Background: Previous research shows that patients in palliative care want to get back to their everyday lives before the disease and do not want to be associated with the disease. Patients fear that the pain will become unsustainable and that they will lose their own autonomy in relation with palliative care. Previous research also shows that continuity in palliative care creates a sense of security for patients. Aim: To describe nurses experiences of caring for patients in palliative care Method: Systematic literature study with a descriptive synthesis based on twelve qualitative articles Result: The analysis resulted in two themes, Longing for preparation and To be emotionally involved. The themes describe nurses’ experiences whit four subthemes.  Conclusion: The nurses' experiences show a professional and personal development and at the same time they appreciate life more. They also experienced stress and impotence for the fate of patients. It also appears that colleagues were an important part of the nurse's work situation.

Background: Every two seconds a person dies by the result of a trauma. The trauma teams' initial assessment is a structured and systematic concept, where the treaters in the acute care setting are involved in excluding life-threatening conditions and to do an accurate medical examination of the patient. The trauma resuscitation is a fast encounter between the patient and the trauma team. Patients is often affected by the acute event when they lose control over their own situation. Aim: The aim of this study was to describe the patient experience of the trauma resuscitation at the emergency department. Method: A literature review has been made of 5 qualitative and 5 quantitative articles. Articles were analyzed by searching for similarities and differences. The analyzed articles were published between 2004-2015. Results: The result showed that patients had unique needs such as; be treated like individuals and be cared for by competent personnel. The results also showed the importance of sufficient information on examination and treatment. The patient could feel either insecure or cared for in the trauma resuscitation depending on nurses’ communication. Conclusion: The trauma resuscitation is a complex concept and involves many aspects that a nurse should keep track of. The nurse and the traumateam need to face the high requirements of the resuscitation to provide good and safe care for the patient under the whole intervention.

Sammanfattning Bakgrund: Det är känt att musik kan påverka personer och kan användas i syfte att främja läkning. Musik används bland annat för patienter med demens och för patienter som är vakna under operation. Regional anestesi i samband med operation medför flera fördelar för patienten som skall opereras. Det finns flera studier som visar musikens positiva effekt för patientens välbefinnande både innan och efter operation. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa forskning avseende musikens inverkan på patienten vid regional anestesi under operation. Metod: Metoden var en systematisk litteraturöversikt. I resultatet inkluderades 13 stycken artiklar, både kvalitativa och kvantitativa. Analysmetod som användes var integrerad dataanalys och resultatet redovisades i form av kategorier och underkategorier. Resultat: Patienters oro och ångest minskade när de fick lyssna på musik under regional anestesi. Patienter beskrev att de upplevde en känsla av välmående och var mer tillfredsställda efter operation om de fått lyssna på musik. Vitalparametrar som blodtryck och pulsfrekvens visade sig minska vid användning av musik. En del patienter upplevde att smärtan minskade. Det fanns dock inkluderande studier som inte påvisade någon signifikant skillnad på respektive kategori. Diskussion: Musik kan ha en positiv inverkan under operation med regional anestesi. Det används olika instrument för att mäta ångest, vilket kan påverka resultatet. Vid vissa studier fick patienterna välja musik själva. Musiken spelades upp i varierande former, till exempel i hörlurar eller i operationssalen. Dessa faktorer gör att de blir svårt att dra ett generaliserbart resultat. Slutsats: Resultatet visar att musik kan ha en positiv inverkan både fysiskt och psykiskt på patienterna som fick lyssna på musik under operation. Anestesisjuksköterskor bör erbjuda musik vid regional anestesi och patienterna kan med fördel få välja musik själva då det visat sig ha bra effekt. / Abstract Background: Music is well known to affect people and has been used to promote healing. Music is used, for example, for patients with dementia and for patients waking up during surgery. Regional anesthesia associated with surgery brings several benefits to the patient to be operated. There are several studies showing the positive impact of music on patient wellbeing before and after surgery. Aim: The purpose of the literature study was to compile research into the impact of music on the patient in regional anesthesia during surgery. Method: The method was a literature review. In the result 13 articles were included, both qualitative and quantitative. The analysis method used was integrated data analysis and the results were presented in the form of categories and undercategories. Result: Patients' anxiety decreased when they listened to music under regional anesthesia. Patients described that they experienced a sense of well-being and were more satisfied after surgery if they had listened to music. Vital parameters such as blood pressure and pulse rate were found to decrease when using music. Some patients felt that the pain decreased. However, there were included studies that did not show any significant difference in the respective categories. Discussion: Music may have a positive effect during surgery with regional anesthesia. Different instruments are used to measure anxiety, which can affect the outcome. In some studies, patients were given the choice of music themselves. The music was recorded in various forms, such as headphones or in the operating room. These factors make it difficult to draw a generalizable result. Conclusion: The result shows that music can have a positive impact both physically and mentally on patients who listened to music during surgery. Nurse anesthetists should offer music at regional anesthesia and patients can benefit from choosing music themselves as it proved to be of good effect.

Sjuksköterskan kommer många gånger att möta patienter i livets slutskede som är i behov av palliativ vård. I arbetet som sjuksköterska ingår att möta dessa patienter och stötta dem och deras anhöriga under en sårbar fas i livet, vilket kan medföra att sjuksköterskan blir påverkad emotionellt själv. Syfte: I denna studie läggs fokus på att belysa hur sjuksköterskor upplever den palliativa vården med handledning tillgänglig på arbetsplatsen. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ systematisk litteraturstudie. Resultat: Slutsatsen är att med handledning ökade sjuksköterskornas välmående och motivationen att gå till arbetet. Kommunikationen förbättrades i teamet och möjlighet gavs till reflektion och att vidareutvecklas inom yrket, genom att erhålla kunskaper av erfarna kollegor. / The nurse will many times meet patients in the final stages of life, who are in need for palliative care. Working as a nurse includes meeting these patients, support them and their relatives during a vulnerable phase of life, which may cause the nurse to be emotionally affected. Aim: This study will focus on how supervision affect nurses working with palliative care and examine the need of this. Methods: The study was done as a qualitative, systematic literature review. Result: The conclusion is that clinical supervision increased the nurses wellbeing and the motivation for going to work. Communication improved in the team and there was opportunity given to reflection and to further development within the profession, by obtaining knowledges from experienced colleagues.

Bakgrund: I Sverige började organiserade djurassisterade aktiviteter användas på 1950-talet. Det används idag inom flertalet områden och fler behandlingsmetoder som involverar djur är under utveckling. I dagsläget saknas det nationella riktlinjer och rekommendationer kring applikationsområden. Detta gör att djurassisterade aktiviteter förmodligen har potential till fler och bredare användningsområden inom omvårdnad. Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka inom vilka omvårdnadsområden djurassisterade aktiviteter har psykologiska samt fysiologiska effekter. Metod: Detta arbete är utformat som en systematisk litteraturstudie. De 13 studier som inkluderats har haft en kvantitativ ansats och har publicerats mellan 2009–2019. Samtliga studier har identifierats via PubMeds databas. Studierna har sedan analyserats utifrån en steg för steg metod i fem steg. Resultat: Effekter har setts inom ett flertal olika områden och med olika resultat. De mest omfattande effekterna har funnits inom vård av demenssjuka och inom äldreomsorg. Effekter som generellt förekommer är minskade depressionssymtom, förbättrad kognition, sänkta kortisolnivåer, upplevd förbättrad livskvalitet och minskad oro. Slutsats: Djurassisterade aktiviteter bör ses som ett komplement till sedvanlig vård och generell behandling. Inom vården av demenssjuka skulle många patienter gynnas av utökade djurassisterade aktiviteter. I områden som psykiatri, pediatrik och smärttillstånd kan patienter gynnas av djurassisterade aktiviteter, men fler studier med större, mer heterogena undersökningsgrupper behövs för att fastställa evidensunderlag. / Background: Animals have in Sweden been used in caregiving since the 1950´s. Today it is used in several areas and more treatments including animals are under development. Guidelines and recommendations about applications and usage have not been developed in Sweden. There are good possibilities that animal-assisted activity has the potential for more and wider usage in nursing. Aim: The aim of this literature review was to examine in which nursing areas animal assisted activities had physiological and psychological effects. Method: This bachelor thesis was designed as a systematic literature review based on 13 studies published from 2009 to 2019. All studies were acquired from the PubMed database and had a quantitative approach. The studies were later analysed thru a step by step method. Results: Effects have been showed in several areas. The most significant results have been found in care of patients diagnosed with dementia and in geriatric care. Effects that generally occur are decreased symptoms of depression, improved cognition, lower cortisol levels, perceived improved quality of life and decreased anxiety. Conclusion: Animal assisted activities could be used as a promoting addition to ordinary care but should not be used as a detached treatment. The most studied area within healthcare is different kinds of cognitive impairment, mostly patients diagnosed with dementia. Other areas of healthcare where animal assisted activities appear to have good effects both on physiological and psychological factors are different kind of psychiatric diagnoses, pain-management and paediatrics, but in these areas more research with a larger, more heterogenic population needs to be done to fully evaluate the effects.

Bakgrund: Kardiovaskulära relaterade sjukdomar vilket inkluderar stroke är den vanligaste dödsorsaken i världen. Stroke är ett samlingsnamn på hjärninfarkt och hjärnblödning. Personer som drabbas av stroke påverkas inte endast med fysiska nedsättningar utan även psykiskt med depressionssymtom. En del i rehabilitering från stroke är att ge patienten tilltro till sin egen förmåga, detta beskrivs ofta med self-efficacy.Syfte: Att ur ett helhetsperspektiv beskriva hur sjuksköterskor bedriver omvårdnad för patienter med stroke.Metod: Detta är en litteraturöversikt med systematisk sökning. Efter sökning i databaser valdes 15 artiklar, dessa granskades och innehållet analyserades innan dessa sammanställdes till ett resultat.Resultat: Att bedriva god omvårdnad till personer som drabbats av stroke kräver att sjuksköterskan tillämpar ett helhetssynperspektiv där alla aspekter av patienten inkluderas. Det är av viktigt att den psykiska delen av omvårdnaden inte missas då depressiva symtom efter stroke är vanligt. Utbildning av patienten i delaktighet genom self-efficacy kan förbättrat utfall för patienten. Checklistor och standardiserade riktlinjer kan hjälpa personalen i omvårdnaden.Slutsats: En rad förbättringar i vården av personer som drabbas av stroke identifierades som förbättrad personcentrerad helhetssyn, screening av depression och standardiserade riktlinjer. Men organisatoriska hinder så som personal och tidsbrist försvårar möjligheten att implementera förbättringarna i stor skala. / Bakground: Cardiovascular related diseases include stroke and is the most common cause of death in the world. The term stroke includes cerebral haemorrhage and brain infarction. People whom hits by stroke does not only experience functional impairment, psychological distress with depressive symtoms are often a reality. One part of rehabilitation after suffering a stroke is giving the patient faith in his or her own ability to handle the situation, it´s described as the term self-efficacy.Aim: From a holistic perspective describe how nurses care for patients who suffer from stroke.Method: This is a litterature review with a systematic database search which resulted in 15 articles whose content was analyzed and reviewed before being compiled in a result.Results: Carrying out good care for people affected by stroke requires that the nurse conducts care from a holistic perspective where all aspects of the patient are included. It is important that the mental part of the care is not missed as depressive symptoms after stroke are common. Educating the patient in participation through self-efficacy can improve outcomes for the patient. Checklists and standardized guidelines can help nurses care for patients.Conclusion: A number of improvements in the care of people suffering from stroke were identified as improved person-centered holistic view, screening for depression and standardized guidelines. However, organizational barriers such as staff and lack of time make it difficult to implement the improvements on a large scale

Bakgrund:Socialstyrelsens statistik visar att äldre kommer att öka under de kommande åren. Detta leder till att fler sjuksköterskor behövs i den kommunala verksamheten. Sjuksköterskeutbildningen ska förbereda den nyutexaminerade sjuksköterskan för att kunna arbeta inom slutenvård samt kommunalt. Upplevelsen att inte vara erfaren nog att arbeta med äldre, som har komplexa sjukdomar är en faktor som avgör nyutexaminerande sjuksköterskors val av arbetsplats.Syfte: Syftet är att beskriva den nyutexaminerande sjuksköterskan upplevelser av att arbeta inom äldrevård. Metod: Studien gjordes som en litteraturöversikt. Huvudresultaten grundades på 12 stycken kvalitativa artiklar samt mixad metod. Resultat:I resultatet framkom flertal olika faktorer som påverkade nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser att arbeta inom äldrevård. Tre huvudkategorier utmärkte sig specifikt: Övergången från student till sjuksköterska upplevs varierande, Arbetsmiljön påverkar relationen till patieten och Behov av stöd inför yrkesrollen med respektive underkategorier. Underkategorier som presenteras under resultatet: Det självständiga arbetet är utmanande, Tidigare erfarenhet har betydelse, Tidens betydelse för vårdrelationen, Osäkerhet inför det svåra samtalet, Ledarrollen är utmanande, Introduktion är primärt för utveckling, Behov av stöd från den erfarna sjuksköterskan. Slutsats: Ökningen av den åldrande befolkningen visar att det behövs fler sjuksköterskor inom äldrevård.Erfarenhet av både livssituationer samt arbetet inom äldrevård är en central aspekt vid övergången till äldrevård. Sjuksköterskeutbildningen bör utformas till mer verksamhetsförlagd utbildning inom äldrevård för att främja övergången från student till sjuksköterska. / Background: The National Board of Health and Welfare statistics show that the elderly will increase in the coming years. This leads to more need of nurses in the municipal care. The nursing education must prepare the newly graduated nurse to be able to work in health care and municipal care after exam. The experience of not being experienced enough to work with the elderly who have complex illnesses is a factor that was the new graduate’s choice to start their professional role. Aim: The aim is to describe the newly graduated nurses experiences of working in municipal care. Method: The study was made as a litterature review. Results were based on 12 qualitative articles and mixed method. Results: The results revealed a number of different factors that influenced newly graduated nurses’ experiences of working in municipal care. Three main categories stood out specifically: The transition from student to nurse is experienced as varying, The work environment affects the relationship with the patient and The need for support for the professional role. Subcategories: Independent work is challenging, Previous experience is important, The importance of time for the care relationship, Uncertainty before the difficult conversation, The leadership roll is challenging, Introduction is primarily for development, Need for support from the experienced nurse. Conclusion: The increase in the aging population shows that more nurses are needed in geriatric care. Experience of both life situations and work in geriatric care is a central aspect of the transition to geriatric care. Nursing education should be designed for more work-based education in geriatric care to promote the transition from student to nurse.

akgrund: Sjuksköterskans huvudansvar är att tillgodose god och säker omvårdnad till sinapatienter. Detta innebär ett fysiskt patientnära arbete. Att arbeta patientnära innebär attsjuksköterskor och sjuksköterskestudenter kan exponeras för HIV. Oavsett var sjuksköterskanarbetar kan hen komma i kontakt med personer med HIV. Kunskapsluckor om HIV hossjuksköterskor och sjuksköterskestudenter bidrar till stigmatiserande attityd och uteblivenomvårdnad till patienter med HIV. Syfte: Faktorer som påverkar sjuksköterskor ellersjuksköterskestudenter vid omvårdnad av patienter med HIV/AIDS. Metod:Litteraturöversikten inkluderar tretton artiklar med både kvalitativ och kvantitativ design.Resultat: Faktorer som påverkar sjuksköterskan och sjuksköterskestudentersomvårdnadsarbete till patienter med HIV är rädsla, stigmatiserande attityd och okunskap.Rädslor för att utföra omvårdnad till patienter med HIV grundar sig i okunskap och fördomar.Detta resulterar i att patienter med HIV ej erhåller personcentrerad omvårdnad. Rädslorna somsjuksköterskor och sjuksköterskestudenter beskriver bidrar till att de aktivt väljer att ej utförapatientnära omvårdnadsarbete till patienter med HIV. Sjuksköterskor ochsjuksköterskestudenter generellt visar en nedvärderande och negativ attityd mot patienter medHIV. Slutsats: Resultatet tyder på att sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter känner storrädsla för att utföra omvårdnad med patienter som har HIV vilket föranleds av okunskap ochstigmatisering. Genom att aktivt arbeta med att öka kunskapen samt stötta de sjuksköterskorsom dagligen kommer i kontakt med patienter som bär på HIV skulle sjuksköterskor kännastörre trygghet i sitt arbete och även känna större vilja att utföra patientnära arbete till patientersom har HIV. / Background: The nurse's main responsibility is to provide good and safe care for her patients.This means that the nurse has to work close to the patient. To work close to the patient meansthat the nurse and nursing students can be exposed to HIV. No matter where the nurse works,she can come into contact with people with HIV. Lack of knowledge about HIV among nursesand nursing students contributes to stigmatizing attitudes and lack of care for patients with HIV.Purpose: Factors affecting nurses or nursing students in the care of HIV / AIDS patients.Method: A literature review including thirteen articles of both quantitative and qualitativedesign. Results: Factors that affect the nurse and nursing students' nursing work to patients withHIV are fear, stigmatizing attitudes and ignorance. Fears of performing nursing care for patientswith HIV are based on ignorance and prejudice. As a result, patients with HIV do not receiveperson-centered care. The fears that nurses and nursing students describe contribute to themactively choosing not to perform patient-centred nursing work for patients with HIV. Nursesand nursing students often have a negative attitude towards patients with HIV. Conclusion: Theresults indicate that nurses and nursing students feel great fear of performing nursing care withpatients who have HIV, which is caused by ignorance and stigma. Through active work toincrease knowledge and support the nurses who come into daily contact with patients who carry HIV, nurses would feel greater security in their work but also feel greater willingness to performwork close to patients with HIV.

Bakgrund: Sjuksköterskor har det grundläggande ansvaret för omvårdnadsarbetet inom hälso- och sjukvård och ska arbeta hälsofrämjande. I dagsläget råder en global brist på sjuksköterskor. Bristen beror bland annat på att befolkningen ökar och lever längre, vilket medför ett ökat vårdbehov. Det är även för få sjuksköterskor som tar examen och det är svårt att få sjuksköterskor att stanna kvar i yrket. Bristen på sjuksköterskor leder till konsekvenser för vården och gör bland annat att vårdkvalitén försämras.Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva vad som får sjuksköterskor att vilja lämna yrket.Metod: En litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar, varav 9 kvantitativa studier och 6 kvalitativa studier som inhämtades från databaserna PubMed och Cinahl.Resultat: Resultatet presenteras i sex huvudkategorier om vad som får sjuksköterskor att vilja lämna yrket: (1) Bristande arbetsmiljö, (2) Psykisk ohälsa, (3) Bristande stöd, (4) Bristande arbetsrelationer, (5) Sjuksköterskeyrket och (6) Demografiska egenskaper.Slutsats: Det finns flera olika anledningar som får sjuksköterskor att vilja lämna yrket. Hög arbetsbelastning, ogynnsamma arbetstider och brist på bekräftelse och belöningar var de mest framträdande skälen till att vilja lämna. Genom att identifiera vad som får sjuksköterskor att vilja lämna kan åtgärder vidtas för att få sjuksköterskor att stanna kvar i yrket. Detta kan eventuellt leda till att bristen på sjuksköterskor minskar och att vårdkvalitén förbättras. / Background: Nurses have the basic responsibility for the nursing work in health care and must work to promote health. There is currently a global shortage of nurses. The shortage is partly due to the population increasing and living longer, which leads to an increased need for care. There are also too few nurses who graduate and it is difficult to get nurses to stay in the profession. The lack of nurses leads to consequences and causes the quality of care to deteriorate.Aim: The purpose of the literature review was to describe what makes nurses want to leave the profession.Method: A literature review based on 15 scientific articles, of which 9 quantitative studies and 6 qualitative studies were obtained from the databases PubMed and Cinahl.Results: The results are presented in six main categories about what makes nurses want to leave the profession: (1) Poor work environment, (2) Mental ilness, (3) Lack of support, (4) Lack of working relationships, (5) The nursing profession and (6) Demographic characteristics.Conclusion: There are several different reasons why nurses want to leave the profession. High workload, unfavorable working hours and lack of confirmation and rewards were the most prominent reasons for wanting to leave. By identifying what makes nurses want to leave, measures can be taken to get nurses to stay in the profession. This may lead to a reduction in the shortage of nurses and an improvement in the quality of care.

Bakgrund World health organization (WHO) arbetar för att hindra att människor dör i förtid, och den svenska lagstiftningen skall stärka patientens rätt till god och säker vård. Suicid är en konsekvens för psykisk ohälsa och problemet växer världen över. Nya utmaningar och krav ställs på hälso- och sjukvårdspersonal genom preventionsarbete för att minska risken för psykisk ohälsa och suicid. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet i mötet med suicidnära patienter för att belysa faktorer som gynnar och hämmar omvårdnaden. Metod Studien genomfördes som en litteraturöversikt baserat på 13 vetenskapliga artiklar vilka var publicerade under tidsperioden 2012–2022. Databaserna PubMed, CINAHL samt PsycINFO användes för att hitta relevanta artiklar, som fortsättningsvis analyserats genomstrukturerat och systematiskt arbetssätt. Resultat Resultatet visar olika förutsättningar som påverkar kvalitén på omvårdnad i praktiken samt sjuksköterskans möte med suicidnära patienter i olika verksamheter. Sammantaget lyfts klinisk erfarenhet, brist på utbildning och förmågan att kontrollera egna känslor i mötet med de suicidnära som är avgörande för sjuksköterskans bedömning och planeringav omvårdnad. Huvudfynd i denna litteraturöversikt beskrivs genom kategorier och relevanta underrubriker. Slutsats Utifrån litteraturöversiktens resultat kan slutsatsen dras att sjuksköterskan som saknar vidareutbildning, kompetens och erfarenhet hämmas i mötet med suicidnära patienter. Däremot lyfter studien resultat för främjande faktorer som god kommunikation samt lugn och trygg miljö. / Background The World Health Organization (WHO) works to prevent people from dying prematurely and the Swedish legislation aims to strengthen the patient’s rights to good and safe care. Mental illness is growing worldwide, and a consequence of mental illness is suicide. The healthcare professionals need to work with prevention and face new challenges to work for reducing the risk of mental illness and suicide. Aim The aim of this literature review was to describe the nurse´s experience in meeting with suicidal people as well as illustrating factors that benefit and impede nursing. Method This study was conducted through a literature review on 13 articles which were published during 2012–2022. To find relevant articles, the databases PubMed, CINAHL and PsychINFO were used, which analyzed through a structured and systematic working method. Results The results showed different conditions that affect the quality on nursing in meeting with suicidal people. The conditions are clinical experience, ability to control emotions and education. Main findings in this literature review are described through categories and relevant subheadings. Conclusions From the results of the study, there is an implication that the meeting with suicidal people is affected by the nurse’s level of education as well as clinical experience. The lack of relevant education and experience impedes the nurse in the meeting with suicidal patients. Good communication and a safe and calm environment helped the nurse in meeting with suicidal patients.