• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 6
  • 6
  • 5
  • 3
  • Tagged with
  • 23
  • 23
  • 21
  • 19
  • 9
  • 6
  • 6
  • 6
  • 6
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Hur relaterar psykologiska faktorer till avlastning för knäleden under hopptester med och utan multitasking för idrottare med främre korsbandsskada? : En deskriptiv laborativ studie

Eriksson, Sara, Tessem, Sara January 2024 (has links)
Studiedesign: Deskriptiv laborativ studie Introduktion: En främre korsbandsskada är en vanlig men allvarlig skada inom idrotten. Trots en läkt skada kan individen uppvisa förändringar i form av fysiska faktorer såsom förändrat rörelsemönster, eller psykologiska faktorer såsom ökad rädsla för återskada. Personer som drabbats av en främre korsbandskada har setts uppvisa en asymmetri mellan det skadade och det friska benet genom en ökad avlastning i det skadade benet. Den traditionella rehabilitering avser en individ som återställd när denne klarar en uppsättning standardiserade fysiska tester för knät. Studier har dock visat på att även psykologiska faktorer har en betydande roll vid förändrat rörelsemönster och återgång till sport. Syfte: Undersöka psykologiska faktorers relation till avlastning i knäleden under idrottslika hopptest med och utan sekundära kognitiva uppgifter för personer med en främre korsbandsskada. Ett sekundärt syfte var att undersöka skillnader i avlastning mellan de två hopptesterna. Metod: Tio kvinnliga idrottsaktiva idrottare som tidigare opererats för en främre korsbandsskada utförde drop-jump test med och utan sekundära kognitiva uppgifter. Avlastning i knäleden mättes genom asymmetri i maximalt knäflexionsmoment under de första 100 ms av landningen mellan respektive ben. Testerna utfördes i ett rörelseanalyslaboratorium där åtta rörelsekameror och två kraftplattor användes. Enkäten Anterior Cruciate Ligament Return to Sport after Injury (ACL-RSI) användes för att kartlägga psykologiska faktorer såsom känslor, förtroende och riskbedömning. Pearson’s korrelationskoeficcient användes för att analysera samband mellan ACL-RSI och asymmetri i knäflexionsmoment och presenterades i spridningsdiagram. Parat T-test tillämpades vid jämförelse av avlastning i knäleden mellan de båda hopptesterna. Resultat: Inga signifikanta samband påvisades mellan asymmetri i knäflexionsmoment och ACL-RSI varken i hopptest utan eller i hopptest med tillägg av kognitiv uppgift (Pearson’s R=-0.210-0.502, p=0.168-0.652). Inga tydliga skillnader observerades i knäflexionsmoment mellan benen vid hopptest utan kognitiv uppgift (p=0.103). Däremot visades ett lägre knäflexionsmoment i skadat ben relativt oskadat ben vid hopptest med tillägg av kognitiv uppgift (p=0.024). Inga tydliga skillnader observerades i asymmetri i knäflexionsmoment mellan hopp utan o ch hopp med tillägg av kognitiv uppgift (p=0.176). Konklusion: Studiens resultat indikerar på ett minskat knäflexionsmoment i det skadade benet jämfört med det oskadade. Detta gäller främst i hopptestet med sekundära kognitiva uppgifter. Ingen slutsats om psykologiska faktorers påverkan på avlastning i knäleden kan dras på grund av låg signifikans. Den låga deltagarantalet gör att detta arbete kan ses som en pilotstudie, varpå den kan bidra till hypotesgenerering vid framtida forskning. Framtida studier bör även inkludera ett större antal deltagare samt även de individer som ej återgått till sport.
12

Análise funcional, isocinética e posturográfica de atletas com lesão de ligamento cruzado anterior antes e após a reconstrução anatômica com tendão flexor / Functional, isokinetic and posturographic evaluation of athletes with anterior cruciate ligament injury before and after anatomic reconstruction with hamstring tendon graft

Felix, Ellen Cristina Rodrigues 23 November 2017 (has links)
A lesão do ligamento cruzado anterior (LCA) é incapacitante para vários esportes pela instabilidade e deficiência funcional. O tratamento indicado é a reconstrução cirúrgica do ligamento, no entanto, nem sempre a recuperação funcional após a operação é suficiente para o retorno ao esporte. O objetivo deste estudo foi avaliar o controle postural dinâmico, a força muscular e o parâmetro funcional medido pelo Hop Test de atletas com e sem lesão do LCA. Métodos: Foram incluídos 74 atletas, 60 homens e 14 mulheres, com idades entre 16 e 45 anos, divididos em dois grupos: Grupo-Lesão LCA (GL) com 34 atletas (25,05 anos ± 6,82) e Grupo-Controle (GC) com 40 atletas sem lesão de LCA (27,7 anos ± 8,16). Todos os voluntários realizaram posturografia, dinamometria isocinética e o Hop Test. O GL foi avaliado antes e 12 meses após a reconstrução. O Grupocontrole (GC) foi avaliado num único momento. Resultados: Nas comparações pré e pós-operatórias do GL: a posturografia mostrou maior área de deslocamento no pré-operatório; na dinamometria isocinética, o pico de torque e trabalho total foram maiores no pós-operatório, mas a relação entre músculos flexores e extensores foi menor que a preconizada em ambas as avaliações (pré e pós-operatório); no Hop Test, a distância saltada e a simetria entre os membros foram maiores no pós-operatório. Na comparação com o GC, a posturografia mostrou maior oscilação anteroposterior e menor oscilação mediolateral no GL pré-operatório; na dinamometria isocinética, o pico de torque e trabalho total foram maiores no pré-operatório. No pós-operatório, GL mostrou maior relação entre flexores e extensores que GC. Conclusão: Os atletas submetidos à reconstrução do LCA apresentaram melhor desempenho funcional na avaliação pós-operatória quando comparados com o pré-operatório e com GC. Porém, os parâmetros isocinéticos apresentaram recuperação incompleta / The injury of the anterior cruciate ligament (ACL) is crippling for various sports by instability and functional impairment. The recommended treatment is surgical ligament reconstruction, however, sometimes that functional recovery after operation is not enough to return to the sport. The objective of this study was to evaluate the dynamic postural control, muscle strength, and functional parameter measured by Hop Test of athletes with and without ACL injury. Method: We included 74 athletes, 60 men and 14 women, who are between 16 and 45 years old, divided into two groups: Injury Group (GL) with 34 athletes (25.05 years ± 6.82) and Group Control (GC) with 40 athletes without ACL injury (27.7 years ± 8.16). All volunteers held posturography, isokinetic dynamometry and the Hop Test. The GL was assessed before and 12 months after the reconstruction. The Control Group was evaluated in a single moment. Results: Pre and postoperative comparison of GL: posturography showed greater area of displacement; in isokinetic dynamometry, peak torque and total work were higher in the postoperative period, but the relationship between flexors and extensors muscles was lower than recommended in both evaluation (pre and postoperative); in Hop Test, the distance hopped and the symmetry between the limbs was greater in the postoperative period. In comparison to the GC, posturography showed greater anteroposterior oscillation and lower mediolateral oscillation in preoperative GL; in isokinetic dynamometry, peak torque and total work were higher in GL preoperative. In postoperative period GL showed higher relationship between flexors and extensors than GC. Conclusion: The athletes submitted to ACL reconstruction showed better functional performance in postoperative assessment when surgery was compared to the preoperative period, and to GC. However, isokinetic parameters showed incomplete recovery
13

Análise funcional, isocinética e posturográfica de atletas com lesão de ligamento cruzado anterior antes e após a reconstrução anatômica com tendão flexor / Functional, isokinetic and posturographic evaluation of athletes with anterior cruciate ligament injury before and after anatomic reconstruction with hamstring tendon graft

Ellen Cristina Rodrigues Felix 23 November 2017 (has links)
A lesão do ligamento cruzado anterior (LCA) é incapacitante para vários esportes pela instabilidade e deficiência funcional. O tratamento indicado é a reconstrução cirúrgica do ligamento, no entanto, nem sempre a recuperação funcional após a operação é suficiente para o retorno ao esporte. O objetivo deste estudo foi avaliar o controle postural dinâmico, a força muscular e o parâmetro funcional medido pelo Hop Test de atletas com e sem lesão do LCA. Métodos: Foram incluídos 74 atletas, 60 homens e 14 mulheres, com idades entre 16 e 45 anos, divididos em dois grupos: Grupo-Lesão LCA (GL) com 34 atletas (25,05 anos ± 6,82) e Grupo-Controle (GC) com 40 atletas sem lesão de LCA (27,7 anos ± 8,16). Todos os voluntários realizaram posturografia, dinamometria isocinética e o Hop Test. O GL foi avaliado antes e 12 meses após a reconstrução. O Grupocontrole (GC) foi avaliado num único momento. Resultados: Nas comparações pré e pós-operatórias do GL: a posturografia mostrou maior área de deslocamento no pré-operatório; na dinamometria isocinética, o pico de torque e trabalho total foram maiores no pós-operatório, mas a relação entre músculos flexores e extensores foi menor que a preconizada em ambas as avaliações (pré e pós-operatório); no Hop Test, a distância saltada e a simetria entre os membros foram maiores no pós-operatório. Na comparação com o GC, a posturografia mostrou maior oscilação anteroposterior e menor oscilação mediolateral no GL pré-operatório; na dinamometria isocinética, o pico de torque e trabalho total foram maiores no pré-operatório. No pós-operatório, GL mostrou maior relação entre flexores e extensores que GC. Conclusão: Os atletas submetidos à reconstrução do LCA apresentaram melhor desempenho funcional na avaliação pós-operatória quando comparados com o pré-operatório e com GC. Porém, os parâmetros isocinéticos apresentaram recuperação incompleta / The injury of the anterior cruciate ligament (ACL) is crippling for various sports by instability and functional impairment. The recommended treatment is surgical ligament reconstruction, however, sometimes that functional recovery after operation is not enough to return to the sport. The objective of this study was to evaluate the dynamic postural control, muscle strength, and functional parameter measured by Hop Test of athletes with and without ACL injury. Method: We included 74 athletes, 60 men and 14 women, who are between 16 and 45 years old, divided into two groups: Injury Group (GL) with 34 athletes (25.05 years ± 6.82) and Group Control (GC) with 40 athletes without ACL injury (27.7 years ± 8.16). All volunteers held posturography, isokinetic dynamometry and the Hop Test. The GL was assessed before and 12 months after the reconstruction. The Control Group was evaluated in a single moment. Results: Pre and postoperative comparison of GL: posturography showed greater area of displacement; in isokinetic dynamometry, peak torque and total work were higher in the postoperative period, but the relationship between flexors and extensors muscles was lower than recommended in both evaluation (pre and postoperative); in Hop Test, the distance hopped and the symmetry between the limbs was greater in the postoperative period. In comparison to the GC, posturography showed greater anteroposterior oscillation and lower mediolateral oscillation in preoperative GL; in isokinetic dynamometry, peak torque and total work were higher in GL preoperative. In postoperative period GL showed higher relationship between flexors and extensors than GC. Conclusion: The athletes submitted to ACL reconstruction showed better functional performance in postoperative assessment when surgery was compared to the preoperative period, and to GC. However, isokinetic parameters showed incomplete recovery
14

Följsamhet till knäkontrollsträning hos kvinnliga fotbollsspelare i Västmanland : En kvantitativ enkätstudie

Ahlinder, Lovisa, Widén, Emma January 2021 (has links)
Bakgrund: Främre korsbandsskador är en av de vanligaste och svåraste skadorna inom damfotboll. Det finns stark evidens för att skadeförebyggande knäkontrollsträning förebygger främre korsbandsskador om följsamheten till träningen är hög. Syfte: Syftet med studien är att undersöka kvinnliga fotbollsspelares följsamhet till knäkontrollsträning och om det finns ett samband mellan följsamhet och self-efficacy, upplevda fördelar, upplevda hinder, yttre påminnelser, upplevd sårbarhet samt upplevd allvarlighetsgrad.  Metod: En kvantitativ ansats med en icke-experimentell tvärsnittsdesign har använts för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Ett ändamålsenligt urval har tillämpats och data samlades in genom en webbenkät där 73 besvarade enkäter inkom. En deskriptiv frekvensanalys och Spearman’s rangkorrelation användes för att analysera resultatet. Resultat: 58,9% av deltagarna utförde knäkontrollsträning >2 ggr/veckan och följer rekommendationerna för knäkontrollsträning. Det fanns ett lågt samband mellan knäkontrollsträning och upplevda hinder, self-efficacy och yttre påminnelser. Mellan resterande variabler, divisioner och knäkontrollsträning förelåg inget signifikant samband.  Slutsatser: Resultatet tyder på en högre följsamhet till knäkontrollsträning än vad tidigare studier påvisat, dock anses följsamheten fortfarande vara för låg. Resultatet visar även på inget eller lågt samband mellan knäkontrollsträning och de centrala begreppen i HBM. Vidare forskning bör göras på ett större antal deltagare, män och ur andra beteendemedicinska perspektiv.
15

Motivation och hinder för genomförande av knäkontrollsträning : En kvalitativ intervjustudie med kvinnliga fotbollsspelare i Damallsvenskan och division 1

Rohdin, Emma, Steen, Alicia January 2022 (has links)
Bakgrund: Skada på främre korsbandet (ACL) är en av de vanligaste skadorna en fotbollsspelare kan drabbas av. Anatomi och fysiologi kan förklara varför kvinnor drabbas i högre grad än män. Vid tillämpning av knäkontroll har incidensen av korsbandsskador setts minska men följsamhet till programmet har setts vara låg. Motivation och följsamhet är viktigt för att vidmakthålla ett hälsorelaterat beteende och med hjälp av en fysioterapeuts kompetenser inom beteendemedicin kan förutsättningarna optimeras för att öka tillämpningen av knäkontrollsträning. Syfte: Undersöka upplevelser av vad som motiverar och hindrar kvinnliga fotbollsspelare till genomförande av knäkontrollsträning. Metod: En kvalitativ beskrivande design med semistrukturerad intervjuguide. Sju kvinnliga fotbollsspelare inom Damallsvenskan och division 1 inkluderades. Manifest innehållsanalys med en induktiv ansats användes. Resultat: 12 underkategorier uppdelade i fyra kategorier presenterades: Spelarens attityd till knäkontrollsträning, tid, kunskap för knäkontroll, förväntningar på effekter av knäkontroll. Slutsats: Uppsatsen påvisar att det finns flera psykosociala motivatorer och hinder för genomförande av knäkontrollsträning. Beteendemedicinsk tillämpning vid implementering av programmet kan optimera förutsättningarna för att fotbollsspelare ska utföra programmet.
16

Fysioterapeuters syn på psykosocial hälsa vid rehabilitering av en främre korsbandsskada : En kvalitativ intervjustudie / Physiotherapists’ view of pshycosocial health in rehabilitation of an anterior cruciate ligament injury

Flermoen, Tove, Holmström, Paulina January 2024 (has links)
Introduktion: En främre korsbandsskada är en vanlig idrottsskada där många efter rehabiliteringen inte återgår till sin tidigare aktivitetsnivå. Förutom nedsatt knäfunktion kan många faktorer spela in i valet att återgå eller inte exempelvis motivation, rädsla och identitetsförlust. Studiens syfte var att utforska fysioterapeuters tankar, erfarenheter och rutiner kring psykosocial hälsa hos patienter med en främre korsbandsskada med målet om att återgå till tidigare idrott. Metod: Studien har genomförts genom en kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats samt en semistrukturerad intervjuguide. Fem fysioterapeuter som aktivt arbetade med främre korsbandsskador inkluderades. Intervjuerna analyserades utifrån innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i ett tema; Psykosocial hälsa, en gråzon för fysioterapeuter med tre kategorier; Psykosociala faktorer påverkar patientens rehabilitering, En god rehabilitering kräver engagemang och ett helhetsperspektiv, Delad syn på betydelsen av psykosocial hälsa inom rehabilitering. Resultatet visar på en medvetenhet om att en korsbandsskada kan påverka patientens psykosociala hälsa negativt, men hur fysioterapeuterna arbetar med psykosocial hälsa skiljer sig åt. Slutsats: Psykosocial hälsa är en synlig faktor i rehabiliteringen av en främre korsbandsskada och är ett område där fysioterapeuterna saknar rutiner, resurser och tillräcklig kunskap. Det lyfts en delad åsikt hos fysioterapeuterna kring vem som ansvarar för patientens psykosociala hälsa. Den här studien illustrerar en brist på tydlighet kring fysioterapeutens roll vid psykosocial hälsa i rehabiliteringen och kan ligga till grund för framtida forskning.
17

Propriocepcija zgloba kolena posle kidanja prednjeg ukrštenog ligamenta kod profesionalnih sportista / Knee joint proprioception after anterior cruciate ligament tear in professional athletes

Matijević Radmila 24 October 2014 (has links)
<p>Ova studija je bila prospektivnog karaktera. Uz dopu&scaron;tenje etičkog komiteta Kliničkog centra Vojvodine istraživanje je sprovedeno na Klinici za ortopedsku hirurgiju i traumatologiju i obuhvatilo je 60 pacijenata mu&scaron;kog pola, koji su metodom slučajnog izbora na randomizirani način uključeni u ispitivanje, a koji se aktivno i profesionalno bave fudbalom, ko&scaron;arkom ili odbojkom,&nbsp; primljenih na Kliniku za ortopedsku hirurgiju radi artroskopske rekonstrukcije pokidanog prednjeg ukr&scaron;tenog ligamenta. U ispitivanje su uključeni samo oni pacijenti koji su dali potpisani informisani pristanak da učestvuju u ispitivanju, koji su zadovoljii sve kriterijume za uključivanje i koji nisu imali niti jedan kriterijum za isključivanje iz studije. Kriterijumi za uključivanje u studiju&nbsp; podrazumevali su sledeće: da je pacijent&nbsp; primljen na Kliniku za ortopedsku hirurgiju i traumatologiju Kliničkog centra Vojvodine u Novom Sadu radi operativnog lečenja prekida prednjeg ukr&scaron;tenog ligamenta kolena, da je potpisao informisani pristanak za uključivanje, da je starosne dobi od 18 do 45 godina, da se aktivno i profesionalno bave fizičkom aktivno&scaron;ću regulisanom pravilima (fudbal, odbojka, ko&scaron;arka). Kriterijumi za isključivanje pacijenata iz istraživanja bili su sledeći: prisustvo udružene povrede i spolja&scaron;njeg pobočnog ligamenta koja zahteva operativno lečenje, pojava težih op&scaron;te &ndash; hirur&scaron;kih komplikacija, želja pacijenta da bude isključen iz daljeg ispitivanja, bez obaveze da tu svoju odluku obrazloži. U prvoj fazi konstruisan je aparat, digitalni goniometar, uz pomoć kojeg je urađen eksperimentalni deo ovog ispitivanja i napravljena je baza podataka sa poljima za upis deskriptivnih i antropometrijskih parametara. Potom je uz pomoć aparata svim ispitanicima testirana sposobnost propriocepcije (JPS). Testiranje&nbsp; je obavljeno preoperativno na povređenom i nepovređenom ekstremitetu, u dva maha: odmah po zadavanju ciljnog ugla od 35&deg; i nakon 5 minuta. Druga faza je obavljena minimum 6 meseci nakon operativnog lečenja, hirur&scaron;kom, artroskopskom rekonstrukcijom pokidanog prednjeg ukr&scaron;tenog ligamenta kost-tetiva-kost tehnikom (bone-tendo-bone, BTB). Klinički pregled&nbsp; svakog pacijenta je podrazumevao proveru rezultata Lachman testa (pozitivan/negativan), Lysholm i IKDC bodovne skale za koleno i to preoperativno a potom i tokom postoperativnog kontrolnog pregleda. Po uzoru na mnoge sajtove renomiranih ortopedskih organizacija (http://www.orthopaedicscore.com/), naparavljen je on-line upitnik na Google drive-u gde su u elektronskom obliku prikupljani podaci za skale koje smo koristili. Dobijeni rezultati su za svaku skalu ponaosob potom prebacivani u Excel i dalje&nbsp; obrađivani adekvatnim statističkim alatkama u adekvatnom programu. U rezultatima je uočeno da dobijena razlika u preciznosti pozicioniranja potkolenice sa o&scaron;tećenim ligamentarnim aparatom kolena u odnosu na nepovređenu nogu pre hirur&scaron;ke rekonstrukcije prednjeg ukr&scaron;tenog ligamenta ne pokazuje statistički značajnu razliku. Međutim, postojala je statistički značajna razlika u brzini kojom se postiže zadati ugao, tj. povređena noga imala je veći intenzitet ugaonog uspona &scaron;to ukazuje na kvalitativne razlike u samom obrascu pokreta. Takođe, na ovom uzorku dobijeno je da postoji statistički značajna razlika u preciznosti pozicioniranja potkolenice sa o&scaron;tećenim ligamentarnim aparatom kolena u odnosu na nepovređenu nogu nakon hirur&scaron;ke rekonstrukcije prednjeg ukr&scaron;tenog ligamenta tj. pacijenti su nakon rekonstrukcije statistički značajno &raquo;prebacivali&laquo; zadatu vrednost od 35&deg;. Test pozicioniranja ekstremiteta za ovo ispitivanje konstruisanim aparatom se pokazao kao senzitivna i specifična dijagnostička procedura gubitka sposobnosti propriocepcije usled kidanja prednjeg ukr&scaron;tenog ligamenta.</p> / <p>In this prospective study examined group consisted&nbsp; of&nbsp; 60&nbsp; male&nbsp; patients&nbsp; with&nbsp; an anterior&nbsp; cruciate&nbsp; ligament&nbsp; tear&nbsp; and&nbsp; all participants&nbsp;&nbsp; were&nbsp;&nbsp; at&nbsp;&nbsp; the&nbsp;&nbsp; time&nbsp;&nbsp; before injury&nbsp;&nbsp; actively&nbsp;&nbsp; playing&nbsp;&nbsp; afootball, basketball&nbsp; or&nbsp; volleyball.&nbsp; The&nbsp; study&nbsp; was conducted&nbsp; at&nbsp; the&nbsp; Clinic&nbsp; for&nbsp; Orthopaedic Surgery&nbsp;&nbsp;&nbsp; and&nbsp;&nbsp;&nbsp; Traumatology&nbsp;&nbsp;&nbsp; Clinical Center&nbsp; of&nbsp; Vojvodina&nbsp; in&nbsp; Novi&nbsp; Sad&nbsp; where participants&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; were&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; admitted&nbsp;&nbsp; for arthroscopic ligament reconstruction. All participants&nbsp; were&nbsp; informed&nbsp; of&nbsp; the&nbsp; study by&nbsp;&nbsp; their&nbsp;&nbsp; clinicians&nbsp;&nbsp; and&nbsp;&nbsp; gave&nbsp;&nbsp; written consent. Thee exclusion criteria were the following:&nbsp;&nbsp;&nbsp; occurrence&nbsp;&nbsp;&nbsp; of&nbsp;&nbsp;&nbsp; combined cruciate&nbsp; ligament&nbsp; with&nbsp; lateral&nbsp; collateral ligament&nbsp;&nbsp; injury&nbsp;&nbsp; that&nbsp;&nbsp; required&nbsp;&nbsp; surgical treatment;&nbsp; occurrence&nbsp; of&nbsp; more&nbsp; serious general&nbsp;&nbsp;&nbsp; surgical complications; the patient&rsquo;s&nbsp; wish&nbsp; to&nbsp; be&nbsp; excluded&nbsp; from further&nbsp; research&nbsp; without&nbsp; an&nbsp; obligation&nbsp; to give&nbsp;&nbsp; any&nbsp;&nbsp; further&nbsp;&nbsp; explanation&nbsp;&nbsp; to&nbsp;&nbsp; his decision.&nbsp; In&nbsp; the&nbsp; first&nbsp; stage&nbsp; of&nbsp; the&nbsp; study, an&nbsp; apparatus&nbsp; called&nbsp; digital&nbsp; goniometer was&nbsp;&nbsp; constructed,&nbsp;&nbsp; which&nbsp;&nbsp; was&nbsp;&nbsp; used&nbsp;&nbsp; to conduct&nbsp;&nbsp; the&nbsp;&nbsp; experimental&nbsp;&nbsp; part&nbsp;&nbsp; of&nbsp;&nbsp; the study,&nbsp; and&nbsp; a&nbsp; database&nbsp; with&nbsp; fields&nbsp; for inserting&nbsp; descriptive&nbsp; and&nbsp; anthropometric parameters was made. Next, by using the apparatus,&nbsp; all&nbsp; subjects&nbsp; were&nbsp; tested&nbsp; for proprioception&nbsp; ability&nbsp; (JPS).&nbsp; The&nbsp; tests were&nbsp; performed&nbsp; preoperatively&nbsp; on&nbsp; the injured&nbsp; and&nbsp; the&nbsp; uninjured&nbsp; limb&nbsp; in&nbsp; two instances:&nbsp; straight&nbsp; after&nbsp; determining&nbsp; the target&nbsp;&nbsp; angle&nbsp; of&nbsp;&nbsp; 35&deg;&nbsp; and&nbsp;&nbsp; 5&nbsp;&nbsp; minutes afterwards.&nbsp;&nbsp;&nbsp; The&nbsp;&nbsp;&nbsp; second&nbsp;&nbsp;&nbsp; stage&nbsp;&nbsp;&nbsp; was performed&nbsp; postoperatively&nbsp; in&nbsp; the&nbsp; same maner,&nbsp;&nbsp; following&nbsp;&nbsp; a&nbsp;&nbsp; minimal&nbsp;&nbsp; 6-month period&nbsp;&nbsp;&nbsp; after&nbsp;&nbsp;&nbsp; a&nbsp;&nbsp;&nbsp; surgical&nbsp;&nbsp;&nbsp; arthroscopic reconstruction&nbsp;&nbsp;&nbsp; of&nbsp;&nbsp;&nbsp; the&nbsp;&nbsp;&nbsp; torn&nbsp;&nbsp;&nbsp; anterior cruciate&nbsp; ligament&nbsp; by&nbsp; bone-tendon-bone (BTB) technique. The clinical evaluation of&nbsp; each&nbsp; patient&nbsp; involved&nbsp; Lachman&nbsp; test (positive / negative), Lysholm and IKDC scales,&nbsp;&nbsp; first&nbsp;&nbsp; pre-operatively&nbsp;&nbsp; and&nbsp;&nbsp; then during&nbsp;&nbsp; post-operative&nbsp; check&nbsp; up assessment.&nbsp; Following&nbsp; the&nbsp; example&nbsp; of many&nbsp; websites&nbsp; or&nbsp; eminent&nbsp; orthopaedic organisations (http://www.orthopaedicscore.com/),&nbsp;&nbsp; an online&nbsp;&nbsp; survey&nbsp;&nbsp; was&nbsp;&nbsp; made&nbsp;&nbsp; on&nbsp;&nbsp; Google Drive,&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; where&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; data&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; was&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; collected electronically&nbsp; for&nbsp; the&nbsp; scales&nbsp; used.&nbsp; The results were then transferred to Excel for each&nbsp; scale,&nbsp; to&nbsp; be&nbsp; further&nbsp; processed&nbsp; by using&nbsp;&nbsp; adequate&nbsp;&nbsp; statistic&nbsp;&nbsp; tools&nbsp;&nbsp; in&nbsp;&nbsp; an adequate&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; programme.&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; The&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; results indicated&nbsp; that,&nbsp; when&nbsp; compared&nbsp; with&nbsp; the uninjured&nbsp; leg,&nbsp; a&nbsp; resulting&nbsp; disparity&nbsp; in precision&nbsp; of&nbsp; positioning&nbsp; the&nbsp; lower&nbsp; leg with&nbsp; a&nbsp; damaged&nbsp; ligament&nbsp; apparatus&nbsp; of the&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; knee&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; before&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; the&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; surgical reconstruction&nbsp; of&nbsp; the&nbsp; anterior&nbsp; cruciate ligament&nbsp; was&nbsp; not&nbsp; considered&nbsp; statistically significant.&nbsp;&nbsp;&nbsp; However,&nbsp;&nbsp;&nbsp; there&nbsp;&nbsp;&nbsp; was&nbsp; a statistically&nbsp; significant&nbsp; difference&nbsp; in&nbsp; the speed&nbsp;&nbsp; of&nbsp;&nbsp; attaining&nbsp;&nbsp; a&nbsp;&nbsp; specified&nbsp;&nbsp; angle which indicates qualitative differences in the&nbsp; motion&nbsp; pattern&nbsp; itself.&nbsp; Furthermore, this&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; sample&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; study&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; resulted&nbsp;&nbsp; in&nbsp; a statistically&nbsp; significant&nbsp; difference&nbsp; in&nbsp; the precision&nbsp;&nbsp; of&nbsp;&nbsp; positioning&nbsp;&nbsp; of&nbsp;&nbsp; lower leg&nbsp; with&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; the&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; damaged&nbsp;&nbsp; knee&nbsp; ligament apparatus&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; after&nbsp;&nbsp; the&nbsp;&nbsp; surgical reconstruction&nbsp; of&nbsp; the&nbsp; anterior&nbsp; cruciate ligament,&nbsp;&nbsp;&nbsp; when&nbsp;&nbsp;&nbsp; compared&nbsp;&nbsp;&nbsp; with&nbsp;&nbsp;&nbsp; the uninjured&nbsp; leg,&nbsp; i.e.&nbsp; after&nbsp;&nbsp; the reconstruction,&nbsp; the&nbsp; patients&nbsp;&nbsp; had&nbsp;&nbsp; a significantly&nbsp;&nbsp; higher&nbsp;&nbsp; degree&nbsp;&nbsp; of&nbsp;&nbsp; flexion than&nbsp;&nbsp; the&nbsp;&nbsp; targeted&nbsp;&nbsp; 35&deg;.&nbsp;&nbsp; The&nbsp;&nbsp; test&nbsp;&nbsp; for positioning&nbsp; extremities,&nbsp; performed&nbsp; with the&nbsp;&nbsp;&nbsp; specially&nbsp;&nbsp;&nbsp; constructed&nbsp;&nbsp;&nbsp; apparatus, proved&nbsp; to&nbsp; be&nbsp; a&nbsp; sensitive&nbsp; and&nbsp; specific diagnostic procedure for determining the loss&nbsp; of&nbsp; proprioceptic&nbsp; ability&nbsp; due&nbsp; to anterior cruciate ligament tear.</p>
18

Prostorno određivanje položaja kalema u golenjači posle rekonstrukcije prednjeg ukrštenog ligamenta kolena / Determination of in-space position of tibial graft after reconstruction of anterior cruciate ligament of the knee

Đuričin Aleksandar 12 June 2018 (has links)
<p>Osnovni cilj rekonstrukcije prednjeg ukr&scaron;tenog ligamenta kolena je dobijanje pune stabilnosti kolena u celom obimu pokreta. Bez obzira na razvoj operativne tehnike i rehabilitacije i dalje postoji jedan broj pacijenata koji nije u potpunosti zadovoljan rezultatom rekonstrukcije prednjeg ukr&scaron;tenog ligamenta kolena, te je potrebno izvr&scaron;iti ponovnu operaciju. Smatra se da je najče&scaron;ći uzrok rane ponovne nestabilnosti lo&scaron;a pozicija kalema, tj. pozicija tunela koja nije na anatomskom mestu. Većina hirurga koji se bave ovom problematikom procenjuju poziciju kalema u golenjači na osnovu standardnih radiograma: prednje-zadnje i bočne projekcije, &scaron;to svakako nije dovoljno precizno. U ekonomski&nbsp; razvijenim zemljama poziciju kalema određuju analizirajući snimke kompjuterizovane tomografije (CT) ili magnetne rezonance (MRI). Prvenstveno zbog smanjenja doze zračenja kojoj se izlažu pacijenti prilikom kompjuterizovane tomografije, ali i iz ekonomskih razloga bilo bi korisno razvijanje jednog lako dostupnog, jeftinog ali preciznog i jednostavnog metoda određivanja položaja kalema u golenjači. Osnovni cilj ovog istraživanja bio je da se dokaže značaj pozicije kalema u golenjači i mogućnost svakodnevne kliničke primene novorazvijenog kompjuterskog programa u cilju određivanja prostorne pozicije kalema u golenjači iz samo dva standardna radiograma. Studija je bila eksperimentalno-prospektivnog karaktera. Eksperimentalni deo istraživanja sproveden je na Fakultetu tehničkih nauka (FTN) u Novom Sadu na Departmanu za proizvodno ma&scaron;instvo gde je na osnovu standardnih RTG snimaka (prednje-zadnje i bočne projekcije) razvijen kompjuterski program za određivanje prostornog položaja kalema u golenjači. U cilju verifikacije novorazvijenog programa realizovano je prostorno određivanje položaja kalema u golenjači obradom standardnih RTG snimaka (prednje-zadnje i bočne projekcije) kod 10 pacijenata kod kojih je izvr&scaron;ena primarna rekonstrukcija prednjeg ukr&scaron;tenog ligamenta kolena. Dobijeni rezultati su upoređeni sa položajem kalema na CT snimcima koji su obezbeđeni za sve pacijente. Na taj način je eksperimentalnim putem utvrđena preciznost novorazvijenog softvera u određivanju prostornog položaja kalema u golenjači. Drugi deo istraživanja bilo je prospektivno kliničko ispitivanje koje je sprovedeno na Klinici za ortopedsku hirurgiju i traumatologiju Kliničkog centra Vojvodine u Novom Sadu. Ispitivanu grupu je činilo 120 pacijenata, oba pola, sa prekidom prednjeg ukr&scaron;tenog ligamenta levog ili desnog kolena. Metodom slučajnog izbora pacijenti su podeljeni u četiri grupe od po 30 pacijenata prema veličini sagitalnog ugla (S) bu&scaron;enja kanala u golenjači (S 60&ordm;-69,9&ordm; i S 70&ordm;-80&ordm;) i prema veličini transverzalnog ugla (T) bu&scaron;enja kanala u golenjači (T 60&ordm;-69,9&ordm; i T 70&ordm;-80&ordm;). Grupa I 30 pacijenata (S 60&ordm;-69,9&ordm; i T 60&ordm;-69,9&ordm;), grupa II 30 pacijenata (S 60&ordm;-69,9&ordm; i T 70&ordm;-80&ordm;), grupa III 30 pacijenata (S 70&ordm;-80&ordm; i T 60&ordm;-69,9&ordm;), grupa IV 30 pacijenata (S 70&ordm;-80&ordm; i T 70&ordm;-80&ordm;). Svi pacijenti su godinu dana nakon operacije pro&scaron;li klinička ispitivanja po bodovnim skalama (Tegner bodovna skala, Lysholm bodovna skala i IKDC standard) i artrometrijska merenja. Rezultati dobijeni merenjem položaja kalema u golenjači, kliničkim ispitivanjima i artrometrijskim merenjima poređani su unutar svake grupe posebno, a izvr&scaron;eno je i poređenje dobijenih rezultata između svih grupa. U ispitivanje su uključeni samo oni pacijenti koji su dali potpisani informisani pristanak da učestvuju u ispitivanju nakon detaljnog upoznavanja sa planiranom procedurom. Svaki pacijent je bio informisan o svrsi i načinu sprovođenja istraživanja, kao i o pregledima i merenjima koja će biti vr&scaron;ena. Statističkom analizom rezultata utvrđeno je da veličina gre&scaron;ke prostornog određivanja položaja kalema u golenjači posle rekonstrukcije prednjeg ukr&scaron;tenog ligamenta kolena novorazvijenim kompjuterskim programom nije statistički značajna, a kompjutersko određivanje položaja kalema u golenjači omogućava iste rezultate kao i CT snimci. Sumiranjem zaključaka nakon sveobuhvatne analize dobijenih rezultata istraživanja, može se zaključiti da pozicija kalema u golenjači posle rekonstrukcije prednjeg ukr&scaron;tenog ligamenta kolena utiče na postoperativni funkcionalni rezultat.</p> / <p>The main goal of reconstruction of the anterior cruciate ligament of the knee is to obtain complete knee stability in the full range of movement. Regardless of the development of operational techniques and rehabilitation, there is still a number of patients who are not completely satisfied with the result of reconstruction of the anterior cruciate ligament, and a re-operation is required. It is believed that the most common cause of the instability is the bad position of the graft, i.e. position of the tunnel that is not at the anatomical place insertion. Most surgeons who deal with this problem evaluate the position of the graft in the tibia based on standard radiograms: anterior-posterior and lateral projections, which is not precise enough. In economically developed countries, the position of the graft is determined by analyzing images of computerized tomography (CT) or magnetic resonance (MRI). Primarily due to a decrease in the radiation dose exposed to patients during computerized tomography, but also for economic reasons, it would be useful to develop an easily accessible, inexpensive but precise and simple method for determining the position of the graft in the tibia. The main goal of this examination was to prove the significance of the position of the graft and the possibility of daily clinical use of the newly developed computer program in order to determine in-space position of the graft in only two standard radiograms. The study was experimental-prospective. The experimental part of the research was conducted at the Faculty of Technical Sciences (FTN) in Novi Sad at the Department of Production Engineering, where a computer program for determining in-space position of the graft in the tibia was developed on the basis of standard RTG images (anterior-posterior and lateral projections). In order to verify the newly developed program, in-space determination of the position of the graft in the tibia by processing standard RTG images (anterior-posterior and lateral projections) was performed in 10 patients in which the primary reconstruction of the anterior cruciate ligament was performed. The obtained results were compared with the position of the grafts on CT images provided to all patients. In this way, the accuracy of newly developed software in determining in-space position of the graft in the tibia was determined experimentally. The second part of the study was a prospective clinical trial conducted at the Clinic for Orthopedic Surgery and Traumatology at the Clinical Center of Vojvodina in Novi Sad. The investigated group consisted of 120 patients, both sexes, with a break of the anterior cruciate ligament of the left or right knee. By random selection, patients were divided into four groups of 30 patients according to the size of the sagital angle (S) of the tunnel drilling in the tibia (S 60&ordm;-69,9&ordm; and S 70&ordm;-80&ordm;) and according to the transversal angle (T) of the drill tunnel in the tibia ( T 60&ordm;-69.9&ordm; and T 70&ordm;-80&ordm;). Group I 30 patients (S 60&ordm;-69.9&ordm; and T 60&ordm;-69.9&ordm;), group II 30 patients (S 60&ordm;-69.9&ordm; and T 70&ordm;-80&ordm;), group III 30 patients (S 70&ordm;-80&ordm; and T&ordm;60&ordm; -69.9&ordm;), group IV 30 patients (S 70&ordm;-80&ordm; and T 70&ordm;-80&ordm;). All of the patients underwent clinical trials by scales (Tegner score scale, Lysholm score scale and IKDC standard) and arthrometric measurements one year after surgery. The results obtained by measuring the position of the graft in the tibia, clinical trials and arthrometric measurements were classified separately in each group, and obtained results were compared between all groups. The study included only those patients who gave signed informed consent to participate in the study after being thoroughly informed about planned procedure. Each patient was informed about the purpose and method of conducting the research, as well as the examinations and measurements to be performed. Statistical analysis of the results showed that the size of the error in measuring in-space determination of the position of the graft in tibia after reconstruction of the anterior cruciate ligament of the knee by a newly developed computer program was not statistically significant, and the computer determination of the position of the graft in the tibia provides the same results as the CT images. Summarizing the conclusions after a comprehensive analysis of the obtained results of the study, it can be concluded that the position of the graft in tibia after reconstruction of the anterior cruciate ligament affects the postoperative functional result.</p>
19

Estudo comparativo entre dois métodos de tratamento da lesão do ligamento cruzado posterior por avulsão óssea na tíbia : amarrilho artroscópico e fixação com parafuso por via posterior aberta / Comparative study between two methods of treatment of tibial posterior cruciate ligament bony avulsion: arthroscopic suture and screw fixation using open posterior approach.

Sasaki, Sandra Umeda 15 December 2003 (has links)
Atualmente, os bons resultados na lesão do ligamento cruzado posterior por avulsão óssea na tíbia associam-se ao tratamento cirúrgico e precoce. A técnica convencional é a fixação com parafuso pela via de acesso posterior do joelho, com abordagem direta das estruturas vasculares e nervosas da região. Neste estudo experimental em 20 joelhos de cadáveres, buscamos apresentar uma alternativa com amarrilho por via artroscópica, comparando-o com a técnica convencional, através da inspeção direta e de testes biomecânicos. Houve falha na fixação de apenas um exemplar de cada método e medidas de deslocamento tibial posterior (p=0,23) e rigidez média (p=0,28) sem diferenças significativas entre as duas técnicas. Concluímos ser o amarrilho artroscópico viável e uma alternativa no tratamento desta lesão. / Nowadays, good results on the management of posterior cruciate ligament bony avulsion of the tibia are associated with early surgical repair. The usual method of treatment is the open posterior approach with screw fixation, wich requires popliteal neurovascular bundle direct manipulation. This study presents a new arthroscopic suture and compares it with the conventional technique, using biomechanical tests and direct inspection in cadaveric specimens (20 knees). On both methods there was a fixation fail in one knee. The analisys of tibial posterior displacement (p=0,23) and stiffness (p=0,20) were similar for the two methods. The Arthroscopic suture presented is an effective reattachment method for this fracture pattern.
20

Avaliação de equilíbrio em esportistas após a reconstrução anatômica do ligamento cruzado anterior nas posições anteromedial e central: estudo clínico randomizado / Postural balance evaluation in sport practitioners after anatomical anterior cruciate ligament reconstruction on the anteromedial and central footprint area: randomized clinical trial

Oliveira, Danilo Ricardo Okiishi de 17 May 2018 (has links)
Introdução: Na reconstrução anatômica do ligamento cruzado anterior (LCA) com banda simples, o diâmetro dos túneis não preenche totalmente sua área de origem e inserção. Estudos recentes sugerem que a banda anteromedial teria um papel dominante na função estabilizadora do LCA em qualquer grau de flexão, o que favoreceria o posicionamento dos túneis nessa região. No entanto, ao se buscar reproduzir a função das duas bandas com um enxerto simples, a escolha mais intuitiva é posicioná-lo na região central. O posicionamento inadequado do enxerto poderá resultar em uma instabilidade residual, mais evidente em indivíduos com alta demanda funcional, como é o caso de esportistas. Retomar a prática esportiva no mesmo nível não depende somente da estabilidade isolada do joelho, é preciso que o equilíbrio postural seja reestabelecido. O objetivo deste estudo foi comparar o posicionamento do enxerto na região anteromedial ou central na origem e inserção do LCA. Métodos: Trata-se de um estudo clínico prospectivo e randomizado, incluindo 42 esportistas (Tegner > 5) com lesão do LCA alocados para serem submetidos àreconstrução anatômica na posição anteromedial (22 pacientes - Grupo AM) ou central (20 pacientes - Grupo C). O desfecho primário foi obtido pelo valor médio da oscilação do centro de pressão (CP) de cada indivíudo no plano mediolateral (Xavg) avaliado na plataforma de força com apoio monopodálico simulando a posição de chute aos 6 meses de pós-operatório, enquanto os demais parâmetros de posturografia, escalas de Tegner, Lysholm, IKDC subjetivo, hop test e avaliação isocinética foram considerados desfechos secundários. Todos os resultados foram avaliados aos 6 e 12 meses, com exceção da escala de Tegner, avaliada somente aos 12 meses. Resultados: Na avaliação dos dados de posturografia fornecidos pela plataforma de força, o grupo C apresentou melhores resultados quando comparados ao grupo AM em três parâmetros de oscilação mediolateral do CP: valor médio (Xavg) na posição de chute aos 6 meses (-0,43 ± 0,15cm vs. -0,87 ± 0,18cm respectivamente, p < 0,05), deslocamento máximo (Xmax) na posição de apoio monopodálico simples aos 12 meses (1,05 ± 0,18cm vs. 1,28 ± 0,31 cm respectivamente, p < 0,05) e valor médio na posição de flexão do joelho aos 6 meses (0,31 + 1,35cm vs. -1,03 + 1,18cm respectivamente, p < 0,05). O grupo C também apresentou melhores resultados quando comparado ao grupo AM nas seguintes avaliações: índice de simetria do hop test aos 6 meses (93 ± 7% vs. 84 ± 17% respectivamente, p < 0,05) e aos 12 meses (100 ± 7% vs. 92 ± 7% respectivamente, p < 0,05) e deficit do pico de torque na velocidade angular de 60o/s aos 6 meses (12,55 ± 9,77 Nm vs. 22,9 ± 17,89 Nm respectivamente, p < 0,05). Conclusões: A reconstrução anatômica do LCA na posição central apresentou melhores resultados em três parâmetro de posturografia relacionados a oscilação no plano mediolateral (incluindo o desfecho primário), melhor índice de simetria no hop test e menor deficit do pico de torque na velocidade angular de 60o/s aos 6 meses, quando comparados à reconstrução na posição anteromedial. Não houve diferença significante quanto ao número de complicações / Introduction: Bone tunnel diameters in anatomical single-bundle anterior cruciate reconstruction cannot fulfill the footprint area. The latest studies have suggested that the anteromedial bundle might play a dominant role in ACL function at any flexion degree. This fact could support placing the bone tunnel on the anteromedial bundle footprint. However, positioning the graft at the center of the footprint could be a more efficient way to mimic part of the two-bundle function. Improper graft positioning may result in residual instability, particularly in individuals with higher functional demand, such as sport practitioners. Returning to their sport at the same level as before their injury could not be defined by knee stability alone; a global evaluation provided by more comprehensive parameters, such as postural balance, should also be included. The main purpose of this study is to compare grafts on anteromedial or central area positions in an ACL footprint. Methods: A prospective, randomized clinical study included 42 sports practitioners (Tegner > 5) with ACL injury undergoing anatomic ACL reconstruction on the anteromedial footprint (22 patients - AM group) or at the central footprint area (20 patients - Group C). The primary outcome was based on a mean center pressure (CP) mediolateral oscillation parameter analysis of each individual simulating a kicking motion on a force plate. Other posturography parameters, Tegner, Lysholm and IKDC subjective scales, a hop test and an isokinetic evaluation were considered as secondary outcomes. All results were evaluated at 6 and 12 months, with the exception of the Tegner scale, which was evaluated only at 12 months. Results; Group C presented better results in three posturography parameters when compared with Group AM: mean mediolateral plane oscillation with kicking position at 6 months (-0,43 ± 0,15cm vs. -0,87 ± 0,18cm respectively, p < 0.05), maximum CP lateral displacement with the one leg standing position at 12 months (1,05 ± 0,18cm vs. 1,28 ± 0,31 cm respectively, p < 0.05) and mean mediolateral plane oscillation with knee flexed position (0.31 ± 1.35 cm vs. -1.03 ± 1.18 cm respectively, p < 0.05) and). Group C also presented better results in the following evaluations: symmetry index in the hop test at 6 months (93 ± 7% vs. 84 ± 17% respectively, p < 0.05) and at 12 months (100 ± 7% vs. 92 ± 7%, respectively, p < 0.05) and torque peak deficit on angular velocity of 60 o/s at 6 months (12.55 ± 9.77 Nm vs. 22.9 ± 17, 89 Nm respectively, p < 0.05). CONCLUSION: Anatomic single bundle ACL reconstruction in the center of the ACL footprint shows better results compared with the anteromedial ACL footprint area in three posturography parameters related to coronal plane balance, index of symmetry in the hop test and the peak of torque deficit on an angular velocity of 60 o/s at 6 months. Surgical complications were similar in both groups

Page generated in 0.0795 seconds