Bakgrund: Depression är en av de vanligaste orsakerna till ohälsa världen över. Sjuksköterskor inom psykiatrisk vård har en viktig roll i arbetet för att främja patientens hälsa. Forskning visar att sjuksköterskan upplever svårigheter i sitt arbete med patienter med depression. Dessa svårigheter är bland annat att öppna upp och möta patientens lidande, då kontakten med den deprimerade patienten kan upplevas tung och svår att hantera. Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med depression inom psykiatrisk slutenvård. Metod: Studien genomfördes utifrån en kvalitativ metod med induktiv ansats. Urvalet till studien skedde ändamålsenligt hos sjuksköterskor inom sluten psykiatrisk specialistvård och data samlades in genom kvalitativa intervjuer. Dataanalys genomfördes i enlighet med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i två huvudkategorier; Ljuset i vården av deprimerade patienter samt Mörkret i vården av deprimerade patienter. Ljuset i vården bildade underkategorierna; En patientgrupp som ofta tillfrisknar, Att medverka till tillfrisknande, Att ge god omvårdnad och Att arbeta i team. Mörkret i vården bildade underkategorierna; Tillkortakommanden i vården av deprimerade patienter och Möten med meningslöshet. Slutsats: Sjuksköterskor ansåg att deprimerade patienter är en patientgrupp som är intressant och hoppfull att vårda. Däremot möter sjuksköterskorna flera utmaningar i sitt arbete med deprimerade patienter inom psykiatisk slutenvård. Centrala verktyg för att kunna hantera sina egna känslor som uppkommer i arbetet samt att kunna medverka till tillfrisknande hos patienterna är utbildning, handledning och kollegialt stöd.

Bakgrund: En av de vanligaste behandlingarna mot bröstcancer är cytostatika. Denna behandling upplevs som påfrestande då det ger biverkningar i form av illamående, trötthet, smärta och håravfall. Yngre kvinnor som ej genomgått menopaus och insjuknar i bröstcancer är i en annan period i livet jämfört med de i genomsnittsåldern (60+). Det är därför viktigt att sjuksköterskan arbetar personcentrerat för att kunna bemöta dessa kvinnor under deras behandling med cytostatika och hur det kan påverka deras dagliga liv. Personcentrerad omvårdnad utgår ifrån deras livssituation och bidrar förhoppningsvis till ett minskat lidande. Syfte: Syftet med studien var att belysa yngre kvinnors upplevelser av cytostatikabehandling vid bröstcancer. Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på tre patografier. Resultatet har analyserat med inspiration av Graneheim och Lundmans sammanställning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysförfarandet resulterade i tre kategorier: Kroppsliga förändringar, Emotionella reaktioner och Längtan till ett vanligt liv. Kroppsliga förändringar har underkategorin: Att förlora sitt hår. Resultatet indikerar på att cytostatikans effekter påverkade kvinnorna negativt. Håravfallet gav en förändrad självbild och framkallade en känslostorm där ångest och rädsla var mest framträdande. Trots cytostatikabehandlingens effekter kände kvinnorna hopp och en längtan att få återgå till sitt vanliga liv. Slutsats: Det var när cytostatikabehandlingen påbörjades som kvinnorna i studien upplevde att de blev sjuka. Cytostatikabehandlingen medförde en insikt av allvaret i situationen när effekten av cytostatikan främst gav kvinnorna kroppslig påverkan. En fördjupad förståelse för dessa kvinnors situation ger sjuksköterskan större möjlighet att skapa ett bättre möte och ge personcentrerad omvårdnad utifrån deras individuella förutsättningar. Vidare forskning krävs för att sjuksköterskan ska få en djupare förståelse för hur cytostatikabehandling kan påverka yngre kvinnors livssituation.

Multipel skleros (MS) är en kronisk sjukdom som drabbar det centrala nervsystemet (CNS). Sjukdomen orsakar en rad olika symtom som kan ha negativ påverkan på individens dagliga liv. Idag finns cirka 18000 registrerade MS-patienter i hela Sverige. Tidigare studier visar att MS kan medföra betydande problem för patienten, anhöriga och samhället. Att leva med en kronisk och obotlig sjukdom är orsak till många ofrivilliga förändringar i det dagliga livet. När hälsan hotas, då hotas också människans livsvärld. Sjuksköterskor kan genom att uppmärksamma individers livsvärld, öka förståelse för och kunskap om patienters behov, vilket leder till en god och anpassad vård. Syftet med denna studie är att beskriva patientens upplevelse av att leva med MS. Studien är en litteraturstudie och baserad på sju kvalitativa och två kvantitativa artiklar. För analys av insamlade data användes Axelssons analysmodell. Resultatet av denna studie presenteras i tre teman: ”att livet förändras”, ”att hantera livet”, samt ”att se framåt”. Sjukdomen påverkar den drabbade individen både fysiskt och psykosocialt vilket skapar förändringar samt orsakar begränsningar och svårigheter i det dagliga livet. Individer upplever att genom att få ett nytt perspektiv på livet samt genom att få kunskap om MS och förståelse för sina förmågor, kan lättare hantera sitt förändrade liv. Dessa medför att individen ser framtiden ljusare trots en kronisk sjukdom. När individer erhåller ett holistiskt synsätt istället för att koncentrera på de negativa följderna av sjukdomen då kan dessa individer leva ett bra liv. Vidare forskning om upplevelser av olika MS-symtom exempelvis den sjukliga tröttheten, sexuell dysfunktion samt användning av olika strategier kan ge ytterligare kunskap hos hälso- och sjukvårdpersonalen.

IBS är en av de vanligaste mag- tarmsjukdomarna i västvärlden. Trots hög prevalens saknas kunskap kring effektiva behandlingsmetoder. Då sjukdomen är kronisk berörs den drabbade på lidandets olika nivåer. Eftersom IBS innebär ett lidande för den drabbade som kan medföra sämre livkvalitet väcks frågor kring hur personer som lever med IBS upplever det att leva med sjukdomen Syftet med denna studie är att nå kunskap kring den subjektiva upplevelsen av att leva med IBS med vardagen i fokus. En kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats har legat till grund för studien. Datamaterialet består av bloggtexter av personer med sjukdomen IBS. Datamaterialet utgörs av sju blogginlägg av skribenter mellan 20-60 år. Vidare har ett ändamålsenligt urval tillämpats för att besvara studiens syfte. Att lida av IBS medför en rad begränsningar och kan bidra till en känsla av identitetsförlust i och med att de inte kan utföra samma meningsfulla aktiviteter längre. Sjukdomen medför daglig trötthet tillsammans med symtom såsom akut diarré och illamående, vilket tar ut sin rätt både fysiskt samt psykiskt. I perioder upplevs därav hopplöshet över sin situation, dels över de begränsningar sjukdomen orsakar samt på grund av en maktlöshet som infinns i och med oförutsägbara symtom.

Utmattningssyndrom har ökat i Sverige de senaste åren och anses idag vara en folksjukdom. Utmattningssyndrom ger diffusa symtom som kan medföra att sjukdomen är svår att upptäcka. Sjuksköterskans ansvar är att stödja personerna i deras nya livssituation för att uppnå hälsa och minska lidande. Det här kan med fördel göras genom att se utifrån den drabbade personens livsvärld.  Resultatet av studien kan bidra till att sjuksköterskan får en ökad förståelse för personers upplevelser av att leva med utmattningssyndrom. Denna kunskap är av stort värde för att vidare underlätta och öka kvalitén för omvårdnaden av utmattningsdrabbade personer.

Abstract   Background: Breast cancer is the most common cancer among women worldwide and the one causing most deaths. One common treatment for breastcancer is chemotheraphy that is provided to cure, ease the course of the disease or reducing the risk of recurrence. Many of the side effects from chemotherapy are often severe and are seen in combination with each other, resulting in a suffering for the women.   Aim: The purpose of this literature study was to describe the current knowledge of how women with breast cancer experience suffering from the side effects from chemotherapy. Method: A literature study involving 10 articles with qualitative methodology was used. The databases used to search for articles was PubMed and CINAHL. This study is based on Katie Eriksson theory of care.   Results: The result presented that women experienced suffering. Five categories describing experienced suffering were identified. These categories were: a challenging change of life, visible and non-visible body changes, change in everyday life, change in relationships and social contexts and the importance of healthcare. The women reported that loss of autonomy, a deterioration of self-image, and the change in everyday life and interaction with others resulted in suffering. It was found that inadequate information and support from healthcare professionals occurred and that proper information could have decreased the suffering.   Conclusion: Side effects from chemotherapy cause suffering. Support and information from the healthcare was important to prepare the women for the side effects which could reduce suffering. More research in this area should be performed as it may provide opportunities to find solutions that can alleviate the experienced suffering.

Bakgrund: Utmattningssyndrom har ökat kraftigt sedan 1997 och är idag den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning. Att drabbas av ett utmattningssyndrom leder till ett stort personligt lidande. Sjuksköterskans etiska koder innefattar att främja och återställa hälsa, förebygga sjukdom och lindra lidande. Inom personcentrerad vård har sjuksköterskan som uppgift att konkret lindra lidandet hos individer som drabbats av utmattningssyndrom. Syfte: Syftet var att belysa lidandet hos individer med utmattningssyndrom. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en deduktiv ansats. Teorin som prövades var Katie Erikssons omvårdnadsteori om lidandet. Innehållsanalysen inspirerades av Graneheim och Lundmans sätt att analysera text. Texter utifrån tre patografier analyserades.                     Resultat: Analysen visade att livslidande var en stor del av det lidandet som en individ med ett utmattningssyndrom upplevde. En central del hos individen var känsla av oro, sorg, minnessvårigheter, behov av återhämtning, trötthet, förlorad identitet, oviss framtid och otillräcklighet. Sjukdomslidande visade att de fysiska sjukdomssymptomen till en början var ganska milda och diffusa som exempelvis yrsel och illamående. Ju längre tiden gick förvärrades symptomen och individen blev mer begränsad i sin vardag. Symptomen eskalerade till ångest, muskelryckningar och i det ännu senare stadiet panikångest, minnesstörningar och koncentrationssvårigheter. Individen som drabbats av ett utmattningssyndrom kände av ett vårdlidande. Individen upplevde att vården inte gav den hjälp och informationen som behövdes, just för att kunna känna trygghet vid alla obehagliga symptom. Slutsats: Att drabbas av utmattningssyndrom innebar ett stort lidande för individen både psykiskt och fysiskt. För att detta ska kunna undvikas är det viktigt att sjuksköterskan som möter individen har kunskap kring psykiska och fysiska symptom, vilket kan minska lidandet hos individen. Mer forskning kring utmattningssyndrom behövs.

Bakgrund: Postpartumdepression (PPD) är vanligt förekommande och kan drabba alla nyblivna mödrar med debut cirka fyra veckor postpartum. Trots dess förekomst är många omedvetna om vad det innebär för dem som drabbats. Syfte: Studiens syfte var att undersöka mödrars upplevelser av lidande i samband med PPD. Metod: En litteraturöversikt utav åtta artiklar, med både kvalitativ och kvantitativ ansats och som utforskat mödrars upplevelser vid PPD. Artiklar söktes via databaserna Cinahl och PsycINFO. Den teoretiska referensramen som användes för litteraturöversikten var Katie Erikssons teori om lidande. Resultat: Resultatet visade två övergripande kategorier av mödrars upplevelser vid PPD: Djupgående förluster samt Nedåtgående spiral.  Mödrarna upplevde besvikelse när verkligheten visade sig vara annan än förväntat. De upplevde en stor skam vilket resulterade i att de isolerade sig och blev lidande i sin tystnad. Bristande stöd från sin omgivning kunde förvärra mödrarnas känslor av rädsla, sorg och ensamhet. Resultatet visade även besvikelser över bristande information om PPD från sjukvården, vilket satte mödrarna i en situation där de inte förstod att de var sjuka, utan upplevde istället sig själva som misslyckade mödrar. Slutsats: Det är av stor vikt att dessa kvinnor upptäcks i ett tidigt stadie, för att på så vis lindra deras lidande. Genom att erhålla en större förståelse av mödrarnas upplevelser vid PPD kan sjuksköterskan ges möjlighet att i ett tidigt stadie fånga upp nyblivna mödrar med symtom på PPD.   Nyckelord: Lidande, mödrar, postpartumdepression, upplevelser.

Bakgrund: Endometrios är en autoimmun sjukdom där livmoderslemhinnan växer på andra ställen i kroppen än livmoderhålan. I Sverige lider cirka var tionde kvinna i fertil ålder av den kroniska sjukdomen som kan ge upphov till smärta, infertilitet och allmänna sjukdomskänslor. Sjuksköterskans roll är att främja hälsa samt stötta och hjälpa personen i att hantera sin ohälsa eller sjukdom. En ökad förståelse och kunskap om hur endometrios påverkar kvinnors dagliga aktiviteter kan förebygga onödigt lidande och bidra till en god omvårdnad. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur kvinnors dagliga aktiviteter påverkas av endometrios. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på fem bloggar som analyserades med inspiration av Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Analysförförandet resulterade i tre huvudkategorier: grundläggande aktiviteter påverkas, arbets- och skollivet påverkas, samt sociala aktiviteter påverkas. Påverkan på grundläggande aktiviteter har underkategorierna svårt att sova, svårt att äta samt svårt att vara fysiskt aktiv. Slutsats: Resultatet indikerar på att endometrios har en negativ påverkan på kvinnornas dagliga aktiviteter, vilket främst beror på smärta. Adekvat smärtlindring behövs för att minska kvinnornas lidande och för att göra vardagen mer hanterbar. En ökad förståelse för sjukdomens påverkan på kvinnornas dagliga aktiviteter kan förbättra sjuksköterskans bemötande gentemot dessa kvinnor och minska lidande. Nyckelord: blogg, dagliga aktiviteter, endometrios, lidande.

Bakgrund: Depression är en folksjukdom som för med sig mycket lidande. Ett allvarligt symtom som kan förekomma vid depression är självskadebeteende vilket i uppsatsen klassificeras genom tre kategorier: självmordsbeteende, ohälsosamt beteende och självskadebeteende. Sjuksköterskans har en viktig roll i vårdandet av dessa patienter, vilket enligt tidigare forskning har upplevts som en utmaning för vårdpersonalen. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av att leva med självskadebeteende under en depression. Metod: En studie som är baserad på fem självbiografier. En manifest innehållsanalys användes i analysen, som utgick ifrån Graneheims och Lundmans kvalitativa analysmetod. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier: upplevelse att förlora sig själv, hopp och förtvivlan i nära relationeroch en känsla av befrielse. Upplevelsen att förlora sig själv var kopplat till kroppsliga förändringar, läkemedelsbiverkningar och en avtagande livslust.Sätt som användes för att dämpa sina tankar ledde ofta till självskadebeteende som att skära sig eller dricka alkohol, men även känslor av hopp upplevdes och kom från stöd av omgivningen. Slutsats: Självskadebeteende under en depression är ett ämnesområde där detfotfarande behövs fortsatt forskning. Hälso- och sjukvårdspersonal har en viktigt roll i vårdmötet med denna sårbara patientgrupp då attityder och bemötande i omhändertagnde visade sig vara en avgörande faktor för att främja hälsa.