Mårtensson, Charlotte och Sörensen, Camilla (2024). Handskriftens betydelse i den tidiga skrivutvecklingen- en systematisk litteraturöversikt (The significance of handwriting in  early writing development- a systematic literature review). Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Litteraturöversikten ämnar bidra med kunskaper som handlar om strukturerade undervisningsmetoder av handskrift och betydelsen av att skriva för hand för att främja den tidiga skrivutvecklingen. Vid val av skrivverktyg i skolan tenderar handskrift att hamna i skymundan till förmån för digitala läromedel varpå ökad förståelse av handskriftens betydelse kan medföra ett mer välgrundat val av skrivverktyg i skolan.   Syfte och frågeställningar Denna litteraturöversikt syftar till att bidra med kunskap om olika undervisningsmetoders betydelse för elevers tidiga skrivutveckling, med fokus på kognitiva processer.   Problemområdet ledde fram till följande frågeställningar: 1.      Vilka undervisningsmetoder och effekter av dessa visar den valda forskningen som framgångsrika i undervisningen av handskrift för att främja tidig skrivutveckling?   2.      Vad beskrivs i forskningen som väsentliga aspekter för att stödja elever i den tidiga skrivutvecklingen genom att förebygga handskriftssvårigheter?   Teori Denna litteraturöversikt avser att bidra med kunskap om olika undervisningsmetoders betydelse för elevers tidiga skrivutveckling med fokus på handskrift och kognitiva processer, därför används kognitiv teori som teoretisk utgångspunkt och ramverk.  Resultatet speglas mot bärande begrepp i “Texttriangeln” (Hoel, 2001) såsom lokal och global nivå i skrivprocessen samt mot bärande begrepp i “The capacity theory of writing” (McCarney et al, 2013; McCutchen, 2000) såsom arbetsminne, korttidsminne och långtidsminne. Metod I denna studie har systematisk litteraturöversikt använts som metod. Sökprocessen mynnade ut i 49 träffar på vetenskapliga artiklar som avgränsades till 6 artiklar och som kompletterades med 3 manuella artiklar och som utgör grunden i denna studie. Analys av de utvalda artiklarna genomfördes utifrån tematisk analys.   Resultat Resultatet av den systematiska litteraturöversikten visar att strukturerade undervisningsmetoder i handskrift och den övriga skrivutvecklingen leder till framgång hos alla elever och är avgörande för elever som riskerar att hamna i skrivsvårigheter. Tolkning av det samlade resultatet tyder även på att strukturerade undervisningsmetoder som används tidigt i skolåldern leder till förebyggande av skrivsvårigheter.  Specialpedagogiska implikationer Det är av vikt att lärare som arbetar med skrivinlärning har den kunskap som behövs för att kunna välja det arbetssätt som bäst gynnar alla elever. Arbetssättet bör bygga på forskning och beprövad erfarenhet. Som speciallärare har man en central roll i sitt uppdrag att stötta lärare att utveckla sin undervisning och att presentera aktuell forskning. Speciallärarens breda uppdrag ger möjligheten att leda utvecklingsarbete som är inriktat på tidiga evidensbaserade interventioner inom skrivutveckling med handskrift som verktyg. Med stöd i tidigare forskning och resultatet kan denna litteraturöversikt förespråka en metod som systematiskt inkluderar hela skrivprocessen från handskriftsträning till produktion av texter i ett sammanhang.

Övergången från studerande till yrkesverksam kan vara överväldigande för många arbetsterapeutstudenter. Arbetsterapeuter arbetar inom hälso- och sjukvård och är ett legitimationsyrke. Tidigare forskning visar att många upplever att det finns en kunskapslucka mellan det som lärs ut under utbildningen och de färdigheter som behövs ute i praktiken. Att få adekvat stöd som nyexaminerad har visats vara betydelsefullt för den fortsatta yrkesutvecklingen. Syftet: Syftet med studien var att sammanställa litteratur som undersöker nyexaminerade arbetsterapeuters erfarenheter och upplevelser av att arbeta kliniskt. Metod: En kvalitativ design användes och nio vetenskapliga artiklar inkluderades i litteraturöversikten. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades systematiskt med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre huvudkategorier och sex underkategorier. Resultatet: Resultatet belyser vikten av att få stöd som nyexaminerad, utmaningen i att implementera teori i praktiken och att övergången från studerande till yrkesverksam ofta upplevs utmanande. Slutsatsen: Slutsatsen visar på vikten av stöd och handledning för nyexaminerade ute på sin första kliniska verksamhet. Nyexaminerade ställs inför många utmaningar och övergången från studerande till kliniker kan vara överväldigande. Vidare forskning behövs inom ämnet för att dra generella slutsatser.

Bakgrund: I takt med att antalet personer som lever med demenssjukdom väntas öka blir behovet av kunskap inom ämnet av vikt för att möjliggöra en god och evident vård. Därför behövs mer forskning utifrån ett patientperspektiv om vad dessa individer anser vara meningsfullt i vardagen. Syfte: Att beskriva upplevelsen av en meningsfull vardag hos personer med mild till måttlig demenssjukdom. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats utifrån Evans analysmetod tillämpades. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre teman med två subteman vardera. I dessa framkommer att personer med demenssjukdom värderade relationer med familj och anhöriga samt en allmän gemenskap med andra. Aktiviteter var en viktig faktor för att uppleva meningsfullhet, både för att stärka individens identitet och för att hålla sig aktiv och sysselsatt. Slutligen identifierades vikten av självständighet och självbestämmande hos personer med demenssjukdom. Slutsats: Det framkom att flera faktorer spelar stor roll för att personer med demenssjukdom ska uppleva en meningsfull vardag. Dessa är viktiga att ha i åtanke vid vård av individer ur denna patientgrupp för att möjliggöra bästa möjliga upplevelse av hälsa. / Background: As the number of people with dementia are expected to increase globally, the need for knowledge relevant to the subject is important to enable good and evident care. Therefore, an increased amount of research is needed from a patient perspective of what these individuals consider to be meaningful in their everyday life. Aim: To describe experiences of a meaningful everyday life for individuals suffering from mild to moderate dementia Method: Systematic literature review with qualitative approach based on Evans analytical method was applied. Results: Three main themes emerged with two subthemes each. Individuals suffering from dementia valued relationships with family and relatives, as well as a connection with people in general. Activities were seen as an important factor for experiencing meaningfulness, both to strengthen their own identity and to stay active. Finally, the importance of freedom was identified by a feeling of self-determination and independence. Conclusion: Several factors have shown to play an important role in how individuals suffering from dementia value as meaningful in their everyday lives. These key factors are important to consider when caring for this group of patients to allow for optimal health.

Bakgrund: Stomi innebär en konstgjord öppning på buken. Vanligaste orsakerna till att en person får stomi är kolorektal cancer, blåscancer, chrons sjukdom och ulcerös kolit. Den stomiopererade personens vardag påverkas ofta på grund av kroppsförändringar. Dessa kroppsförändringar innebär exempelvis nya hygienrutiner samt förlust av kroppsfunktion. Syfte: Att beskriva hur vuxna personer med stomi upplever sin vardag. Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats. Insamling av kvalitativa artiklar genom sökning i databaserna Cinahl och Medline. Sammanlagt användes nio vetenskapliga artiklar i litteraturöversiktens resultat. Artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs tre-stegsmetod. Resultat: Tre huvudteman identifierades vilka var psykologiska aspekter, fysiska aspekter samt sociala aspekter. Under dessa framkom subteman som visade på att personer med stomi bland annat upplevde rädsla och oro i vardagen, begränsning i klädval samt aktiviteter. Resultatet visade även en påverkan i intima situationer. Slutsatser: Upplevelse av begränsning ses som vanligt förekommande hos stomiopererade personer och påverkar deras vardag. Stöd från sjuksköterska, familj samt vänner är betydelsefullt och kan hjälpa till att hantera situationen. / Background: Stoma is an artificial opening in the abdomen. Common reasons why a person might acquire stoma is colorectal cancer, bladder cancer, Crohn's disease and ulcerative colitis. The everyday life for a person with a stoma is often affected due to body changes. These body changes mean, for instance, new hygiene routines and loss of body function. Aim: To describe how adults with a stoma experience their everyday life. Method: Literature review with inductive approach. Qualitative articles were collected through searches in the databases Cinahl and Medline. In total, nine scientific articles were used as a result of the literature review. The articles were analyzed using Friberg´s three-step method. Result: Three main themes were identified; psychological aspects, physical aspects and social aspects. Under these main themes subthemes emerged that showed that people with a stoma among other experienced for instance fear and concern of everyday life, limited in choice of clothes and activities. The results also exposed an effect in intimate situations. Conclusion: Experience of limitation is common among persons with a stoma and affect their everyday life. Support from a nurse, family and friends are significant and can help the person with a stoma to manage the situation.

Bakgrund: Den kroniska sjukdomen diabetes typ 1 har under 2000- talet ökat i västvärlden. Diabetes typ 1 kan drabba alla människor i alla åldrar men uppstår främst hos barn och ungdomar i åldrarna 0-18 år. Förhållningssättet familjefokuserad omvårdnad används inom vård och omsorg för att fokusera på den betydelse som en familj har för individens upplevelse av sjukdom och ohälsa.Syfte: Beskriva familjens upplevelser av att leva med ett barn som har diabetes typ 1.Metod: En litteraturöversikt baserad på 10 stycken kvalitativa artiklar.Resultat: Fem kategorier har utvecklats utifrån vad föräldrar och syskon upplever i vardagslivet tillsammans med barnet som lever med diabetes typ 1. Dessa kategorier är Skuld och sorg, Oro, rädsla och brist på kontroll, Tvivel och känsla av kunskap, Frustration och orättvisa samt Acceptans. Slutsats: Resultatet visar att det finns många upplevelser och känslor som framkommer hos en familj som lever med ett barn som har diabetes typ 1. Det kan som familj vara svårt att anpassa sig till en helt ny livssituation, bibehålla kontrollen över situationen samt att veta hur egenvård ska utföras utifrån barnets bästa. / Background: The chronic disease diabetes has increased during the 21st century in the western countries. Diabetes type 1 can affect everyone but mostly it can be seen in children and youth between ages 0-18 years. Family focused care is an approach which are used in the healthcare. This approach is focused on the family influence of the individual perception of sickness and unhealth.Aim: Describe the family’s experiences when living with a child with diabetes type 1.Method: A literature study, made out of 10 qualitative studies.Results: Five categories have been developed based on what parents and siblings experienced in the daily life with a child diagnosed with diabetes type 1. These categories are Guilt and grief, Worry, fear and lack of control, Doubts and feeling of knowledge, Frustration and injustice and Acceptance.Conclusions: A lot of different emotions and experiences are seen within the family who lives with a child diagnosed with diabetes type 1. It can be difficult for the family to adjust to a completely new life which involves to remain in control over the situation and to know how self-care shall be executed regarding the child best interest.

Bakgrund:Den psykiska ohälsan hos den svenska befolkningen är i dagsläget hög och ett stort mörkertal tros finnas. Schizofreni är en vanlig psykossjukdom som tar upp stora delar av psykiatrins resurser. För personer med diagnosen schizofreni kantas vardagen av utmaningar till följd av sjukdomens symtom och allmänhetens stigma. Anhöriga en är viktig resurs i vårdandet när en familjemedlem diagnostiseras med schizofreni. Syfte:Syftet med litteraturöversikten är att belysa anhörigas upplevelse av att vårda en familjemedlem med diagnosen schizofreni. Metod:En litteraturöversikt över både kvalitativa och kvantitativa artiklar från databasen Cinahl. Konsensusbegreppet hälsa används tillsammans med den teoretiskutgångspunkten KASAM – känsla av sammanhang (Antonovsky, 2005). ResultatI studiens resultat framkom fem huvudteman: motsägelsefulla känslor, där anhörigas upplevelse av bördor och tillfredställelser pressenteras. Social isolering, där orsaker till ett begränsat socialt liv beskrivs utifrån anhörigas upplevelse av situationen. Finansiell oro, där ekonomiska och arbetsrelaterade förändringar tas upp. Hälsa och livskvalitet, där anhörigas upplevelse av sin egen hälsa och livskvalitet beskrivs och kontakten med sjukvården, där anhörigas upplevelse av vårdkontakten tydliggörs. Diskussion:En diskussion hålls kring anhörigas upplevelse av att vårda en familjemedlem med diagnosen schizofreni och samtidigt uppnå hälsa utifrån Antonovskys (2005) teori om KASAM – känsla av sammanhang. Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet diskuteras utifrån teman informationsbrist och kunskapsbrist och sociala relationer. / Background:The mental ill-health of the Swedish population is currently at a high level and there is reason to believe that there is a substantial amount of unrecorded cases. Schizophrenia is a common psychotic illness preoccupies a large fraction of the psychiatric care. For people with schizophrenia every day is challenging because of the symptoms of the disease and the public stigma. When a family member is diagnosed with schizophrenia relatives become an important resource. Aim:The aim of this study is to highlight relatives’ experience of caring for a family member diagnosed with schizophrenia.  Method:A literature review of both qualitative and quantitative articles from the database Cinahl. SOC - sense of coherence (Antonovsky, 2005) was used as a nursing theory along with the consensus concept health.  Results:The study resulted in five main themes: contradictory feelings, in which relatives' experience of burdens and satisfactions are revealed. Social isolation, which causes a limited social life, described from relatives' perspective. Financial concern, where economic and job-related changes are discussed. Health and quality of life, where family members’ personal health and quality of life is described. Contact with health services, where relatives' care contact is clarified. Discussion: A discussion is held about the family's experience of caring for a family member diagnosed with schizophrenia while achieving health in relation to Antonovsky's (2005) theory of SOC - sense of coherence.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en vanligt förekommande kronisk sjukdom, som ökar runt om i världen i takt med att befolkningen blir äldre. Personen som drabbas måste lära sig att leva med och hantera sjukdomen, då det dagliga livet kommer att påverkas. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Metod: Litteraturöversikt baserad på 12 stycken kvalitativa vetenskapliga artiklar. Data samlades in via Medline och CINAHL samt sekundärsökning. Dataanalys utfördes enligt Fribergs metod.  Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier som beskriver personers upplevelser av att leva med hjärtsvikt; ett förändrat liv, känna trygghet och stöd, begränsningar i vardagslivet, osäker framtid och att vara beroende av vård.  Slutsats: Personer som lever med hjärtsvikt får en förändrad livssituation som påverkar dem fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt. Att personerna känner trygghet i sin vardag krävs för hantering av sjukdomen.  Kliniska implikationer: Sjuksköterskan ska informera och vägleda personen i sin sjukdom, samt hjälpa personen att hitta resurser för att klara av vardagen och sin livssituation. / Background: Heart failure is a common chronic disease, increasing around the world as the population gets older. The person who is affected must learn to live with and manage the disease, since the daily life will be affected.  Aim: To describe persons’ experiences of living with heart failure. Method: A literature study based on 12 scientific qualitative articles. Medline, CINAHL and secondary search was used to collect data. Fribergs analyze method was used to analyze the data.  Results: The analysis resulted in five categories that describe persons’ experiences of living with heart failure; a changed life, feeling secure and supported, limitations in daily life, uncertain future and being dependent on care. Conclusion: People living with heart failure have a changed life situation that affects them physically, mentally, socially and existentially. For these people to feel secure in their daily life it is required of them to cope with the disease. Clinical implications: The nurse must inform and guide the person in their illness, help the person find resources to cope with everyday life and their life situation.

Background: Every two seconds a person dies by the result of a trauma. The trauma teams' initial assessment is a structured and systematic concept, where the treaters in the acute care setting are involved in excluding life-threatening conditions and to do an accurate medical examination of the patient. The trauma resuscitation is a fast encounter between the patient and the trauma team. Patients is often affected by the acute event when they lose control over their own situation. Aim: The aim of this study was to describe the patient experience of the trauma resuscitation at the emergency department. Method: A literature review has been made of 5 qualitative and 5 quantitative articles. Articles were analyzed by searching for similarities and differences. The analyzed articles were published between 2004-2015. Results: The result showed that patients had unique needs such as; be treated like individuals and be cared for by competent personnel. The results also showed the importance of sufficient information on examination and treatment. The patient could feel either insecure or cared for in the trauma resuscitation depending on nurses’ communication. Conclusion: The trauma resuscitation is a complex concept and involves many aspects that a nurse should keep track of. The nurse and the traumateam need to face the high requirements of the resuscitation to provide good and safe care for the patient under the whole intervention.

Bakgrund: Etisk stress upplevs av sjuksköterskorna när deras handlingar är moralisk rätta men de blir hindrade av att utföra dessa på grund av reella eller upplevda hinder. När etiska problem uppstår har sjuksköterskorna ICN´s etiska kod att stödja sig på. Sjuksköterskor som var involverade i patientnära vård var mer troliga att uppleva etisk stress. Den etiska stressen kan leda till att sjuksköterskorna lämnar sin profession. Syftet: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskornas upplevelse av etisk stress i omvårdnadsarbetet. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Studien baseras på 12 artiklar som studerat etisk stress.  Dataanalysen skedde i fem steg enligt Friberg’s modell för analys av litteraturöversikt. Resultat: Två huvudkategorier identifierades i litteraturöversikten. Dessa var: Att vara begränsad i att ge rätt vård samt Att ta den lätta vägen istället för den rätta vägen. Slutsats: Reflektionen som ett redskap är undervärderat och bör tillämpas för att lindra etisk stress och/eller öka patientsäkerheten.  Etisk stress kan komma att öka då sjuksköterskeprofessionen står inför en stor personalbrist. / Background: Moral distress is experienced by the nurses when they know the right thing to do but are constrained by real or experienced obstacles. When ethical problems arise the nurses can rely on find support in ICN's ethical code. Bedside nurses where more likely to experience moral distress. Moral distress can result in nurses leaving the profession altogether. Aim: The aim of the study was to describe nurses’ experiences of moral distress in nursing care. Method: The study is a qualitative study with an inductive approach. It was a literature review conducted on 12 studies on moral distress. Data analysis was done in five steps according to Friberg model (2012a) for analysis of literature reviews. Result: Two main themes where identified in this literature review. These where "to be limited in conducting good care" and "taking the easy way instead of the right way". Conclusion: Reflection as a tool is undervalued and ought to be used to relieve moral distress and/or improve patient safety. Ethical stress may increase because the nursing profession is facing a major shortage of staff.

Bakgrund: Kvarvarande katetrar är vanligt förekommande i vården och det finns en mängd olika anledningar till att patienter ordineras dessa. Oftast sker ordinationen i samband med problem eller sjukdomar i urinvägarna. Med kvarvarande katetrar följer även en del komplikationer. Somliga komplikationer uppstår på grund av den teknik som används vid katetersättningen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa patientens upplevelse av att leva med en kvarvarande kateter. Metod: En litteraturöversikt har gjorts i denna studie. Tio stycken resultatartiklar söktes fram, nio var kvalitativa och en var kvantitativ och de har sedan analyserats och tolkats för att sedan tematiseras. Artiklarna har hämtats från databaserna CINAHL Complete, PubMed och Psyc Info. Resultat: Resultatet beskrivs i två teman som presenterar skillnaderna mellan negativa upplevelser och positiva upplevelser. Resultatet visar att katetern kunde upplevas som ett hinder i vardagen och ofta upplevde deltagarna smärta, som vid urinvägsinfektion, oro eller obehag vid läckage och blockage. Självbilden och sexualiteten kunde förändras då vissa deltagare inte längre upplevde sig själva som kvinnliga eller manliga. Några deltagare upplevde även en positiv förändring i livet då de menade att katetern bidragit till en ökad frihet och trygghetskänsla. Diskussion: Metodens styrkor och svagheter bearbetas i metoddiskussionen. I resultatdiskussionen diskuteras resultatet med vårdvetenskapligt material och valda delar av Katie Erikssons omvårdnadsteori som belyser lidandet. / Background: Indwelling catheters are common in health care and there are multiple causes why patients get them prescribed. The most common reasons for the prescription is of difficulties and or diseases in the urinary tracts. Indwelling catheters are also an cause of complications like infections, pain or other catheter problems. Aim: The aim of this study was to explore the patient's experience of living with an indwelling catheter. Method: A literature review was conducted. Ten scientific articles were analyzed, interpreted, nine were qualitative and one was quantitative and then categorized into two themes. The articles were found from the databases CINAHL Complete, PubMed and Psyc Info. Results: The result presents two themes which represents the differences between the negative and the positive experiences from the patients. The result described that urinary catheter became an obstacle in the everyday life and were often the reason to urinary tract infection, anxiety, discomfort under leakage or blockage. The patients self-image and sexuality could sometimes change since some of the patients did not experienced themselves as the person they used to be before they got the urinary catheter. Some patients experienced a positive change in their life because they felt that the catheters contributed them with a sense of security and freedom. Discussion: The method's strengths and weaknesses are processed in the discussion. The result discussed articles and selected parts of Katie Eriksson nursing theory that highlights the suffering.