Studiens syfte var att inom det specialpedagogiska området belysa förskollärares beskrivningar av att göra alla barn delaktiga i utbildningen. Forskningsfrågorna innefattade förskollärarnas definition av delaktighet samt vilka möjligheter och hinder förskollärarna beskriver att det finns för att göra alla barn delaktiga. Genom en kvalitativ studie har fyra verksamma förskollärare intervjuats för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Ett specialpedagogiskt perspektiv har varit utgångspunkt för studien vilket innefattar ett kategoriskt- och ett relationellt perspektiv. Det mest framträdande perspektivet var det relationella perspektivet även om spår ur ett kategoriskt perspektiv kunde urskiljas. Resultatet visade att samtliga förskollärare anser att delaktighet hör samman med barns förmåga att kunna påverka. Att dela in barnen i mindre grupper beskrevs av de flesta förskollärare som en möjlighet för barns delaktighet. Majoriteten av informanterna belyste även förhållningssättets betydelse i arbetet med barns delaktighet i förskolan. Samtliga informanter såg även en koppling mellan specialpedagogik och delaktighet. Somliga förskollärare gav beskrivningen av specialpedagogik som ett förhållningssätt vilket används för hela barngruppen. Låg personaltäthet beskrevs av samtliga förskollärare som ett hinder för att göra barnen delaktiga. Sammanfattningsvis visar denna studie att det är möjligt att göra alla barn delaktiga i utbildningen. Det ställer emellertid krav på förskollärarnas förhållningssätt.

The purpose of this study is to disseminate knowledge about how teachers in social studies education resolve the tension between equality in teaching and individualization of teaching in a social constructivist spirit. As well as seeing what obstacles teachers experience in order to implement the best possible teaching. This will be done by answering the following questions; To what extent will a social-constructivist approach to teaching and learning be expressed in teachers' speech on the topic of social science? and What barriers do teachers perceive that there is to working towards a social constructivist approach in social studies? These questions are answered through interviews with three teachers in social studies. The teachers express an willingness to work with social construction theory but due to structural obstacles they all choose to prioritize equality in their teaching over individualization of teaching. They do this by choosing written exams over any other form of exam. / Syftet med den här undersökningen är att sprida kunskap om hur samhällskunskapslärare löser spänningen mellan likvärdighet och individualisering på en socialkonstruktivistisk anda. Samt att belysa vilka ramfaktorer lärarna upplever för att implementera ett socialkonstruktivistiskt grepp på undervisningen. Detta görs genom att besvara följande frågor; I vilken utsträckning kommer ett socialkonstruktivistiskt synsätt på undervisning och lärande till uttryck i lärares tal om ämnet samhällskunskap? och Vilka hinder uppfattar lärarna att det finns att arbeta efter ett socialkonstruktivistiskt synsätt i samhällskunskap? Dessa frågor besvaras genom intervjuer med tre samhällskunskapslärare. Lärarna uttryckte en vilja att arbeta på ett socialkonstruktivistiskt sätt men på grund av ramfaktorer väljer de alla att fokusera på likvärdigheten i undervisningen över individualiseringen av deras undervisning. Detta gör de genom att välja skrivna prov över muntliga examinationer.

Studiens syfte är att analysera hur förskollärare, i en mångkulturell förskola, arbetar med barns modersmålsutveckling. I studien har jag utgått ifrån frågeställningarna: vilka utmaningar och möjligheter stöter förskollärare på i arbetet med barns modersmålsutveckling? Vilka strategier använder förskollärare sig av i arbetet med barns modersmålsutveckling? Hur arbetar förskollärare med likvärdighetsuppdraget i relation till barns modersmålsutveckling?   Studien utgår ifrån en kvalitativ metod med hjälp av semi-strukturerade intervjuer med ljudupptagning. Det empiriska materialet har transkriberats och redogörs under tre teman: utmaningar med modersmålsutveckling, utmaningar med att uppnå likvärdighet och förskollärares strategier med modersmålsutveckling. Den teoretiska referensramen för studiens analysarbete är det sociokulturella perspektivet då förskollärares språkande är en viktig faktor för studien. Perspektivet framhåller sätt som människor använder för att tolka såväl förstå omgivningen i kommunikativa samspel. Studiens resultat visar att förskollärare upplever utmaningar i arbetet med barns modersmål. Men även strategier såsom digitala verktyg och samverkan med vårdnadshavare som förskollärarna använder sig av i arbetet med barns modersmålsutveckling. Studien visar också på att förskollärarna upplever utmaningar i likvärdighetsuppdraget då vissa språk inte finns tillgängliga i arbetet med modersmålsutveckling. Slutsatser som jag har gjort är att förskollärares tolkningsutrymme ter sig olika. Samt att förskollärares förhållningssätt till barns modersmålsutveckling är betydelsefullt.

Den här studien genomfördes med syftet att synliggöra två stycken bildlärares uttryck kring definition och arbete utifrån läroplanens skrivningar om kreativitet, samt att få en förståelse för bildlärares uttryck kring tolkningsutrymmet för läroplanens kreativitetsbegrepp och dess betydelse för en likvärdig skolform, eleverna och samhället. Metoden som användes vid genomförandet av studien var semistrukturerad intervju. Två bildlärare, undervisande på högstadiet, intervjuades och deras uttryck kring definition av läroplanens kreativitetsbegrepp sorterades utifrån sociokulturellt och individualistiskt och psykologiskt perspektiv på kreativitet. Resultatet visade att de båda bildlärarnas uttryck kring definitioner var både sociokulturella och individualistiska och psykologiska samt att deras uttryck kring arbete med kreativitet i bildundervisning främst var sociokulturellt. Bildlärarnas uttryck vad det gäller tolkningsutrymmets betydelse för likvärdighet i skolan tolkades med hjälp av teorin om skolan som institution och skolor som organisationer samt frirumsmodellen. Studiens slutsats visade att informanterna uttryckte att kollegiala samtal kring skolans yttre gränser, alltså läroplanen, är av stor betydelse för likvärdigheten i skolan. Detta eftersom de kollegiala samtalen ger lärare en större möjlighet att utforma en gemensam inre gräns, alltså tolkning av läroplanen, och därmed utforma sin undervisning, i det friutrymme som uppstår, på ett likartat sätt, vilket är positivt för eleverna.

Syftet med studien var att undersöka urbaniseringens konsekvenser för likvärdigheten i skolan i svenska kommuner. En kvantitativ undersökning har genomförts där variablerna urbaniseringsgrad, andel elever som når kunskapskraven i årskurs 9, kostnad per elev samt andel behöriga lärare har använts i en korrelationsanalys. Undersökningen har visat att urbaniseringen samvarierar negativt med likvärdigheten i skolan och att dessa blivit större mellan 2011 och 2018. Vidare visar studien att det råder olika förutsättningar för Sveriges kommuner att erbjuda utbildning och att utvärdera och följa upp hur skolverksamheten ställer sig gentemot de mål och riktlinjer som finns. Studien visar på att glesbygder, som ett resultat av urbaniseringen, tenderar att ha det svårare att rekrytera behöriga lärare och mindre ekonomiska resurser. Detta resulterar i att glesbygderna har svårare att erbjuda kvalitativ utbildning och att de har sämre förutsättningar för utvärdering av verksamheten. Studien visar samtidigt hur urbaniseringen ökat sedan 2011 och hur denna utveckling förväntas fortsätta. Mot den bakgrund att urbaniseringen leder till olika förutsättningar för Sveriges kommuner att upprätthålla kvalitativ undervisning gör att jag ställer mig frågande till huruvida det svenska skolsystemet är anpassat till det urbaniserade samhälle vi lever i.

Förhoppningen med denna studie är att få upp ögonen på hur viktig en bra överlämning är. Att se om regeringens lagändring av hur en överlämning ska gå till följs eller inte och varför göra en lagändring om den inte följs? Undersökningen vill belysa att man som mottagande skola inte kan få för mycket information om en elev utan desto tydligare överlämning desto större chans till en lyckad skolgång. Syftet med undersökningen är att få en bild av hur överlämningar mellan grundskola och gymnasieskola ser ut på ett antal skolor. Då det tidigare varit blandat vilken typ av överlämnande mottagande skolor har fått, samt att de även blivit nekade överlämning från vårdnadshavarna är det intressant att se hur det se hur det faktiskt har blivit när ingen längre kan neka till detta efter att lagen runt överlämningar skärpts.Frågeställningar Hur går överlämningar mellan högstadiet och gymnasiet till på ett antal skolor? Hur upplever lärarna på ett antal mottagande skolor att överlämningar fungerar?Studien utgår från systemteorin vars grundideé är att allt hänger ihop. Ett ekologiskt synsätt där allt och alla ingår i olika system som hänger ihop med varandra och påverkar varandra. Systemteorin ser till helheten som är viktigare än de delar som ingår i detta system. Genom att utgå ifrån systemteori i studien försöka se om det finns luckor i systemet, när det gäller överlämningar, som bidrar till att elever inte lyckas i sin skolgång. Eftersom eleven själv bara är en liten del i detta system kan den inte vara ensam bärare av sin problematik utan orsaker kan även finnas i samspelet med omvärlden.Studien består av 80 insamlade enkäter som fördelats i två inriktningar – en mot personal som jobbar med överlämningar på högstadiet och en som riktar sig till undervisande lärare på gymnasiet. Tanken med enkäterna är att se hur överlämningen ser ut från högstadiet sida. Hur fungerar överlämningarna? Gör alla likadant? På mottagande skolor undersöks hur lärarna upplever att överlämningarna fungerar, får de all information som de behöver?Studien visar att det fortfarande finns luckor i överlämningar trots att lagen skärpts. Överlämnande skolor tycker att informationen är tillräcklig medan lärare på mottagande skolor överlag anser att överlämningarna är bristfälliga.

This knowledge review looks into the significance of students´ socioeconomic backgrounds and their success in school. The term socioeconomic background is defined from Pierre Bourdieu’s theory of capital and sees if there is any correlation between economic, cultural and social capital and success in students´ academic career. We have mostly read research articles that have looked into Swedish students and their socioeconomic background and articles that cover other students around the world to see if there were any similar factors that contribute to students´ results based on their socioeconomic background. The results show that there is a difference in success in grades, motivation and overall academic aspirations based on students’ socioeconomic background. There is a difference between students with an immigrant background and non-immigrant background when it comes to grades in Sweden and other parts of the world. Students with a non-immigrant background tend to perform better than students with an immigrant background mostly because students with non-immigrant parents could get better help from their parents and they could be guided better.  However, the importance of parents with an educational background is the most vital factors for students success because they could get help from their parents unlike students with low socioeconomic background. The results also suggest that depending on where the students live and what school they attend play a significant role in their results. Some schools have better resources than others and it can be helpful for students with a low socioeconomic background so they could be compensated with resources they lack at home.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka vad likvärdighet kan vara för lärare som arbetar inom fritidshemmet. Genomförandet av denna studie har sin grund inom den kvalitativa forskningen, där det har genomförts fem semistrukturerade intervjuer. Empirin som samlats in har analyserats enligt ett diskursanalytiskt angreppssätt. De diskursteoretiska begreppen nodalpunkt och subjektspositioner användes för att formulera de funna diskurser som resultatet av denna studie mynnade ut i. Resultatet av denna studie visar att det finns olika sätt att se på likvärdighet hos utbildad personal i fritidshemmets verksamheter. Efter analysen av empirin fann vi två diskurser. Den ena påvisar att en del lärare som vi har intervjuat uppger att likvärdighet är något som bör genomsyra verksamheten. De uppger även att elevernas likvärdighet är det främsta fokuset för att skapa meningsfull och utvecklande verksamhet som går parallellt med styrdokumenten. Den andra diskursen, påvisar att en del lärare som har blivit intervjuade, uppger att likvärdighet är något som står i styrdokumenten och därför bör det finnas i verksamheten. Däremot uppger de att det finns en viss svårighet att applicera likvärdighet i verksamheten.

Studien syftar till att undersöka hur gymnasielärare i matematik resonerar och arbetar med rättssäker betygssättning. Sex lärare från två städer har intervjuats om bedömning och betygssättning och utifrån dessa intervjuer har tre teman hittats. Temana som hittades var rättssäkert, gränsfall och samarbete och insamlingen av information om elevers kunskaper. Det visade sig att det nationella provet används för att få en rättssäker betygssättning och de flesta lärare utgår till stor del av resultatet på det nationella provet när de ska sätta betyg i en kurs. Dilemmat om gränsfallen vid betygssättning berörs och det var även vid dessa gränsfall som lärarna valde att samarbeta och ta hjälp av kollegor. Lärarna använde lektioner på olika sätt, vissa menar att lektionstiden är bra underlag för samla in information om vad elever kan medan andra menar att det inte går att samla in information under lektioner för att tiden går åt till att få eleverna att arbeta.

Syftet med studien är att undersöka framställningen av funktionsnedsättning i Lgrsär 22; anpassad grundskolas läroplanstext, samt att undersöka möjligheter och begränsningar med koppling till likvärdighet och hur det synliggörs i texterna för elever med funktionsnedsättningar. Med hjälp av kvalitativ innehållsanalys som metod, har det varit möjligt att undersöka och granska. Teoriramen fokuserar på likvärdighet som har varit ett grävande och sorterande begrepp i denna studie. Likvärdighet utifrån tre perspektiv; likvärdighet ur ett kollektiv kompensatoriskt perspektiv, likvärdighet utifrån individualiserat ansvarstagande perspektiv och likvärdighet utifrån kvalitet socialt rättviseperspektiv. Dessa perspektiv valdes då det tar utgångspunkt i att likvärdighet inte innebär likformighet i utbildning men erbjuder elever med olika förutsättningar lik-värdiga möjligheter till utbildning och inte begränsningar. Möjligheter och begränsningar är nyckelord i denna studies frågeställningar. Resultatet har sammanställts och analyserats mot studiens bakgrund, tidigare forskning, litteraturgenomgång samt ur likvärdighetsbegreppets tre perspektiv De första delarna av läroplanstexterna liknar varandra utifrån de olika skolformerna Det som framgår i resultaten är att i läroplanen förväntas det att eleverna ska bli lika aktiva medborgare och ansvarstagande i samhället med eller utan funktionsnedsättning. Samtidigt särskiljer sig förutsättningar som eleverna får när det gäller förväntningar och innehåll i undervisningen. Skillnaderna påverkar eleverna i undervisningssammanhang och kan ha konsekvenser för deras framtid samt möjligheter i samhället. Det är angeläget att eleverna får utveckla sin fulla potential. Studien visar vikten av att fortsätta utveckla undervisning inom den anpassade grundskolan för att främja elevernas utveckling. Genom att implementera anpassade undervisningsmetoder i läroplanen, erbjuda adekvat stöd, resurser och förväntningar samt att bygga starka samarbeten mellan skolan, hemmet och samhället. Följden blir att det som skrivs om läroplanens intention inte förverkligas. Vid genomgång av historiska handlingar, visar resultaten att synen på elever med funktionsnedsättningar har utvecklats genom tiden, trots det blir materialet för den anpassade grundskolan inom statliga insatser eller revideringar av styrdokument inte prioriterat.