Denna studie tar sitt avstamp i Skolverkets mål om en undervisning i hållbarhet, miljö och natur i syfte att undersöka hur dessa teman kan behandlas didaktiskt i skolämnet svenska i Sverige. Två frågeställningar prövas där den ena utforskar hur det litterära verket Utvandrarna av Vilhelm Moberg kan förstås ur ett ekokritiskt perspektiv, och den andra kastar ljus på begreppet ekolitteracitet och dess didaktiska möjligheter. Undersökningen visar att ekokritiska läsningar av fiktiva texter kan vara ett konstruktivt förfarande i syfte att öka medvetenhet hos elever om ekologiska frågor och därmed uppnå ökad ekolitteracitet. Studien visar också att ett intermedialt perspektiv där olika texttyper och medier analyseras och diskuteras kan fungera väl när det gäller att utveckla ekolitteracitet.

Studien syftar till att undersöka hur hållbarhetsperspektiv kan inkluderas i svenskämnet på gymnasiet, enligt riktlinjer från skolverket. En ekokritisk läsning av Maja Lundes roman Binas historia utifrån Timothy Mortons teorier om mörk ekologi och hyperobjekt är tänkt att svara mot syftet. Den ekokritiska litteraturanalysen ses ur ett didaktiskt perspektiv och frågor om vilken didaktisk relevans analysen har diskuteras avslutningsvis. Materialet läses mot bakgrund av Timothy Mortons teorier om hyperobjekt och mörk ekologi. Ett hyperobjekt kan inte upplevas i sin helhet av en människa på grund av dennas begränsade livslängd och oförmåga att uppleva flera lager av tid samtidigt. Begreppet viskositet används för att förklara hyperobjektets tröghet och hur vi redan befinner oss i dess trögflytande massa, vilken illustreras av en honungsburk som en fluga desperat försöker ta sig upp ur. Romanens tre olika berättelser utspelas under olika tider och karaktärerna upplever därmed olika aspekter av hyperobjektet bidöd. De tidigare generationerna hoppar glatt ner i honungsburken och lämnar åt kommande generationer att upptäcka hur den trögflytande honungen inte låter dem ta sig upp ur burken. Begreppet agrilogistik förklaras som drivkraften bakom neolitiska revolutionen och vidare utveckling inom jordbruk och teknologi. Drivkraften liknas vid en rytm som ingen kan sluta dansa till. Analysen visar hur karaktärerna i boken inte kan undvika att delta i vad som leder till bidöd, vilket med hjälp av teorin om agrilogistik kan förklaras som att de inte kan sluta dansa till den svåridentifierbara rytmen av utveckling.

För den som undervisar i litteratur i dagens skola kan det vara en stor utmaning att välja vilka texter eleverna ska arbeta med, med tanke på alla skönlitterära verk som finns att ta del av. Till lärarens hjälp finns det flera olika läromedel som denne kan använda sig av, b.la. litteraturantologier. Det finns en mängd antologier med olika urval av verk från både manliga och kvinnliga författare och med olika ursprung, skrivna i olika tider. Denna studie gör en komparativ analys av fyra litteraturantologier avsedda för svenskundervisningen på gymnasienivå. Syftet med studien är att ta reda på vilka likheter och skillnader som finns mellan antologiernas innehåll. Dessutom genomförs en liknande analys på de till texterna hörande samtals- och diskussionsfrågor som finns med i antologierna. I resultatet framgår att b.la. att det finns stora likheter i vilka verk man har valt att ha med i antologierna, och att man har valt författare med liknande ursprung. Det finns även skillnader mellan antologierna – t.ex. har någon antologi inte lika stor representation av verk som någon annan, och tidsintervallen mellan första och sista verket i en antologi är kortare än i en annan antologi. De samtals- och diskussionsfrågor som finns kopplade till de antologiserade texterna är utformade så att antingen eleven ska söka svaret i texten, ska svara med stöd från texten eller ska dela sina personliga erfarenheter gällande vad de tyckte om texten.

This essay analyzes the role and power of edible meat in the Swedish translations of Pow! by Mo Yan and The Vegetarian by Han Kang. The focus is on the main characters and their relation to meat-eating, their choices of eating or not eating meat, and the way meat influences their lives. Through the characters' habits of eating the analysis also explores their animality to further investigate power-dynamics. The result shows that both main characters in the novels suffer under the influence that meat has over them. They both decide to stop eating meat in order to regain control over their lives, by changing their eating habits they are able to become different from what they used to be. In Pow! Xiaotong is able to learn how to better control his animalistic desire. In The Vegetarian Yeong-hye's attempts to reform life and gain freedom are never enough, and she ends up trying to starve herself to death as a last way out.

Syftet med uppsatsen är att analysera hur den magiska realismen påverkar verkligheten i Haruki Murakamis roman 1Q84. I romanen framträder en ny verklighet där vedertagna idéer om tid, rum, identitet sätts på prov, vilket är vanligt inom just magisk realism. Metoden för analysen är en närläsning av 1Q84 och utgår från Franz Rohs nästan hundra år gamla definition av magisk realism och även Wendy B. Faris teoretiska kriterier för magisk realism. Roh hävdade att magisk realism sätter verkligheten i ett nytt ljus och ska inbjuda till att upptäcka livets mysterier som gömmer sig bakom verkligheten. Faris har tagit fram fem kriterier för den magiska realismen och det som denna uppsats framförallt fokuserat på är hur två världar möts och ifrågasättandet av idéer.   I analysen diskuteras hur de två månar som finns i romanens nya verklighet dels kan ses som en illustration av den magiska realismen, dels som en symbol för en ny tidsålder. Med hjälp av vardagliga ting sätter romanen verkligheten i nytt ljus, precis som Roh menade att magisk realism ska göra. Även förvrängningar och förstärkningar av ting leder till att gränserna för det sannolika förskjuts. Ifrågasättanden av begreppen tid, rum och identitet lyfts särskilt fram i analysen och det är tydligt att romanen använder drag som är typiska för den magiska realismen och på detta sätt utmanar gränserna för det möjliga. Slutsatsen blir att med hjälp av berättartekniken magisk realism sätter 1Q84 verkligheten i ett nytt ljus och inbjuder både karaktärer och läsare till en inre reflektion.

Studiens syfte är att se hur könsfördelningen ser ut bland huvudkaraktärer och betydande bikaraktärer i de 20 mest populära skönlitterära böckerna som används i årskurs 4-6. Detta för att se vilka typer av karaktärer som eleverna får möta genom skönlitteraturen, samt i vilken utsträckning eleverna får möta olika typer av karaktärer. Den könsfördelning som visar sig i analysen används sedan för att kunna diskutera vad detta eventuellt kan göra för elevernas syn på kön. Metoden består av en analys av skönlitterära böcker för barn. Urvalet gjordes genom att se vilka böcker som 150 lärare använder i sin undervisning genom högläsning och klassuppsättningar, då det är de böcker alla elever i ett klassrum får ta del av och eventuellt diskutera. De 20 mest populära böckerna användes sedan i analysen. Analysen bestod av att titta på vilket kön huvudkaraktärerna och de mest betydande bikaraktärerna har i boken, vilket sedan sammanställdes i en tabell. Resultatet visade att runt 70% av huvudkaraktärerna som presenterades i böckerna var män, och över 60% av de mest betydande bikaraktärerna var män. Oavsett om man tittar på alla 20 böckerna eller de mer moderna av dessa, visar resultatet alltid på att 70% av huvudkaraktärerna är män. Studiens slutsats beskriver hur överrepresentationen av manliga viktiga karaktärer kan påverka elevernas syn på kön, och hur lärare och föräldrar behöver en förståelse för hur mångfald bland huvudkaraktärer är viktigt för elevernas identitetsskapande och deras syn på kön och makt. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-06-03</p>

No description available.

No description available.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur genus framställs hos karaktärerna i två historiska romaner som används i årskurs 4-6. Mer specifikt undersöker studien hur centrala karaktärer i romanerna Drakskeppet (1997) och Nattkorpen (2021) skildras utifrån ett genusperspektiv. I studien har en kvalitativ analys genomförts som undersökt vilka könsstereotypa respektive normbrytande egenskaper som centrala karaktärer ur de båda romanerna besitter. Utifrån analysen har karaktärerna sedan i resultatet kategoriserats som könsstereotypa eller normbrytande karaktärer. Resultatet visar att sju av tolv karaktärer som analyserats kan betraktas som normbrytande, medan fem av tolv analyserade karaktärer följaktligen är könsstereotypt skildrade. I resultatet framgår också att Drakskeppet innehåller fler könsstereotypa skildringar än Nattkorpen. Med utgångspunkt i analys och resultat har studien i resultatdiskussionen kunnat jämföra hur genus framställs i de båda romanerna och belysa aspekter kring hur miljön i romanerna påverkar hur genus framställs. Resultatet har också utmynnat i en diskussion kring hur romanerna påverkar elevers uppfattning om genus och hur de i undervisningssituationer kan användas för att utveckla eleverna uppfattning om genus och få elever att ifrågasätta traditionella genusmönster. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-06-03</p>

No description available.