Syftet med studien är att undersöka hur några förskollärare, lärare och skolledare ser på de pedagogiska förutsättningarna för en likvärdig utbildning inom förskolor och skolor. Kvalitativa intervjuer användes som metod i studien. I studien intervjuades tre förskollärare, tre lärare, en förskolechef och en biträdande rektor från två förskolor och två skolor. Resultaten visade att respondenterna ansåg att alla barn ska få sina behov tillgodosedda för att utbildningen ska kallas likvärdig. Respondenterna menade att brist på personal med pedagogisk kompetens och för stora barngrupper försämrade möjligheterna att ge en likvärdig utbildning. Respondenterna menade därför överlag att för att en likvärdig utbildning ska bli möjlig krävs både i förskolan och skolan mindre barngrupper och mer fortbildning för personalen. Den ena slutsatsen i studien var att deltagarna uttryckte att det var skillnad i hur de ville arbeta och hur de faktiskt arbetade, mot en likvärdig utbildning. Den andra slutsatsen var att flera av respondenterna upplevde att en del barn i deras verksamhet inte fick det stöd de behöver

Likvärdighet är ett centralt begrepp inom skolans värld med utgångspunkt i skollagen. Med avgränsning till den obligatoriska grundskolan eftersöks i denna uppsats kriterier för likvärdighet med avseende på utbildning, bland annat genom begreppsanalytiska resonemang kring ”utbildning”, ”likvärdighet” och ”likvärdig utbildning”. Även ett mätningsteoretiskt resonemang förs, liksom en diskussion om vad det kan tänkas innebära att, utifrån Skolverkets tolkning av ”likvärdig utbildning”, ge elever ”samma möjligheter” att nå de nationellt uppsatta kunskaps- och värdegrundsmålen. Indikatorer för likvärdig utbildning framtagna av Skolverket och Rädda Barnen diskuteras också.

Vi har i vår studie valt att undersöka hur pedagoger och rektorer resonerar kring begreppet inkludering och om samtliga elever är inkluderade i En skola för alla. Frågorna kretsar kring våra tre nyckelbegrepp som är, En skola för alla, inkludering samt likvärdighet. Dessa tre begrepp sätter sin prägel genom hela arbetet. Vi har valt att intervjua fyra pedagoger och fyra rektorer där det tyvärr blev ett bortfall. Vi valde att intervjua rektorer och pedagoger från såväl grundskola som grundsärskola då detta kändes angeläget för oss eftersom vi ville ha svar på frågor som rör båda dessa.   I intervjuerna  framkommer att svårigheter finns med att möta alla elever oavsett val av organisationsform. Respondenterna belyser att inkludering borde innefatta även elever tillhörande grundsärskolan, dock finns det en ängslan inför mötet med dessa elever. Det finns också en viss önskan bland respondenterna att ha mer samverkan mellan grundskolan och grundsärskolan. Några respondenter påtalar att det är resurser som styr och att politikerna mer borde fastställa vad som ingår i begreppet inkludering eftersom begreppet nu kan ha olika innebörd ute i verksamheterna. Det vi kan se är att särskiljning och kategorisering till viss del kvarstår på samtliga skolor men också att delaktighet och gemenskap är något som verksamheterna försöker skapa för eleverna. I studien kan vi även se att likvärdighetsbegreppet inte diskuters särskilt mycket ute i praktiken.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur några pedagoger upptäcker barn som riskerar läs- och skrivsvårigheter. Styrdokumenten talar om likvärdighet i undervisningen, vilket bör innebära en likvärdighet i på vilka grunder extra hjälp ochsärskilt stöd ges till barn. Materialet omfattar 15 intervjuer med pedagoger i förskola, förskoleklass och skolår 1. Resultatet visar att samtliga pedagoger anser sig kompetenta att finna dessa barn i ordinarie verksamhet främst genom att lyssna av deras talspråk. Det är svårt att finna tydliga regler för vilka nivåer av språksvårigheter som renderar uppföljning. Eftersom insatser ofta bygger på pedagogers subjektiva uppfattning av situationen finns antagligen en risk för skillnader mellan pedagoger på vilka grunder uppföljning görs, även om metoderna för att upptäcka problemen är snarlika. De flesta av de intervjuade pedagogerna anser sig ha god hjälp av samtal med kollegor och specialpedagoger för att bli mer säkra på sin bedömning. Däremot påtalas i flera fall en upplevd resursbrist och begränsade fortbildningsmöjligheter, vilket riskerar att påtagligt påverka att barn blir uppmärksammade och vid behov utredda. Resursbristen påverkar också möjligheten att i den ordinarie verksamheten aktivt hjälpa de som har extra behov. Förutom pedagogernas kontinuerliga observationer förekommer även generella tester av barnens språkförmåga i förskoleklass och skolår 1, men innehåll och tidpunkt varierar, i regel beroende på huvudman.

Att bedömning och betygssättning av elevers prestationer brister i likvärdighet förs ofta fram som ett problem. Olika förslag att åstadkomma en ökad likvärdighet förespråkas i olika sammanhang och ett sådant förslag är sambedömning. Sambedömning handlar om att lärare samverkar kring bedömning och betygssättning. Trots att sambedömning förs fram som ett sätt att få en större likvärdighet vid bedömning och betygssättning så saknas vetenskapliga belägg för sådana antaganden. I denna studie har en litteraturöversikt genomförts i syfte att få kunskap om vilka effekter sambedömning har och om dessa effekter kan leda till en mer likvärdig bedömning och betygssättning Resultaten visar att sambedömning har effekter som på sikt kan leda till en ökad likvärdighet vid bedömning och betygssättning om den får omfatta flera steg i bedömningsprocessen, men det är även en process som kan påverkas av flera olika faktorer.

Efter 1990-talets skolreformer har det fram till idag pågått en diskussion om huruvida skolan uppnår den likvärdighet som eftersträvas. Flera nationella studier indikerar att det har funnits en generell likvärdighetsproblematik i den svenska skolan under de senaste decennierna. Studierna handlar framförallt om varierande tolkningar av läroplanen och orättvisor i samband med betyg och bedömning. Som en reaktion på den bristfälliga likvärdigheten implementerades år 2011 nya läroplaner och en ny betygsskala för både grundskolan och gymnasiet i syfte att stärka samsynen mellan lärare, skolor och kommuner. Syftet med uppsatsen är att, utifrån ett likvärdighetsperspektiv, undersöka lärares sätt att tolka och arbeta med den nya läroplanen och betygsskalan.Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod i form semistrukturerade intervjuer. Empirin analyseras utifrån tre utvalda teorier i form av läroplansteori, ramfaktorteori samt Wiliams five ”key strategie”. Studiens resultat visar att läroplansreformen har verkat positivt för likvärdigheten i flera avseenden. Framför allt upplever respondenterna i studien att tydligheten i både läroplanen och den specifika kursplanen för idrott och hälsa har blivit bättre än i föregående dokument. Resultatet visar även att respondenterna överlag ställer sig positiva till den nya betygsskalan som infördes. Resultat visar dock att det även finns invändningar mot både läroplanen och den nya betygsskalan. Bland annat menar flertalet respondenter att kunskapskraven fortfarande är svårtolkade. Studien visar även att det finns ett antal ramfaktorer som påverkar möjligheterna till en likvärdig bedömning i ämnet idrott och hälsa.

The purpose of this essay is to investigate the term equableness in the Swedish elementary school with a take-off point in the free school reform from 1992. This essay starts with the political background of the terms equableness and freedom of choice and the official governmental guidelines. Research from Bo Malmberg and Gabriel Sahlgren act as a framework for the whole essay as their theories are tested. The main problem is presented as the question: is the debated concern regarding a lowered equableness since 1992 justifiable? Both researchers define equableness as a difference in grades but undertake a collective versus a more individual approach. Their ways of measuring equableness together with the two factors segregation and grades makes the theoretical part of this essay. In conclusion the main problem is answered with a yes, the concern of a lowered equableness is justifiable. Not because it is proven lowered but as a result of the vague and wide definition of the term. This can be traced back to the political arena where opposite sides of the political ideologies gave equableness its own definition. Since the 1980s the term has been broadened and defined in many directions. This essay requests a narrower definition of the term equableness. Not until that is done evaluations can be carried out regarding what impact reforms has had on schools and students, one of them being the free school reform.

This essay examines how high school teachers in physical education and health thinks about assessment and grading. The essay show how teachers assess pupils during lessons and how teachers grade their students. The survey was based on interviews, in which six different teachers answered questions on the topic of assessment and grading. The issues surrounding assessment was linked to the theoretical concepts of formative and summative assessment, to see if the assessment methods teachers use. The issues surrounding grading was related to the theoretical concepts of validity and reliability in order to see how similar the grading is. The essay provides a picture of how the assessment and rate again looks different teachers. They are some concerns relating to the assessment and grading , it can be seen is that some teachers have the skills that can make that equivalence can be questioned while some teachers may not be so harsh in grading as it should without giving students a C though they would had a D. Although there are problems you can see that it has improved, this applies particularly to the assessment process that targets the knowledge more than it did before. Now watching teachers on students' knowledge and not what clothes they have during PE classes.

Syftet med denna studie har varit att undersöka om barns utbildning i förskolan/skolan påverkas av att komma från en familj med knapp ekonomi. Undersökningen har gjorts genom att intervjua sex pedagoger en från förskolan och fem från skolan. För att ta del av deras erfarenheter, intryck och resonemang kring dessa frågor har jag valt att använda en kvalitativ intervjumodell. I resultatet av intervjuerna finns tecken som tyder på att det kan vara relativt hur barn påverkas från att komma från familj med knapp ekonomi utifrån vilken situation de befinner sig i. Ett av de tecknen verkar vara beroende på om det vanliga på en skola är att komma från familj med knappa ekonomiska förhållande eller om det är att komma från familj med god ekonomi. För att dölja eller känna sig "jämlik" och för att slippa bli misskrediterade visade det sig att både föräldrar och barn hade strategier för detta. Barnens strategi kunde vara att tacka nej till kalas för att man inte ha råd att bjuda tillbaka men också att avstå från idrott för att man inte har "rätt" utrustning. Studien indikerar mot att skolan ibland är en plats där negativa skillnader skapas, upprätthålls och förstärks. Med viss utgångspunkt i det här har tankar och idéer växt fram att förskolan/skolan behöver jobba mer med att stärka varje barns inre "kompass" för att de ska kunna möta med- och motgångar på ett bra sätt och växa med det. På så vis få en hög känsla av KASAM.

No description available.