Denna studie undersöker vilka diskurser om begreppet ”skälig levnadsnivå” i socialtjänstlagen som finns i förvaltningsrättslig praxis med avseende på särskilt boende för äldre. Materialet som används i denna studie omfattar domar från högsta instans (Högsta förvaltningsdomstolen och tidigare Regeringsrätten) samt kammarrätterna runt om i landet. Analys av rättsfallen har gjorts genom att använda Faircloughs (1992) kritiska diskursanalys för att kunna precisera vilka diskurser som genom diskussioner i domstolarna som kommer till uttryck. Denna studie har haft sociala konstruktioner om makt och språk, ålderism och kritisk diskursanalys som teoretisk referensram vid analysen av resultaten. Resultatet visar fyra olika diskurser i de olika rättsfallen. Diskurserna kring begreppet ”skälig levnadsnivå” är: (i) skälig levnadsnivå som en helhetssyn, (ii) att få bo tillsammans, (iii) den egna viljan, samt (iv) en känsla av otrygghet. Studiens kunskapsbidrag är en djupare förståelse kring hur man ser på äldre och skälig levnadsnivå och hur förvaltningsrätterna resonerar kring vad som är att anse som skäligt. Implikationer för det sociala arbetet är att biståndshandläggare i sina bedömningar ser på hela den äldre människans behov, inte bara till omvårdnadsbehovet.  Denna studie är dock förhållandevis liten och resultaten ska bedömas i enlighet med detta. Studien har ändå visat, att det finns anledning till att fördjupa sig i ämnet, i framtida studier.

Syftet med denna studie var Att undersöka Hur biståndsansökningar handläggs med utgångspunkt ur 4 kapitlet 1 § socialtjänstlagen. Vi ville undersöka om begreppet "skälig levnadsnivå" tolkades på likartat Sätt handläggare emellan och Hur bedömningen av vårt Aktuella ärende utfördes. Vår Avsikt Var Att ta reda på om de Beviljade hjälpinsatsernas omfattning skilde sig åt i bedömningarna Mellan Olika handläggare samt om Begreppet är Tillräckligt entydigt för Att tjäna för som Riktlinje en Rättvis bedömning av Människors rätt till bistånd enligt 4 kapitlet 1 § socialtjänstlagen. Studien byggde på Två Frågeställningar: 1) Hur tolkar Olika handläggare begreppet "skälig levnadsnivå" och 2) om begreppet "skälig levnadsnivå" är Tillräckligt entydigt för som Att tjäna Riktlinje för en Rättvis bedömning av Människors rätt till bistånd enligt 4 kapitlet 1 § socialtjänstlagen. Respondenterna i vår undersökning var Fjorton handläggare från Olika kommuner i Sverige som Arbetar med sociala biståndsbedömningar Enligt socialtjänstlagen. Studien genomfördes i form av en vinjettstudie. Resultatet av studien visade Att handläggare Int tolkar Begreppet på likartat Sätt Samt att Bedömningar Utfors på Olika Sätt. Omfattningen av hjälpinsatser varierar i bedömningen Mellan de Olika kommunerna travar Att de objektivt betygsatt Samma ärende, "Bertil 78 år". Dessa Skillnader Verkar Bero på de motsättningar som rader Mellan handläggarnas ambitioner och lagstiftningen samt på Att handläggarna Måste Rätta sig efter Vissa Ekonomiska ramar i Verksamheten. / Syftet med denna studie var Att undersöka Hur STÖDET tillämpningar hanteras baseras på 4 kap 1 § socialtjänstlagen. Vi ville undersöka om begreppet "skälig levnadsnivå" har tolkats på Liknande Sätt av Olika handläggare och Hur bedömningen av våra Specifika ärendet. Vårt Syfte Var Att ta reda på om storleken på det Beviljade hjälpinsatser skilde Mellan förvaltarna Bedömningar och om termen är otvetydig nog Att tjäna som en Riktlinje för en Rättvis bedömning av Människors rätt till bistånd enligt 4 kap 1 § socialtjänstlagen. Studien byggde på Två frågor: 1) Hur Olika handläggare tolkar begreppet "skälig levnadsnivå" och 2) om begreppet "skälig levnadsnivå" är Tydlig nog för som Att Fungera en Riktlinje för en Rättvis bedömning av Människors rätt till bistånd enligt 4 kap 1 § socialtjänstlagen . Respondenterna i vår forskning var Fjorton handläggare från Olika kommuner i Sverige som Arbetar med Socialt stöd Ansökningar Enligt socialtjänstlagen. Studien gjordes i form av en vinjett studie. Resultaten av studien visade Att administratörer Int tolkar Begreppet På ett Liknande Sätt och Att bedömningarna Gors på Olika Sätt. Storleken på hjälpinsatser varierade i de Olika kommunerna travar Att de betygsatt Samma mål "Bertil 78 år". Dessa Skillnader sommen Bero på motsättningar Mellan ambitioner administratörer och lagstiftningen och även på Grund av Att administratörer Måste Följa de Ekonomiska ramar I sitt arbete.

Uppsatsen har behandlat ifall rättssäkerhet kan upprätthållas i förhållande till äldre personer som ansöker om bistånd enligt 4 kap. 1 § Socialtjänstlagen. Med en klassisk juridisk metod klargörs vad som utgör skälig levnadsnivå, ett begrepp som har stor betydelse när den enskilde gör en biståndsansökan. I vårt samhälle har det alltid funnits, och kommer alltid att finnas personer som behöver stöd och hjälp för att klara av sin dagliga livsföring. Socialtjänsten fungerar som ett yttersta skyddsnät och vid varje ansökan ska en individuell bedömning företas. Vid bedömningen ska den enskilde tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Vi lever i ett land där kommuner till viss del själva får avgöra hur deras verksamhet ska utformas. Det har visat sig att enskilda i många fall begränsas att ansöka om insatser som går ”utöver” kommunernas egna riktlinjer. När den enskilde anpassar sig till det utbud som finns och när önskningar inte dokumenteras sätts rättssäkerheten ur spel. Utan avslag eller delavslag undanröjs möjligheten till domstolsprövning och chansen att skapa ny praxis. Utan domstolsprövning förlorar vi ett tillfälle att utvidga vad som kan komma att inrymmas i begreppet skälig levnadsnivå.

Socialtjänstlagen är en målinriktad ramlag vilket innebär att lagstiftaren endast angivit de ramar beslutsfattaren har att utgå från. Lagen består därför av få detaljerade bestämmelser och varje kommun har fått ett större utrymme att utforma verksamheten efter egna behov. Enligt socialtjänstlagen har varje enskild rätt till bistånd för sin försörjning och livsföring i övrigt om personen inte kan tillgodose sina behov själv eller på annat sätt få dem tillgodosedda. Genom biståndet ska varje enskild individ tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Begreppet saknar dock en fastställd definition i lagstiftningen. Av förarbeten till socialtjänstlagen framgår att det inte på förhand går att fastställa vilka situationer som kan berättiga till bistånd. Det måste göras en bedömning i varje enskilt fall. Vidare framgår att begreppet skälig levnadsnivå är ett flexibelt begrepp som måste kunna anpassas efter rådande behov. Det åligger därför kommunerna att fastställa innebörden av begreppet. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur enskilda tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Till uppsatsens syfte hör två frågeställningar som besvaras med hjälp av framställningen. Den första frågan är hur bedömningen av skälig levnadsnivå görs när enskilda ansöker om bistånd för att betala en skuld. Den andra frågan rör vad det finns för problem med att begreppet inte har preciserats i lagstiftningen. För att besvara frågeställningarna görs en undersökning av hur förvaltningsrätten bedömt frågan i 15 olika fall. Därtill används ett analysredskap för att få en mer djupgående diskussion av uppsatsens syfte och frågeställningar. Syftet med redskapet är att undersöka rättssäkerhetens och ramlagens påverkan vid biståndsbedömningen. Det saknas en uttrycklig bestämmelse som rör enskildas möjligheter att ansöka om bistånd för att betala en skuld. Frågan har behandlats av Högsta förvaltningsdomstolen och Socialstyrelsen har utfärdat allmänna råd. Ur dessa källor framgår att bistånd för sådant ändamål endast utges i undantagsfall och när det är nödvändigt. Rekommendationen från Socialstyrelsen är att bistånd bör utges om den enskilde får allvarliga sociala konsekvenser om skulden inte betalas. Av de domar som presenteras framgår att inte någon av de sökande varit berättigad till bistånd för att betala skulden. I ett fall bedömdes den enskilde få allvarliga sociala konsekvenser men på grund av bristande personligt ansvar fråntogs rätten till bistånd. Det aktuella fallet diskuteras närmare utifrån analysredskapet i uppsatsens femte kapitel. I min undersökning kan jag konstatera att det både finns för- och nackdelar med att begreppet skälig levnadsnivå inte har preciserats i lagstiftningen. Genom att konstruera socialtjänstlagen som en ramlag har nya möjligheter öppnats när det gäller att tillgodose enskildas behov. Samtidigt uppstår det vissa avvägningsproblem för varje beslutsfattare som ska fastställa något som saknar en tydlig definition. Målet med socialtjänstlagen är att låta varje individs behov styra rätten till bistånd och därför är det positivt med ett flexibelt begrepp. I annat fall skulle det finnas en risk att enskilda faller mellan två bestämmelser och det kan minska möjligheterna att få sina behov tillgodosedda.

I denna kvalitativa studie har två LSS handläggare och tre parasportsutövare intervjuats. Syftet var att ur parasportsutövares och LSS handläggares perspektiv beskriva hur de ser på parasporten som insats för att uppnå en skälig levnadsnivå. Begreppet skälig levnadsnivå är otydligt vilket gör det till en angelägen fråga att studera, detta då uppsatsen har potentialen att fylla en kunskapslucka. Uppsatsen har en induktiv ansatts. Intervjuerna gjordes utifrån en semistrukturerad intervjuguide där materialet sedan analyserades utifrån en konventionell innehållsanalys. I analysen av det insamlade materialet har Abbotts (1988) teori om jurisdiktion och Hasenfeld (1992) teorier om klientskapande varit till hjälp. Resultatet framhäver den sociala effekten av samhörighet från både grupper. I resultatet framgår det att socialtjänsten och parasportaren båda har en social syn på effekten av parasport. Parasportarna lyfter även fram hälsoaspekten med att idrotta. Det visar sig att LSS handläggarnas jurisdiktion sätter stopp från att besluta om en sådan insats, detta då deras jurisdiktion inte inkluderar denna fysiska hälsoaspekt. Ett potentiellt förslag på hur jurisdiktion kan utökas är genom samverkan med sjukvård, parasportsrörelsen och ideella föreningar för att förstå parasportarens behov samtidigt som parasportaren får information om hens möjlighet till hjälp. På detta sätt kan LSS handläggarna ges möjlighet att ha med hälsoaspekten i deras individuella bedömningar.

Ett stort antal barn i Sverige får under sin barndom uppleva våld, fattigdom och alkoholproblematik. Av de barn som växer upp i Sverige beräknas en femtedel växa upp i en familj där minst en av vårdnadshavarnas alkoholkonsumtion anses vara en riskkonsumtion. En uppskattning som Rädda barnen har gjort visar på att 232 000 barn i Sverige lever i fattigdom. Syftet med föreliggande studie är att med hjälp av en kvalitativ ansats belysa hur individer skildrar upplevelsen av att växa upp i familjer där missbruk och våld förekommer. Det empiriska materialet består av tre självbiografier: Kriget är slut, När kalla nätter plågar mig med minnen av minnen av hur det var samt Kärleksbarnet. Dessa böcker skildrar en barndom under 1960 - 80talen. Det centrala i studien är självbiografierna, som utgör viktiga källor till kunskap om hur individer uppfattar sin verklighet på en detaljrik nivå. Självbiografierna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys, en metod som erbjuder en möjlighet att komma nära individernas skildringar av barndomens erfarenheter och upplevelse. Den kvalitativa innehållsanalysen ledde till tre övergripande teman; vuxnas omsorg, relationer och personer och miljöer utanför familj och fosterhemsföräldrarna. Välfärdsforskaren Erik Allardts komparativa skandinaviska välfärdsmodell har i studien använts för att belysa individernas berättelser utifrån hur framställningar av deras barndom relateras till levnadsnivå samt livskvalitet. Resultatet som presenteras i studien uppvisar likheter med tidigare forskning, men visar även på ett behov av vidare forskning kring utsatta individers egna erfarenheter av en barndom i utsatta miljöer. Studien bidrar till en ökad kunskap om upplevelser av en utsatt barndom och väcker frågor om vad en socialarbetare bör ta hänsyn till i bemötandet av dessa individer.

Studien syftar till att undersöka uppfattningen av välfärdsteknik ur två perspektiv i äldreomsorgen samt undersöka hur välfärdstekniken uppfattas kunna svara emot äldre personers behov utifrån Socialtjänstlagen. Detta för att bidra med en ökad kunskap och större förståelse för välfärdsteknikens syfte samt dess implementering. Följande frågeställningar utformades med mål att besvara studiens syfte: Vad ses som förtjänster och begränsningar med välfärdsteknik inom äldreomsorgen? Hur uppfattar biståndshandläggare och enhetschefer inom hemtjänsten att välfärdstekniken understödjer att uppfylla de krav gentemot äldre personer som ställs på kommunen i enlighet med Socialtjänstlagen 4 kap. 1 § och 5 kap. 4, 5 §§? Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som metod. Urvalet bestod av totalt åtta intervjupersoner. I resultatet framkommer en övervägande positiv inställning till välfärdstekniken hos alla intervjupersoner och det tycks finnas en övergripande samstämmighet i förståelsen av vikten att implementera välfärdstekniken i äldreomsorgen. Ur resultatet framkommer en skillnad mellan professionerna vad gäller uppfattningen om hur välfärdstekniken kan vara behjälplig i uppfyllandet av äldre personers behov utifrån Socialtjänstlagen.

Syfte: Att studera den problematik som biståndshandläggare kan tänkas uppleva när de handlägger äldres sociala behov. Metod: Studien använde ett kvalitativt tillvägagångssätt för att få en djupare förståelse för biståndshandläggare upplevelser av ensamma och isolerade äldre. Studien inkluderar fem semistrukturerade intervjuer med biståndshandläggare från 5 olika kommuner i Sverige. Insamlat material analyserades genom tematisk analys.Resultat: Den insamlade data som utvanns ur analysen sektionerades ut i sju teman, Handläggningen av äldres sociala behov, Vad är skäligt att bevilja? Vikten av sociala aktiviteter, vikten av den enskildes delaktighet, Handläggarens möjliga dilemman, Att hitta den bästa lösningen och Motivationen av ängsliga och ensamma äldre. Innehållet i resultatet riktar fokus på biståndshandläggares upplevelser av de svårigheter som existerar i handläggningsarbetet. Slutsats: Resultaten visar att handläggaren behöver tillgodose fler individers behov och önskningar än enbart den enskildes och sammanväva dessa för ett optimalt insatsbeslut som även gör politiker och organisationen nöjda. Resultaten visar också att handläggarna upplever att det kan vara svårt att göra en bedömning av äldres sociala behov. En av anledningen till detta är att handläggarna gemensamt lyfter att politikerna inte alltid lyssnar när handläggarna framför ett behov av att skapa nya insatser utifrån de äldres behov. / Purpose: To study the problems that may appear when care managers manage the social needs of elderly people. Method: This study uses a qualitative approach to get a deeper understanding of care managers experiences with lonely and isolated elderly people. The study includes five semi structured interviews with care managers from 5 different municipalities of Sweden. The material collected was analyzed using thematic analysis.Results: The collected data that came from analyzing was sectioned out into seven themes, The managing of the elderly people’s social needs, what is a reasonable level of care to approve? The meaning of social activities, the meaning of including the individual, thepossible dilemmas of a care manager and motivating anxious and lonely elderlypeople. The content focuses on the experiences of care managers and the difficulties in their practice. Conclusion: The conclusion of this study ends up in a joint agreement of the difficulties of care managers. Problems including the politicians tightening of the economy. They mean that it creates unnecessary issues for the elderly.

Socialtjänstlagen (2001:453) är en ramlag i vilken socialsekreterare med ett särskilt handlingsutrymme fattar beslut. I uppsatsen undersöks, genom vinjettmetoden, hur nio socialsekreterare i tre kommuner fattar beslut som rör barn. Socialsekreterarna arbetar med försörjningsstöd. Syftet med uppsatsen är att belysa beslutsmotiveringar. I beslutsmotiveringarna undersöks särskilt hur barnperspektivet beaktas.I uppsatsen har Lipskys teori genom "Street Level Bureaucracy – Dilemmas of the Individual in Public Services" använts.Resultatet av uppsatsen är bl a att beslut varierar beroende på var klienten bor samt vilken socialsekreterare denne tilldelas. / Social Services Act (2001:453) is a framework in which social welfare secretaries within certain discretion make decisions. The essay examines, using the vignette method, how nine social workers in the three municipalities make decisions affecting children. The purpose of this paper is to illustrate the reasons for their decisions concerning children. It is in particular examined how the child's perspective is taken into account in decisions. Lipsky’s “Street Level Bureaucracy – Dilemmas of the Individual in Public Services” is used as the main theory in this study. The result of this study is that decisions differ depending on where the client lives and what social workers he is assigned.

Uppsatsen undersöker via fem intervjuer hur biståndshandläggare resonerar kring ett biståndsärende gällande hemtjänstinsatser i äldreomsorgen och hur de motiverar sina bedömningar och beslut. Intervjuerna har företagits på biståndsenheten i Östersund i Jämtlands län. En vinjett som beskriver ett påhittat biståndsärende har stått som utgångspunkt för alla intervjuer och en fenomenologisk hermeneutisk analysmetod har använts vid framtagandet och tolkandet av resultaten. Resultaten som framkommit i studien antyder att biståndshandläggarna i Östersund tenderar att se till både sociala, fysiska, medicinska och psykiska behov hos kunden vid biståndsbedömning. När det kommer till gränssättning av hemtjänstinsatsers omfattning tenderar handläggarna också att vara relativt generösa i sina bedömningar. Hur gränserna sätts verkar emellertid vara något otydligt, delvis eftersom de inte har hjälp av några fastställda riktlinjer och att begreppet skälig levnadsnivå är så pass svårdefinierat. Förslag på framtida forskning, som ges i uppsatsen, är dels att utreda om det stämmer att biståndshandläggarna i Östersund är lika bra på att se helhetsbilden vid biståndsbedömning som studiens resultat föreslår. Att mer noggrant undersöka hur socialtjänstlagens begrepp skälig levnadsnivå tolkas av biståndshandläggarna – och hur det påverkar dem i deras bedömningar – är också ett förslag till vidare forskning. / Through five interviews the essay examines how care managers reason about a case concerning home help services in elderly care and how they motivates their judgments and decisions. The interviews have been undertaken in the city of Östersund in Jämtland. A vignette describing a fictitious case has been the starting point for all interviews and a phenomenological hermeneutical analysis has been used in the producing and interpretation of the results.                       The results emerging from the study suggests that care managers in Östersund tend to look to both the social, physical, medical and psychological needs of the customer when making their decisions. When it comes to setting boundaries of home care interventions the care managers also seem to be quite generous. How to set the boundaries does however appear to be somewhat unclear, partly because they do not have the help of established guidelines and that the concept of decent standard of living (skälig levnadsnivå) is so difficult to define. One suggestion for future research that is proposed in the paper is to investigate whether it is true that care managers in Östersund are as good as it seems to see the big picture of customers needs as the study suggests. Another suggestion is to more closely examine how the concept of decent standard of living is interpreted by care managers and how it affects them when they make their judgments and decisions.