kvalitativa och kvantitativa studier. Resultat: I resultatet framkom tre huvudteman och sju underteman. Det första temat var Attityder gentemot diabetes med Fördelar samt Nackdelar med diabetes som underteman. Andra temat som framkom var Stöd från omgivningen med Stöd från familj och vänner, Stöd från vården samt Stöd från andra som lever med diabetes som underteman. Det sista temat var Upplevelse av egenvård med Vikten av planering samt Svårigheter med egenvård som underteman. Diskussion: I diskussionen diskuteras valet av tillvägagångssätt för att få fram resultatet samt förankring av Dorothea Orems egenvårdsteori i det presenterade resultatet som framkom. / Background: Type 1 diabetes is today classified as a global public health problem. It is an incurable autoimmune disease that usually appears at a young age. The greatest responsibility lies within the individual in taking care of his or her own care to avoid acute and late complications. The conditions for the individual to take care of his/her care in the best way is to obtain adequate information and education from the health care system. Aim: Describe young adults' experience of living with diabetes mellitus type 1. Method: A literature review was carried out in which ten scientific articles were included in the results. The results articles were retrieved from the Cinahl and Pubmed databases and consist of both qualitative and quantitative studies. Results: The result showed three main themes and seven sub-themes. The first theme was Attitudes towards diabetes with Advantages of diabetes and Disadvantages of diabetes as a sub-theme. Other themes that emerged were Support from the environment with Support from family and friends, Support from care and Support from others living with diabetes as a sub-theme. The final theme was Experience of self-care with The importance of planning as well as Difficulties with self-care as a sub-theme. Discussion: The discussion discusses the choice of approach to obtain the result and anchoring Dorothea Orem's self-care theory in the presented result that emerged.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en obotlig och progressiv sjukdom som uppstår på grund av skador på luftvägarna och kännetecknas av andfåddhet, hosta och sputumproduktion. Patienter som lever med KOL upplever trötthet, smärta, ångest, stress, svårigheter att utföra dagliga aktiviteter, utmaningar med rörlighet och begränsad arbetsförmåga. Dessa symtom kan få en betydande inverkan på livskvaliteten och leder till social isolering. Patienter med KOL utvecklar strategier för att anpassa sig till sjukdomen, kompensera för begränsningar och integrera egenvårdsaktiviteter för att hantera KOL i sin dagliga rutin. Syfte: Syftet är att sammanställa tidigare studier om patienters upplevelse av kronisk obstruktiv lungsjukdom och de copingstrategier de använder för att hantera såväl fysiska som psykiska besvär. Metod: Litteraturstudie som baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativa ansats. CINAHL och PubMed har använts som databaser för att samla in artiklar som granskades med hjälp av en SBU-modifierad granskningsmall, analyserad med innehållsanalys (inspiration av Forsberg & Wengström) och sedan sammanställd med inspiration av Polit och Beck. Resultat: Det visar sig att andfåddhet som uppstår vid KOL påverkar patienter på en mängd olika sätt. Tre huvudteman identifierades där upplevelsen samt copingstrategier delades in dvs. fysiska, psykiska och sociala aspekter. Konklusion: Patienter med svår kronisk obstruktiv lungsjukdom har haft omfattande erfarenhet av att hantera sin sjukdom och är bekanta med tekniker som har hjälpt dem att integrera sjukdomen och symtomen i sina liv. Sjuksköterskor kan sammanfoga patientkunskap med omvårdnadskunskap för att hjälpa patienter med svår kronisk obstruktiv lungsjukdom att uppnå deras maximala livskvalitet. / Background: Chronic Obstructive Pulmonary Disease (COPD) is an incurable and progressive disease that occurs due to respiratory tract damage and is characterized by breathlessness, cough and sputum production. Patients living with COPD experience fatigue, pain, anxiety, stress, difficulty in performing daily activities, mobility challenges and limited work ability. These symptoms can have a significant impact on quality of life and lead to social isolation. Patients with COPD develop strategies to adapt to the disease, compensate for limitations and integrate self-care activities to manage COPD in their daily routine. Aim: The aim is to compile previous studies on patients' experience of chronic obstructive pulmonary disease and the coping strategies they use to deal with both physical and mental disorders. Method: Literature study based on ten scientific articles with a qualitative approach. CINAHL and PubMed have been used as databases to collect articles that were then reviewed using an SBU-modified review template, analyzed by content analysis (inspiration by Forsberg & Wengström) and then compiled with inspiration from Polit and Beck. Result: It turns out that breathlessness that occurs in COPD affects patients in a variety of ways. Three main themes were identified where the experience and coping strategies were divided into i.e. physical, mental and social aspects. Conclusion: Patients with severe chronic obstructive pulmonary disease have had extensive experience of managing their disease and are familiar with techniques that have helped them integrate the illness and symptoms into their lives. Nurses can blend patient knowledge with nursing knowledge to assist patients with severe chronic obstructive pulmonary disease achieve their maximum quality of life.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk global folksjukdom. Rökning och fetma är exempel på riskfaktorer som leder till utveckling av sjukdomen. Grundbehandling är egenvård som inkluderar att äta en hälsosam kost, fysisk aktivitet samt följsamhet till eventuell medicinering. Stöd och information från sjuksköterskan respektive närstående kan hjälpa patienten att delta i egenvård för att uppnå välbefinnande och undvika framtida komplikationer relaterad till sjukdomen. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Metod: Tio kvalitativa artiklar inkluderades. Dessa identifierades utifrån systematiska sökningar i databaserna Cinahl Complete och Medline. De inkluderade artiklarnas resultat, som svarade på denna översikts syfte, sammanställdes och tenatiserades baserat på skillnader och likheter. Resultat: Dataanalysen resulterade i fyra teman: Känslomässiga reaktioner, Svårigheter att genomföra livsstilsförändringar, Svårigheter med självmedicinering och Behov av stöd från hälso- och sjukvården. Diskussion: Resultatet visar att livsstilsförändringar och egenvård relaterat till diabetes typ 2 kan upplevas stressande och utmanande. Personer med diabetes typ 2 beskriver att de uppskattar att få  information och stöd från vårdpersonal samt närstående för att hantera sjukdomen och förbättra sitt välbefinnande. Resultatet diskuteras utifrån Orem teori om egenvård och sjuksköterskans arbete inom diabetesvården. / Background: Diabetes type 2 is a chronic global disease. Smoking and obesity are examples of risk factors that may lead to the development of the disease. The basic treatment is self-care which includes eating a healthy diet, exercising regularly and compliance with self-medications. Support and information from the nurse and family members can help the patient to participate in self-care to achieve well-being and avoid future complications related to the disease. Aim: The purpose was to describe patients' experiences of living with type 2 diabetes. Method: Ten qualitative articles were included. These were identified on the basis of systematic searches in the Cinahl Complete and Medline databases. The results of the included articles, which corresponded to the aim of this literature review, were compiled and themed based on differences and similarities. Results: The data analysis identified four themes: Emotional reactions, Difficulties to implement lifestyle changes, Difficulties with self-medication and Need for support from health care. Discussion: The results show that lifestyle changes and self-care related to diabetes type 2 can be experienced as stressful and challenging. People with diabetes type 2 describe that information and support from healthcare professionals and family members helps them to manage the disease and improve their well-being. The results are discussed on the basis of Orem’s theory of self-care as well as the nurse`s work in diabetes care.

Bakgrund: Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) är en endokrin sjukdom som drabbar kvinnor i fertil ålder. PCOS har en mängd symtom som påverkar patientens mående genom förändrat utseende och infertilitet. Trots detta framgår det att förhållningssättet gentemot patientgruppen är komplex.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med polycystiskt ovariesyndrom. Metod: En kvalitativ litteraturstudie som inkluderar nio originalartiklar. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med stöd från Graneheim och Lundman. Resultat: Tre kategorier med åtta subkategorier presenteras. De tre kategorierna är kvinnans kontakt med sjukvården, kvinnans upplevda självbild samt sjukdomens roll i samlivet. Resultatet indikerar att gemensamt för kvinnorna är en känsla av frustration och sorg kring symtomen övervikt, ansiktsbehåring och infertilitet. Slutsats: Det är av vikt med fortsatt forskning för att kunna implementera tydligare riktlinjer kring handhavandet av patientgruppen och tillika mer djupgående omvårdnadsåtgärder redan innan diagnostisering, för minskat lidande. / Background: Polycystic ovary syndrome (PCOS) is an endocrine disease that affects fertile women. PCOS has a variety of symptoms that affects the patient's mood through altered appearance and infertility. Despite this, it appears that the approach to the patientgroup is complex. Aim: The aim of this study was to describe women’s experience of living with polycystic ovary syndrome. Method: A qualitative literature review that includes nine original articles. Data were analyzed by a qualitative content analysis with support in Graneheim and Lundman. Results: Three categories with eight subcategories are presented. The three categories are the woman’s contact with healthcare, the woman’s perceived self-image and the role of the disease in cohabitation. The results indicate that common to the women is a feeling of frustration and sadness around the symptoms of obesity, facial hair and infertility. Conclusions: Continued research is important to be able to implement clearer guidelines for the management of the patient group and more in-depth nursing measures already within diagnosis, for reduced suffering.

Långvarig, icke-malign smärta är ett utbrett problem och påverkar många aspekter i livet. Behandling av långvarig smärta är komplext och kräver ett samarbete mellan flera professioner för att uppnå god effekt. Sjuksköterskor har en viktig roll i att stödja och delaktiggöra patienten i att hitta strategier för att bibehålla god livskvalitet.  Syftet var att beskriva patienters upplevelse av hur livskvaliteten påverkas vid långvarig smärta. Litteraturstudien utgår från en induktiv ansats med tio vetenskapliga originalartiklar i resultatet, samtliga artiklar har kvalitativ ansats. Innehållet i artiklarna har analyserats och granskats enligt innehållsanalys och tillslut bildat tre teman: psykisk påverkan, förändrad självbild och begränsade sociala kontakter. Resultatet visar att personers upplevelse av påverkan på livskvalitet vid långvarig smärta är starkt sammankopplat med sociala kontakter, strategier för smärthantering och stöd från anhöriga. Personer med långvarig smärta upplever ofta psykisk påverkan och förändrad självbild, samt begränsade sociala kontakter. Det sociala stödet är av betydande roll för personer med smärta och direkt avgörande för hur personerna hanterar och lever med smärta. / Chronic, non malign pain is a wide problem and affects many aspects in life. The treatment of chronic pain is complex and requires a collaboration between several professionals to achieve good effects. Nurses have an important role in supporting and engaging the patient in finding strategies to maintain good quality of life. The aim of this study was to describe people's experiences of how quality of life is affected in the case of chronic pain. This literature study is based on an inductive approach with ten original articles in the result, all articles have a qualitative approach. The content of the articles has been analyzed and reviewed according to content analysis, and formed three themes: psychological impact, altered self-image and limited social contacts. The result shows that people’s experiences of the impact on quality of life in the case of chronic pain is strongly linked to limited social contacts, pain management and support from relatives. People with chronic pain often experience psychological impact and altered self-image, as well as impaired social contacts. Social support is important for people with chronic pain and directly determines how people both handle and live with pain.

Sammanfattning Bakgrund: Ehler Danlos Syndrom (EDS) är ett komplext kroniskt smärttillstånd som finns i 14 olika varianter. Ett syndrom viktigt för sjuksköterskor att känna till för att kunna ge personer med EDS en god personcentrerad vård. Syfte: Att beskriva upplevelser av att leva med Ehler- Danlos Syndrom. Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie med en induktiv ansats där två kvantitativa artiklar och sex kvalitativa artiklar analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultat: Resultatet baserades på åtta artiklar som tillsammans resulterade i fem kategorier: Upplevelser i samband med familjebildning, upplevelser av smärta och fatigue, upplevelser av begränsningar och brist på förståelse och upplevelser av en låg kunskapsnivå hos hälso- och sjukvården. Resultatet visade på att livet med EDS skapar olika utmaningar och påfrestningar. Det belyste även vikten av utbildning och kunskap kring syndromet. Konklusion och implikation: Att leva med komplikationerna av EDS påverkar individernas livskvalité. Då det finns få studier kring upplevelsen av det dagliga livet med EDS bör framtida forskning vidare undersöka personers upplevelser gällande EDS. / Background: Ehler- Danlos syndrome (EDS) is a complex chronic pain condition that exists in 14 different variants. A syndrome important for nurses to know to provide people with EDS with good person-centred care. Aim: To describe experiences of living with Ehler- Danlos syndrome. Method: The study was conducted as a literature study with an inductive approach where two quantitative articles and six qualitative articles were analysed with the help of a content analysis. Result: The result was based on eight articles that together resulted in five categories: Experiences related to family formation, experiences of pain and fatigue, experiences of limitations and lack of understanding and experiences of a low level of knowledge in healthcare. The results showed that life with EDS creates various challenges and strains. It also highlights the importance of education and knowledge about the syndrome, which in the future may lead to an increased understanding in society. Conclusion: Living with the complications of Ehler-Danlos syndrome affects the quality of life of individuals. Since there are few studies on the experience of daily life with EDS, future research should further investigate individuals’ experiences regarding Ehler-Danlos syndrome.