Résumé   L’objectif de ce mémoire est de mieux comprendre pourquoi Romain Gary a choisi d’écrire La promesse de l’aube en tant que roman personnel[1] plutôt que sous la forme  d’une autobiographie. Dans plusieurs de ses œuvres, Romain Gary s'appuie sur des événements qu’il a vécus lui-même, mais il ne les reproduit pas toujours correctement. La question est d'autant plus intéressante que Romain Gary a eu une vie aussi passionnante que mouvementée.    Après la publication du livre, Romain Gary a continué à sous-entendre que certains détails fictifs du livre étaient vrais. Il est donc d'un grand intérêt de vérifier à quel genre appartient le livre et d'étudier également l'avis de Romain Gary à ce sujet.  [1] Selon René Doumic « Le roman personnel est essentiellement celui où l’écrivain se confond avec son personnage principal. Soit qu’il emprunte aux souvenirs de sa propre existence un épisode dont il se borne à mettre sous nos yeux le récit, soit qu’il imagine une aventure fictive pour y encadrer son être moral, c’est toujours lui qui est en scène. » (Doumic, René, Révue Litteraire-Le Roman Personnel)

Denna uppsats undersöker gestaltningen av normbundna och normbrytande karaktärer i Jennifer Mathieus roman Moxie (2021), och vidare hur hon använder de normbrytande beteendena för att porträttera en revolution mot skolledningen. Framtida syfte för den här uppsatsen är att kunna använda den, eller utgå från den i litteraturundervisning. Metoden för analysen är en kvalitativ innehållsanalys. Utgångspunkten för analysen är genusteori (Hirdman, 1988; 2001) och feministisk litteraturkritik (Tyson, 2015; Langås, 2001). Tidigare forskning inom fältet feministisk litteraturkritik (Andrae, 2001; Jarvis, 2014) har använts för att jämföra med fynd i analysen. Revolutionsanalysen har utgångspunkt i tidigare forskning inom fältet för litterär ungdomsrevolt (Aitchison, 2015; Trites, 2000). Analysen visar att Mathieu (2021) gestaltar normbundna karaktärer och bekämpar dessa, genom en revolution kan de normbrytande karaktärerna synliggöra de orättvisor som unga tjejer kan genomlida i skolan. Slutsatsen är att Mathieus (2021) gestaltningar av normbundna och normbrytande karaktärer kritiserar stereotyper genom att gestalta båda sidorna för att kunna bekämpa orättvisor och djupt rotade normer. / This essay examines the conformation of norm-bound and norm-breaking characters in Jennifer Mathieu ́s novel Moxie (2021), and how she uses the norm-breaking actions in order to portray a revolution against the school management. Future purpose of the essay is to be able to make use of it in literature education. The method for the analysis is a qualitative content analysis. The analysis is based on gender theory (Hirdman 1988; 2001) and feminist literary theory (Tyson, 2015; Langås, 2001). Previous research in the field of feminist literary criticism (Andrae, 2001; Jarvis, 2014) has been used to compare with findings in the analysis. The revolution analysis is based on previous research in the field of literary youth revolt (Aitchison, 2015; Trites, 2000). The analysis shows that Mathieu (2021) conforms norm-bound characters and fight them, and with a revolution the norm-breaking characters can make the inequalities visible, which young girls in school can suffer. The conclusion is that Mathieu ́s (2021) conformations of norm-bound and norm-breaking characters criticize stereotypes by using both sides to fight inequity and deeply rooted norms.

No description available.

No description available.

Syftet med uppstasen är att analysera Skämmerskans dotter av Lene Kaaberbøl utifrån ett svenskämnesdidaktiskt perspektiv. Berättartekniken analyseras utifrån Lindhés teroi om empatins paradox medan perspektivet på ondska utgår från Svendsens teori om fyra typologier för ondska. Avslutningsvis diskuteras skönlitteraturens potential att öka elevers kunskaper om den litterära texten.

Högläsning är en viktig del av elevernas språkutveckling. Däremot finns det en stor andel lärare som väljer bort högläsningen i undervisningen eftersom de inte hinner med det i vardagen. Syftet med vår studie är att undersöka hur olika lärare tillämpar högläsning i undervisningen i årskurserna F-3. Syftet är också att undersöka sambandet mellan högläsning och språkutveckling hos eleverna. För att undersöka detta kommer vi utgå från tre frågeställningar: Hur utformas högläsningen? Vilken betydelse har de texter som används? Vilken roll spelar högläsning i lärares arbete med elevernas språkutveckling?  Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har utfört sex intervjuer med olika informanter på sex olika skolor. De flesta informanterna i vår studie högläser varje dag för sina elever. Resultatet visar att informanterna väljer högläsningsböcker som är åldersanpassade och som intresserar eleverna. Informanternas arbete med högläsning består oftast av ett samtal under eller efter högläsningen. svåra ord uppmärksammas samtidigt som innehållet i högläsningen  diskuteras. Det sociokulturella perspektiven kommer till uttryck när eleverna diskuterar med varandra om innehållet i de olika texterna. Tidigare forskning och våra informanter påpekar att högläsning bidrar till språkutveckling och utvecklar elevernas ordförråd. Även fonologisk medvetenhet utvecklas och högläsning bekantar eleverna med språket som används i olika texter och texters uppbyggnad.

This essay aims to explore the identities of a selection of female characters in Earl Lovelace’s novel Salt. My research questions are the following: How are the selected characters’ hybrid identities constructed? What role do different circumstances play in the formation of the characters’ identities? How do polyphony, mimicry and the carnivalesque affect their identities? Although the examined women are assumed to conform to similar gender norms, I argue that there is no common female role in Salt. This is demonstrated by the characters’ hybrid identities, which combine divergent characteristics. The method used in the analysis is close reading formulated by Greenham. My analysis reveals that the concept of carnivalesque influences the identities of all the examined characters. It results in a performative, creative power that makes the women discover and redefine their selves. However, it occurs in different ways for each character. Moreover, the characters’ identities are highly polyphonic and complex, with contrastive traits completing each other. To a lesser extent, the analysed women’s identities show traits of postcolonial mimicry, which may be seen as a repetitive and imitative attitude.

Denna studie syftar till att undersöka hur klass och genus skildras i samtidsromanerna Björnstad av Fredrik Backman och Störst av allt av Malin Persson Giolito. Studien ämnar även att se vilka teoretiska föreställningar om makt, vad beträffar klass och genus, som kan identifieras i romanerna. Utifrån dessa perspektiv har en kvalitativ och textnära analys gjorts. Genom ett urval av karaktärer och passage fokuserar analysen på att ta fram de mest intressanta aspekterna inom klass och genus. Studien koncentrerar sig på karaktärernas egenskaper och framställning i relation till genus och klass samt hur dessa relaterar till makt och maktordning. Analysen framhäver aspekter i hur romanernas karaktärer uppvisar stereotypa beteenden och om eventuella avvikelser framkommer samt vilka paralleller som kan dras mellan klass och genus till makt. Teorierna som används i studien är formulerade av Judith Butler, Michel Foucault och Pierre Bourdieu. Dessa tre teorier beskriver hur romanerna relaterar till samhälleliga normstrukturer och till maktordning. Den slutsats som framhävs i diskussionen är att Foucaults maktteori kan appliceras i olika sammanhang i romanerna där karaktärerna utmanar maktordning genom vrede, sorg och maktlöshet.

No description available.

What happens to man’s place when non-human nature – man’s environment – is under threat? Norwegian author Maja Lunde explores this in the four novels that make up the “climate quartet,” Bienes historie (2015), Blå (2017), Przewalskis hest (2019) and Drømmen om et tre (2022), in which she discusses various climate issues. This master’s thesis investigates how Lunde establishes the significance of place and the meaning of nature as a place in her climate quartet, with an emphasis on the dystopian portrayal of place and the relationship between the human and the non-human. The analysis employs a thematic close reading approach, using ecocriticism as a general theoretical framework. In particular, the works of scholars Ursula K. Heise, Doreen Massey, and Antonia Mehnert on the meaning of place contribute to this study’s analytical framework, which includes concepts such as sense of place, de- and reterritorialization, riskscape, non-places, the global and the local. The study also draws on Sigmund Freud’s and Martin Heidegger’s concepts of the Uncanny. The thesis shows that in Lunde’s climate fiction, place is a prominent actor because it threatens the characters' existence and can be perceived as a catalyst for the stories’ events. The characters’ identity as nomads who traverse the world as a global riskscape is a key theme. The fictional world is characterized by emptiness, which can be perceived as a result of deterritorialization. The emptiness in some places leads to the concept of the Uncanny in both the dystopian future perspective, where the climate-changed world is depicted as an uncanny place, and in the past and present perspectives, where nature is often depicted as an uncanny quasi-object. The characters’ awareness of nature as an ambivalence is particularly significant. The analysis of Lunde’s use of place and the meaning of nature as a place provides a nuanced exploration of the complex relationship between humans and their environment.