I denna studie analyseras de tre barnböckerna Musse &amp; Helium: Den hemlighetsfulla världen skriven av Camilla Brinck (2021), LasseMajas detektivbyrå: Musikmysteriet författad av Martin Widmark (2021) samt Handbok för superhjältar: Utan hopp skriven av Elias Våhlund (2021). Syftet med studien är att ta reda på hur flickor och pojkar, kvinnor och män, framställs i några av de mest utlånade skönlitterära böckerna för barn i åldersgruppen 6–9 år. Det är betydelsefullt att se över vilka böcker som finns tillgängliga för eleverna i grundskolans tidiga år och även granska vilket innehåll dessa böcker har, för att denna litteratur ska kunna ha en påverkan på elevernas uppfattning kring genus. Metoden som har använts är en kvalitativ textanalys där bilder och text har granskats och tolkats. Som stöd har ett analysverktyg använts, vilket visar motsatser i form av stereotypiska egenskaper som kan sägas representera manligt respektive kvinnligt. Analysen visar att samtliga tre böcker till en början upplevdes som progressiva med såväl flickor som pojkar som huvudpersoner och där samtliga flickor framstod som relativt starka och självständiga karaktärer. Vid en mer noggrann läsning framkom flera intressanta aspekter som i vissa fall pekade i en motsatt riktning. I boken Musse och Helium: Den hemlighetsfulla världen framkom en genusstereotyp framställning av huvudpersonernas utseende medan deras handlingar, tankar och känslor tyder på att de följer ett performativt genus där Musse följer en kvinnlig mall medan Helium följer en manlig mall. I boken LasseMajas detektivbyrå: Musikmysteriet framkom att huvudpersonerna Lasse och Maja framställs som genusneutrala medan de flesta av bipersonerna framstår som genusstereotypa. I boken Handbok för superhjältar: Utan hopp framkom att huvudpersonen Lisa gestaltas med en komplexitet där hon tillåts vara både stark, modig och ha nära till sina känslor, vilket tyder på en medvetenhet kring genusskildringar där en stark flickkaraktär inte sker på bekostnad av flickskapet. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-01-14</p>

Idag råder stor oro i skolans värld, då många elever inte har ett intresse för böcker. Denna brist på intresse resulterar i minskad kunskap kring läsförståelse samt bristfällig fantasi hos eleverna. Många lärare upplever att boksamtal inte bara ökar elevernas läslust, utan även utvecklar deras läsförståelse. Boksamtal är ett samtal som ofta används i skolans miljö och innebär att en grupp elever läser en litterär text, fördjupar sig i den och sedan diskuterar texten. I många fall innebär boksamtal att elever ska läsa en skönlitterär text och sedan svara på frågor under ett samtal med andra elever. Det kan vara mer eller mindre organiserade men oftast är det en strukturerad och planerad aktivitet som sker i klassrummet. Syftet med denna studie var att undersöka hur undervisande lärare i ämnet svenska använder boksamtal som ett verktyg i klassrummet för att utveckla elevers läslust samt läsförståelse. Detta arbete har även haft fokus på att undersöka varför undervisande lärare väljer att arbeta med boksamtal samt hur ett boksamtal kan vara utformat. I denna studie blev tre stycken legitimerade svensklärare intervjuade och ur dessa intervjuer framkom intressanta resonemang relaterade kring hur ett boksamtal kan vara uppbyggt, varför de intervjuade lärarna använder verktyget samt hur de arbetar med det i klassrummet. Lärarna ansåg att boksamtal bör användas i klassrummet för att utveckla elevernas läslust och läsförståelse, men menar att det inte är det enda som behövs för att utveckla deras kunskaper och intresse för böcker. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-01-13</p>

No description available.

No description available.

Syftet med studien är att utifrån Gérard Genettes begrepp ”paratext” undersöka betydelsen av bokomslaget för åtta gymnasielevers lässtimulans och förväntningar på romaners huvudtexter. Vidare anammas ett intermedialt perspektiv för att belysa hur olika medier samspelar. Första delen i metoden består av att eleverna väljer en av totalt sex böcker. Därefter följer två elevgruppsintervjuer där eleverna motiverar varför de valt en viss bok för att sedan tolka omslagen. Nästa steg i metoden utgörs av fyra paratextanalyser baserat på elevernas val av romaner: Glaskupan av Sylvia Plath (1974), Miss Peregrines hem för besynnerliga barn av Ransom Riggs (2016), Pojken som kallades det av Dave Pelzer (2016) och Den gröna cirkeln av Stefan Casta (2010). Resultatet visar att eleverna uppmärksammar bildmotivet först, därefter titeln och slutligen läser baksidestexten. Eleverna menar att det är viktigt att handlingen motsvarar förväntningarna de får från omslaget. Avgörande för bokvalet är också genren, men för att de ska välja bok måste baksidestexten locka till läsning. Vidare blir omslagen mer lättillgängliga för tolkning om det finns figurativa fotografier på framsidan samt konkret beskrivande titlar, undertitlar och baksidestexter. Ur ett intermedialt perspektiv drar eleverna också paralleller mellan omslagen och filmmediet. Övergripande visar resultaten av mina analyser att omslagens alla element, bildmotiv, titlar, undertitlar, författarnamn och recensioner et cetera, ger föraningar om romanens handling och genre och blir begriplig först när de ställs i förhållande till varandra. Avslutningsvis kommer jag fram till att paratextanalysen, det vill säga att tolka bokomslag, kan fungera tidsbesparande genom att integrera den med andra moment i undervisningen samtidigt som det är ett instrument för att stimulera och främja elevernas läslust.

Magister Artium (Social Work) - MA(SW) / This was an exploratory study on the perceptions and experiences of the service providers at the TRAUMA Centre on creativity in human resource development and its contribution towards organisational sustainability. The researcher used the qualitative research methodology as this method was deemed to facilitate participation by research subjects through the use of literature studies, documentary studies, a focus group and semi-structured interviews. In the analyses of the data obtained through methodology used, concepts closely related to the study being that of creativity, human resource development, managerial practices and organisational sustainability emerged as recurring themes that served to locate the study within systems theory. Due to the inter-relatedness of the concepts, the study was conducted within a framework of human resource development as a means of achieving organisational sustainability. Data gathered confirmed that service providers perceived creativity to be linked to organisational sustainability and that the development of the human resources was an integral means to achieve organisational sustainability. The researcher is of the opinion that the utilisation of the different methodologies largely assisted the researcher in achieving the research objectives of developing the human resources in a creative way.

I den här uppsatsen studeras hur modrande i relation till psykisk sjukdom och kulturella moderskapsideal gestaltas i Linda Boström Knausgårds roman Oktoberbarn samt Ann Heberleins verk Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva. Tematiken undersöks med hjälp av feministisk moderskapsforskning som visar hur föreställningar om det ”goda moderskapet” påverkar mödrar i stor grad. Idealen kan tyckas ouppnåeliga och i samband med psykisk sjukdom innebär de en stor press då huvudpersonerna inte bara måste hantera sina egna och andras förväntningar på dem som mödrar, utan även sjukdomens inverkan på sig själva och sin omgivning. Berättarjagen lider av bipolär sjukdom och upplever svår depression, och i berättelserna gestaltas känslor som självhat, dödslängtan och hopplöshet. Att som mor vara drabbad av depression är tabubelagt och psykisk sjukdom innebär i sig en stigmatisering vilket protagonisterna är medvetna om. Skam genomsyrar berättelserna och känslan är knuten till upplevelsen av att vara otillräcklig som mor, men även till hur de erfar att vara ”avvikande” på grund av den psykiska sjukdomen. De litterära gestaltningarna uttrycker en längtan efter ”normalitet” och efter att vara stabila mödrar som de själva och omgivningen kan lita på.

No description available.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur hållbarhetsperspektivet kan inkluderas i svenskämnet, då många ungdomar känner en oro för klimatförändringar och för att hållbarhet är en del av de globala målen och skolans värdegrund. För att kunna undersöka detta har en ekokritisk och didaktisk närläsning genomförts av Mats Strandbergs roman Slutet. Romanen låter läsare följa Simon och Lucinda, två ungdomar som lever i en värld som är på väg att gå under.  Resultaten visar att boken främst har fokus på människan. Människan och hens ansvar gentemot naturen är viktigt, men även människans känslor kring det hemska som ska hända i världen de lever i. Naturen befinner sig i periferin av människan. Närläsningen visar att boken har potential att vara underlag för diskussioner i klassrummet kring existentiella frågor och oroskänslor som ungdomar kan ha inför framtiden.

I Po Tidholms Norrland kan man läsa om Norrlands utveckling från 1990-talet till 2012. Tidholms bok ger insyn i hur tillvaron kan te sig i norrländska samhällen och skildrar en komplex relation till naturen, såväl som till den politik som möjliggjort industrialiseringens framfart som gjort landsändan till hela Sveriges naturresurs. Tidholm har i flera år varit en viktig och tydlig röst för Norrland som belyser Norrlandsfrågan och de konsekvenser den storstadscentrerade politiken haft på landsändan. I Norrland kan man läsa om de stora bolagen, om samerna, de nyinflyttade och om de norrlänningar som bott där sedan generationer tillbaka. Tidholm lyfter i sin bok flera olika perspektiv på naturen där de olika grupperna har sina egna tankar om vad naturen betyder och vad den ska vara. Genom att studera hur Tidholm skildrar den moderna Norrlandsfrågan och hur industrialiseringen har påverkat regionen undersöker uppsatsen hur han framställer frågan om vem som äger naturen, vad den betyder samt hur den ser ut och används i ett modernt samhälle. Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen är ekokritiken. Uppsatsen har kunnat visa att Tidholm i sin bok framställer hur industrialiseringen medförde att naturens resurser utnyttjades. Förlorarna var, enligt Tidholm, bönderna, samerna och naturen själv. Därtill har den påvisat motsättningar i natursynen mellan de olika grupperna i norr som skildras i hans bok. Tidholm gestaltar dessa genom att belysa olika konflikter mellan de som förespråkar en mer storskalig och exploaterande relation till naturen. Även Tidholms egen natursyn innehåller intressanta motsättningar där han hyllar en romantiserad bild av naturen och kritiserar den i sitt naturliga tillstånd. I Norrland framgår det att naturen har ett instrumentellt värde för det nutida samhället, detta trots inslag av moraliska dilemman och samvetskval.