No description available.

Bakgrund Evidensbaserad vård (EBV) är ett välkänt begrepp som används för att tillförsäkra patienter en säker vård som vilar på bästa tillgängliga bevis, beprövad erfarenhet och patientens individuella preferenser. Många studier har tidigare undersökt hinder för sjuksköterskor att bedriva och/eller implementera EBV för att förklara gapet som kan uppstå mellan teori och praktik. Färre studier har undersökt vilka faktorer som främjar sjuksköterskors användande av EBV. Syfte Att genom en litteraturöversikt beskriva vilka faktorer som främjar sjuksköterskors möjligheter att bedriva en evidensbaserad vård. Metod Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Databaserna CINAHL, PubMed och Web of Science genomsöktes och 15 artiklar valdes ut (8 kvalitativa, 4 kvantitativa och 3 mixedmethod). Resultat Fem kategorier identifierades som främjande faktorer för sjuksköterskor att bedriva och/eller implementera EBV; arbetsmiljö, stöd, kunskap, sjuksköterskans inställning och organisation. Stöd i form utav underlättare var den mest framträdande faktorn. Slutsats Sjuksköterskan har ett individuellt ansvar att bedriva EBV och kan genom sin egen inställning påverka att en sådan vård bedrivs. De flesta främjande faktorer som framkom var dock tydligare kopplade till ledningen och chefens del i att främja användandet av EBV. / Background Evidence-based practice (EBP) is a well-known term used to ensure that patients receive a safe care based on the best research evidence, clinical expertise and patient individual preferences. A variety of studies have examined the barriers for nurses to conduct and/or implement EBP to explain the gap that can occur between theory and practice. Fewer studies have examined the factors facilitating nurses’ use of EBP. Aim Was to describe the factors facilitating nurses’ use of evidence-based practice through a literature review. Methods The study was conducted as a literature review. The databases searched were CINAHL, PubMed and Web of Science and 15 articles were chosen for the result (8 qualitative, 4 quantitative and 3 mixed-method). Results Five categories were identified as facilitating factors for nurses to conduct and/or implement EBP; work environment, support, knowledge, nurses’ attitude and organization. Support from facilitators were the most emerging factor. Conclusion Nurses have individual responsibility to conduct EBP and can through their attitude influence that it’s being used, though a majority of the facilitating factors identified were more direct connected to the leadership and managerial part in facilitating the use of EBP.

Bakgrund: På en akutmottagning kommer patienter i olika tillstånd och behov. Det är sjuksköterskan som ofta gör de första bedömningarna och därför är det av stor vikt att bemötandet från sjuksköterskan är positivt för att skapa trygghet. Ökat patientflöde och långa väntetider är några faktorer som är påvisade att kunna påverka upplevelsen för patienterna av sin vistelse på akutmottagningen. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva faktorer som påverkar patienters upplevelse av omvårdnad under sin vistelse på akutmottagning. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att söka efter artiklar. Resultat: Sex underkategorier valdes ut: bemötande, delaktighet, information, väntetid, kommunikation och kontinuitet, sjuksköterskans kunskap och kompetens. Resultatet visade att många patienter ansåg att sjuksköterskan var skicklig i sina arbetsuppgifter och var nöjda med bemötandet från sjuksköterskan, men att långa väntetider och bristande information påverkade upplevelsen av omvårdnad. Det fanns en tydlig önskan över att få mer information om sin väntetid, behandling och undersökningar. Brister i detta, skapade en otrygghet och en känsla av vara bortglömd hos patienterna. Slutsats: Sjuksköterskor på en akutmottagning behöver besitta en stor kommunikationsförmåga. Detta för att kunna ge patienterna en så bra upplevelse som möjligt. Slutsatser av resultatet har påvisat att det krävs förbättring inom flera områden för att ge patienter en bättre upplevelse av omvårdnaden under sin vistelse på akutmottagningen. / Background: To an emergency department people arrives with various states and needs. It is the nurse who often do the initial assessments and therefore it is of great importance that the response from the nurse is positive, to provide a feeling of security for the patient. Increased patient flow and long waits are a few factors that are proven to influence patients´ experience of their stay at the emergency department. Purpose: The purpose of the literature review is to describe factors that influence patients’ experience of care at the emergency department. Methods: The study was conducted as a literature review. CINAHL and PubMed databases were used to search for articles. Results: The analysis led to six subcategories: the encounter, participation, information, waiting time, communication and continuity, the Registered Nurse knowledge and skills. The results showed that many patients felt that the nurse was skilled with the nursing assignments and were happy with the response from the nurse, but the long waiting time and lack of information affected the experience of the nursing care at the emergency department. There was a clear desire from the patients to receive more information about their wait time, treatment and examination. Shortcomings of this, created insecurity and a feeling of being forgotten for the patients. Conclusion: Nurses at an emergency department need to possess great communication skills. To be able to give patients the best experience as possible at the emergency department. Conclusions of the results have shown the need for improvement in several areas, to increase a better experience for the patients during their stay at the emergency department.

Bakgrund: Hjärtsvikt kan vara ett påfrestande tillstånd och är vanligt bland den äldre befolkningen. Behandlingen består utöver medicinska åtgärder till stor del av egenvård för den drabbade. Personen måste därför ta mycket eget ansvar, vara väl informerad och ha bra stöd ifrån vården, vilket kräver att vården måste vara personcentrerad. Syfte: Att ur ett patientperspektiv beskriva upplevelsen av att leva med hjärtsvikt och hur det påverkar livskvaliteten. Metod: En Litteraturöversikt med litteratur hämtad från databaserna CINAHL, PubMed, PsycINFO och Web of Science. Resultat: Personerna med hjärtsvikt upplevde många olika besvär, både fysiska, psykiska och sociala som påverkade deras dagliga liv i olika omfattning. Situationen gick att lära sig leva med och det var möjligt att uppleva livskvalitet. Många ville lära sig mer men en del var inte medvetna om att de hade hjärtsvikt.. Slutsats: Livet med hjärtsvikt kan innebära stora påfrestningar och påtvingade förändringar både fysiskt, psykiskt och socialt. Men det finns möjlighet att leva ett tillfredsställande liv och känna god livskvalitet. Kontakten med sjukvården är både en tillgång såväl som en källa till frustration. Upplevelserna bör beaktas för att sjuksköterskan ska kunna ge både vård och stöd som är individanpassad och som främjar personens egna resurser samt egenvårdsförmåga. / Background: Heart failure can be a trying and distressing condition, common among the elderly population. Apart from the medical measures, treatment involves a lot of self-care. Healthcare professionals need to provide education and support, since this involves the patient taking a great deal of personal responsibility. With this in mind, healthcare needs to be person-centered. Aim: To describe, from a patients’ perspective, the experience of living with heart failure and how it affects quality of life. Method: A literary review, with studies collected from databases CINAHL, PubMed, PsycINFO and Web of Science. Results: The findings show that people with heart failure experienced many different issues, physical, social and mental, which had an impact on their daily life. Despite this, it was possible to come to terms with the situation and experience quality of life. The will to learn more about the condition was common although many were not aware of their diagnosis. Conclusion: Living with heart failure can be trying and mean forced alterations to physical, mental and social aspects of life. However, it is possible to live a satisfying life and experience good quality of life. Having access to healthcare is both an asset as well as a source of frustration. Nurses need to be aware of these experiences in order to be able to provide patient-centered care and support the patient’s resources and self-care abilities.

Bakgrund: Medelåldern för att drabbas av höftfraktur är 80 år och bakomliggande orsaker är falltendens och benskörhet. Majoriteten av dem som drabbas av höftfraktur är kvinnor. Att drabbas av höftfraktur kan innebära ett stort lidande, det är ofta en smärtsam upplevelse, både vid själva skadetillfället men även under vårdtiden. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av vården vid höftfraktur. Metod: Denna studie genomfördes som en litteraturöversikt, där databaserna Cinahl, Psycinfo, PubMed och Web of Science användes vid artikelsökningen. Resultat: Resultatet baserades på tio artiklar, av kvalitativ och kvantitativ design. Patienternas upplevelser av vården vid höftfraktur resulterade i tre kategorier: kommunikation och information, bemötande och trygghet samt smärta och smärtlindring. Patienterna ville vara delaktiga och få löpande information om vad som hände och vad som skulle ske gällande deras vård. Trygghet var en känsla som tillkom av beröring från vårdpersonalen och uppskattades då patienterna upplevde sig som utsatta. Smärtlindringen var viktig för att patienterna skulle känna välbefinnande och inte ha ont. Konklusion: Kommunikation är den röda tråden genom resultatets alla delar. Patienternas upplevelser av information, trygghet, bemötande, smärta och smärtlindring påverkas alla av hur väl kommunikationen mellan dem och vårdpersonalen har fungerat. Det är därför viktigt att sjuksköterskor försöker identifiera varje patients individuella förutsättningar och behov för att ha möjlighet att anpassa information, kommunikation och egenvård så att varje patients behov tillgodoses. / Background: The average age of suffering a hip fracture is 80 years, and the causes are falls tendency and osteoporosis. The majority of those who suffer from a hip fracture are female. To suffer a hip fracture could mean great suffering, it is often very painful, both at the time of the injury, but also during the hospital stay. Aim: To describe patients' experiences of care at hip fracture. Method: This study was conducted as a literature review, in which ten articles were included. The databases used in this study was Cinahl, Psycinfo, PubMed and Web of Science. Results: The results were based on ten articles, which were of qualitative and quantitative methods. The patients' experiences of care at hip fracture resulted in three categories: communication and information, treatment and safety and pain and pain relief. The patients wanted to be involved and receive ongoing information regarding their care. When patients experienced themselves as vulnerable the touch from the nursing staff created a sense of security. Pain relief was important for patients to feel the well-being and not have pain. Conclusion: Patients' experiences of information, security, treatment, pain and pain relief are all affected by communication. It is important for nurses to identify each patient's individual circumstances and needs in order to be able to adapt the information, communication and self-care to meet each patient's needs.

Bakgrund: Kronisk hjärtsvikt är ett globalt växande tillstånd i hela världen. Sjuksköterskan har en betydande roll i att ge kunskap och att informera kring hur det är att leva med kronisk hjärtsvikt. Syfte: Att beskriva dagligt liv för patienter med kronisk hjärtsvikt, utifrån ett patientperspektiv.    Metod: En litteraturöversikt där 13 kvalitativa artiklar har inkluderats. Studien baseras på induktiv ansats. Resultat: Personer med hjärtsvikt upplever en förändrad livssituation efter att de har fått diagnosen kronisk hjärtsvikt. Resultatet redovisas i kategorierna: Begränsningar i vardagen, Påverkan av omgivningen och Mötet med vården. Slutsats: Resultatet visar att personer som lever med hjärtsvikt genomgår fysiologiska förändringar, men även känslomässiga, sociala och andliga förändringar. För att möta dessa personer behöver sjuksköterskan ha kunskap i att identifiera individens behov och därefter utforma omvårdnaden utefter den unika individen. / Background: Chronic heart failure is an common disease worldwide. The nurse has a significant role in providing knowledge and information about how to live with chronic heart failure. Aim: To describe daily life for patients with chronic heart failure, from a patient perspective.   Method: A literature review where thirteen qualitative articles were included. The study is based on inductive approach. Results: People with heart failure experience a changed life situation after they have been diagnosed with chronic heart failure. The results are reported in categories: Limitations in everyday life, Influence of the environment and Health Care services. Conclusion: The result shows that people living with heart failure undergo physiological changes, but also emotional, social and spiritual. In order to meet these people, the nurse needs knowledge in identifying the needs of the individual in order to design nursing according to the unique individual.

Bakgrund: Omvårdnadsdiagnoser ingår i omvårdnadsprocessens och har funnits i över 40 år i omvårdanden där sjuksköterskan har ansvaret. Omvårdnadsdiagnoser skiljer patientens behov från den medicinska diagnosen och skapar en helhetssyn över patient och omvårdnaden. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av omvårdnadsdiagnostik och dess användning. Metod: En litteraturöversikt innehållande elva vetenskapliga artiklar av både kvalitativ samt kvantitativ ansats. Artiklarna söktes fram i databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Sjuksköterskans erfarenheter av omvårdnadsdiagnoser var att dessa bidrar till en individuell omvårdnad och ger en ökad patientdelaktighet i omvårdnaden. Sjuksköterskan upplevde även att omvårdnadsdiagnoser är tidskrävande och ger en ökad arbetsbelastning vilket även är faktorer som spelar in när sjuksköterskan skall applicera en omvårdnadsdiagnos. Ytterligare en faktor som påverkade användandet av omvårdnadsdiagnoser och hela omvårdnadsprocessen var kunskapsbrist inom ämnet. Vid utbildning inom området blev det slutliga resultatet positivt. Sjuksköterskan behöver vara kunskapssökande, ha ett kritiskt tänkande och reflektera över patientens situation när en omvårdnadsdiagnos ska ställas. Slutsats: Utifrån den här studien framkom det att omvårdnadsdiagnoser ger en individuell omvårdnad och ökad patientdelaktighet samtidigt som det är tidskrävande och ökar arbetsbelastningen för sjuksköterskan. Sjuksköterskan har en kunskapsbrist om omvårdnadsdiagnoser och omvårdnadsprocessen vilket tyder på att det finns ett behov av fortsatt utbildning och erfarenhet efter den avslutade sjuksköterskeexamen inom ämnet. / Background: Nursing diagnoses are included in the nursing process and have been around for over 40 years in the nursing care where the nurse has the responsibility. Nursing diagnoses separate the patient needs from the medical diagnosis and creates a holistic view of nursing care. Aim: The purpose was to describe nurses' experiences of nursing diagnostics and its use. Method: A literature review containing eleven scientific articles by both qualitative and quantitative approach. Articles were searched out in the databases CINAHL and PubMed. Result: Nurse’s experience of nursing diagnoses were that these contribute to an individual care and provides increased patient participation in the care. The nurse also experienced that nursing diagnoses are time-consuming and gives an increased workload witch also are factors that plays a part in the use of nursing diagnoses. Another factor affecting the use of nursing diagnoses and the nursing process is lack of knowledge about the topic. With education in the area the result turned out to be positive. The nurse need to acquire knowledge, have critical thinking and reflect of the patient’s situation when a nursing diagnosis is given. Conclusion: According to the present literature review, nursing diagnoses provide an individual care, increased patient involvement, it is time consuming and increases the workload for nurses. The nurse has a lack of knowledge about nursing diagnoses and the nursing process, which suggests that there is a need for continued training and experience after the finished nursing degree of the topic.

Bakgrund: Beteendemässiga och Psykologiska Symtom vid Demens (BPSD) påverkar livskvaliteten negativt hos personen med demens och även för vårdpersonalen. BPSD skapar ofta problem i den dagliga omvårdnaden av personer med demens och står för en stor del av kostnaden för personen med demens. Symtomen vid BPSD behandlas oftast idag farmakologiskt på grund av en bristande kunskap när det gäller icke-farmakologiska interventioner. Syfte: Beskriva effekten av icke farmakologiska interventioner vid BPSD. Metod: En litteraturöversikt med fokus på artiklar med kvantitativ ansats användes. Resultat: Tio olika icke-farmakologiska interventioner vid BPSD studerades. Dessa interventioner hade effekt vid BPSD, dock inte en generell effekt. Flertalet av interventionerna hade endast en signifikant effekt på ett fåtal av symtomen. Musikterapi var den intervention som hade störst effekt vid BPSD med en signifikant minskning på flera symtom. Slutsats: Det behövs fler studier om effekten av icke farmakologiska interventioner på BPSD, för att öka kunskapen och användandet av dessa interventioner i omvårdnaden av personer med demens. Kunskapen om BPSD och dess orsaker behöver förbättras hos både sjuksköterskor och övrig vårdpersonal, för att förekomsten av BPSD ska minska hos personen med demens och för att öka livskvaliteten. Det är viktigt att interventionerna anpassas utifrån varje individ. / Background: Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia (BPSD) affects the quality of life in people with dementia and their caregivers in a negative way. BPSD also causes problems in the daily care of the patient and stands for a big part of the costs for the person who has dementia. The symptoms of BPSD is commonly treated pharmaceutically due to a lack of knowledge about non pharmacological interventions. Aim: Describe the effects of nonpharmacological interventions on BPSD. Method: A literature review over articles with a quantitative approach was used. Results: Ten different interventions were studied. These interventions did not have a general effect on BPSD, but only on a few symptoms. Music therapy was the intervention with the widest effect, with a decrease in several symptoms. Conclusion: There is a need for more research on the effects of nonpharmacological interventions on BPSD, to increase the knowledge and use of these interventions in the care of people with dementia. The knowledge about BPSD and its causes needs to be improved among nurses and other personal, to decrease the presence of these symptoms and increase the quality of life. It´s important that the interventions are adapted to the individual person.

Background: Urinary incontinence is a condition that affects many women, and means a big expense to society. If not more preventive action is taken, the costs are expected to increase even more. The condition affects women's quality of life through more and better prevention, society can contribute to a better quality of life for the affected women. The aim of the literature review is to describe women's experiences of living with urinary incontinence. The method is a literature review, and includes articles with qualitative approach. Articles were searched in the databases CINAHL, MEDLINE and PsycINFO. The result comprises eleven articles analyzed according to Fribergs fivestep model. It was compiled into a main theme to live with a hidden disability and four subthemes emerged. These were influence in the daily life, communication difficulties with the environment, interactions with health care, and acceptance of life situation. Urinary incontinence restricts women's daily lives, they are afraid to seek medical care because of shame and embarrassment. In many cases this was accepted and they learn to live with it. Women are silent regarding the urinary incontinence when they do not feel understood by their surroundings. Conclusion: Urinary incontinence is a common inconvenience that adversely affects women's quality of life. The women themselves do not always speak openly, and when they do, they often find that they do not get the help they need. More research is needed and nurses are more likely to address the problem.

More and more people reach old age, and life expectancy increases worldwide. A significant proportion of these persons are practicing religious spirituality. The aim of this bachelor thesis is to describe the role of religious spirituality in elderly persons perceived health. Nine qualitative articles are studied in this review, with a total of 121 participants representing four countries: USA, Sweden, Australia and Lebanon. The articles are analysed according to Friberg’s five step analysis method. The analysis revealed four themes; Religious spirituality produces strength, gives meaning to life, provides a sense of security and produces the feeling that God is in control. The result shows that religious spirituality has predominantly positive effects on the perceived health, with the exception for occasional cases where religious spirituality could have a negative impact. Religious spirituality is seen in this literature review to have an impact on the perceived health of the older people who practice it, thus it would be meaningful for health professionals to be aware of the importance of spirituality. Further research in the field would be desirable, as there is very little literature published on the subject. / Att allt fler personer når hög ålder och att medellivslängden ökar är en världsomfattande trend. En inte försumbar andel av dessa äldre personer utövar religiös andlighet. Syftet med denna uppsats är att beskriva religiös andlighets betydelse för äldre personers upplevda hälsa. Till översikten används nio kvalitativa artiklar med totalt 121 deltagare, som representerar fyra länder; USA, Sverige, Australien och Libanon. Dessa artiklar analyserades i enlighet med Fribergs femstegsanalys. Ur analysen framkom fyra kategorier; religiös andlighet ger styrka, religiös andlighet ger mening med livet, religiös andlighet ger trygghet, samt känslan av att Gud bestämmer. Resultatet visar på att den religiösa andligheten har övervägande positiva effekter på den subjektiva hälsan, med undantag för enstaka fall där den religiösa andligheten kan ha en negativ inverkan. Då religiös andlighet i denna litteraturöversikt ses ha en påverkan för de äldre personerna som utövar den är det av vikt för vårdpersonal att vara medvetna om andlighetens betydelse. Vidare forskning inom området skulle vara önskvärt, då det finns ytterst lite litteratur publicerad gällande ämnet.