Eftersom läsförståelseresultaten försämrats historiskt sett och ungas läsvanor minskat ser denna studie nyttan i att undersöka hur läromedel för svenskämnet i grundskolans senare år är formulerade för att främja elevernas motivation till läsning. Tre läromedel i ämnet svenska valdes ut och därefter valdes de kapitel som behandlade läsning ut. Urvalet i det digitala läromedlet valdes ut efter att de trycka läromedlen analyserats. En kritisk diskursanalys genomfördes för att lyfta fram hur läromedelsförfattarna valt att formulera sig för att motivera eleverna till läsning. Studiens resultat visade att läromedelsförfattarna genom tydliga syftesinstruktioner för kapitlen försöker skapa motivation för läsning. Resultatet visade också att en lyckad karriär är att vara lyckad samt att eleven själv bär ansvaret för sin motivation till läsning.

Syftet med uppsatsen var att studera hur motivet mat används i samtliga fem romaner av den nigerianska författaren Chinua Achebe för att visa på det koloniala/postkoloniala tillståndet. Samtliga fem romaner av Achebe har studerats för denna uppsats. De olika verken har studerats utifrån hur mat som motiv utvecklar sig med tiden i hans romaner. Hur maten används i romanerna för att skildra landets utveckling och karaktärernas identitet i relation till den egna nationen och koloniallandet. Analysen visar att det går en skönja en utveckling genom romanerna. I de tidigaste romanerna används mat för att bekräfta identiteten inom igbo-kulturen. I senare böcker sker en konflikt i mötet med kolonialmakten och den mat som introduceras. De olika köken smälter med tiden samman och matens koppling till identitet försvagas.

No description available.

This study examines heteroglossia and the dialogic nature of Sheila Heti’s novel Motherhood, published in 2018. The novel features a main character who muses on the question of whether or not to have children, the novel ending with her nearing the age of 40 and deciding not to try and become a mother. Through the use of M.M. Bakhtin’s theory of the novel as a dialogic medium, as well as Anne Herrmann’s theory on the female dialogic, the purpose of the study is to look at the way in which the main character comes to the conclusion not to have children. The novel is read through the lens of the languages and voices of different characters, determining whose language is allowed to be the dominant one, and the effect of these languages on the main character’s decision-making.

I den här uppsatsen står den tredje boken om Harry Potter, The Prisoner of Azkaban, i fokus. Analysen fokuserar på vilka exempel på det kusliga som förekommer i boken och vilken funktion dessa element får i boken. Detta undersöks främst utifrån Freuds teori om det kusliga (unheimlich). Exempel på det kusliga återfinns både i miljöerna, animerade objekt, magiska varelser och några av karaktärerna. De kusligaste elementen i boken hämtar främst sin kuslighet från nära kopplingar till döden eller de dödas återkomst, bland annat både Dementorerna och Sirius Black, men även osäkerhet spelar en viktig roll i uppbyggnaden av kusliga element. Däremot blir de magiska objekten aldrig kusliga i samma omfattning i och med att deras oväntade beteende blir en viktig del i förmedlandet av en magisk miljö. / This essay focuses on the uncanny in the third Harry Potter book, The Prisoner of Azkaban, and the effects of such elements. Freud’s theory of the uncanny (unheimlich) is used throughout the essay to establish the uncanny elements in the book and their effect. Examples of the uncanny can be found in the environment, animated objects, magical beings and some of the characters. The elements with a high uncanniness are foremost related to death or the return of the dead, this includes both the Dementors and Sirius Black, but the element of uncertainty also plays an important role in creating an uncanny feeling. The magical objects do not reach the same level of uncanniness, mostly because they play an important part in the creation of the magical world.

Syftet med den här undersökningen har varit att ta reda på vad för typ av böcker ungdomar väljer att läsa på sin fritid, och varför, för att sedan använda detta resultat i en diskussion kring hur lärare kan ta tillvara elevers fritidsläsning för att öka läsmotivationen. En hypotes som föregick studien var att ungdomar främst läser populärlitterära böcker, vilket också visade sig stämma i min undersökning. Studien genomfördes via en enkät som elever på en högskoleförberedande gymnasieskola i en medelstor stad i Sverige har besvarat. Enkäten gav 102 svar och storleken på underlaget möjliggjorde att elever som läser ofta, lite och aldrig inkluderades. Det visade sig att i princip hälften av de tillfrågade helst läser böcker i genren spänning tätt följt av genrerna feelgood, romantik och fantasy. Rörande varför de läser skönlitteratur svarade många att det är för att bli känslomässigt berörda av texten, i syfte att fly verkligheten samt för att lära sig något nytt om andra människor eller kulturer. Just det känslomässiga engagemanget har visat sig vara extra viktigt för meningsskapande och läsmotivation. Att visa tilltro till elevers förmåga och visa dem vikten av att läsa något än ingenting alls är ett av de främsta budskapen som den här undersökningen vill påvisa. Värderingen mellan högt och lågt inom litteratur har försvunnit allt mer i samhället och hos ungdomar, därför finns det inte längre någon anledning till att populärlitteratur inte ska användas i skolans litteraturundervisning.

This project aims to investigate the presentation of identity in Dalia Sofer’s novel Man of My Time with concepts coined by Homi K. Bhabha and further discussed by Stuart Hall and David Huddart. By first providing a background of historical context for Iran between 1950 and 1990, the thesis will then provide a discussion of the characters’ identities using concepts like hybridity, nationhood, stereotype, mimicry, and menace, while also providing relation to the real life experience of Iranians. Based on these results it is then discussed how much use there is for a concept like hybridity in the current political climate that is characterised by displacement and subjection. The need for fixed identity among minorities is explored before the research concludes by declaring that the concept of hybridity may be useful in other contexts but is not actionable for minorities that are forcefully stripped of it.

No description available.

I denna studie har tre barnböcker analyserats ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med studien är att undersöka aspekterna genus och mångkultur i elevers bänkböcker. Detta är kopplat till ett av skolans uppdrag om att ge eleverna kunskap om mångfald och förståelse för olikheter. Böckerna som har valts ut för analys är de tre populäraste böckerna i årskurs 4–6 på en skola, totalt tre klasser. Urvalet blev följande: Dagbok för alla mina fans: satsa allt av Jeff Kinney (2016), Woodwalkers: Carags förvandling av Katja Brandis (2016) samt Kapten Kalsong och den sanslösa skrönan om Sir Stinkbomb av Dav Pilkey (2018). Dessa böcker har sedan analyserats både kvantitativt och kvalitativt. För att ta reda på i vilken utsträckning det förekommer en mångfald inom genus och mångkultur har en kvantitativ textanalys genomförts. Den kvalitativa textanalysen har fokuserat på hur karaktärerna gestaltas. Vidare har tidigare forskning inom ämnet presenterats för att få en inblick i hur genus och mångfald har gestaltats i andra barnböcker. Analysen visade en bristande mångfald inom mångkultur i alla tre böcker. I ena boken fanns inga tecken på olika kulturer och etniciteter, samtidigt som det i en annan bok beskrevs tre karaktärer som hade en annan etnicitet än vit. Den sista boken innehöll vita och mörka karaktärer som visades på bild men inte i text. Det huvudsakliga resultatet kopplat till genus var att majoriteten av karaktärerna var män, samt att de manliga karaktärerna hade större roller i böckerna. Många manliga karaktärer beskrevs som stereotypiska manliga karaktärer samtidigt som alla onda karaktärer var män. De kvinnliga karaktärerna hade ofta en omhändertagande roll. Sammantaget visar resultatet att eleverna inte får ta del av en mångfald när de läser dessa böcker. / <p>Slutgilitgt godkännandedatum: 2022-01-14</p>

Syftet med det här arbetet var att, genom en kvalitativ textanalys, undersöka hur funktionsnedsättningen adhd framställs i tre skönlitterära barnböcker. Jag ville dels undersöka hur adhd framställdes i böckerna relaterat till adhd-forskningens bild av diagnosen, dels se hur karaktärernas självbild och vänskapsrelationer såg ut och dels undersöka vilket budskap jag kunde tolka i böckerna. Arbetets teoretiska utgångspunkt är normkritik. Genom denna teori kunde jag se hur synen på barn med adhd är och hur denna syn påverkar både karaktärerna som har adhd i böckerna såväl som de barn som läser och lyssnar på dessa böcker. Analysen visade att karaktärerna följer normen och är stereotypiska för att de följer samhällets och adhd-forskningens bild av diagnosen. Karaktärernas självbild är ambivalent då de ser sin diagnos som både positiv och negativ. De brottas alla med att förstå sin adhd. De tre barnböckerna skriver fram vänskapsrelationer på olika sätt och belyser både positiva och negativa aspekter. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-01-13</p>