No description available.

Bakgrund: Kvinnor som utsätts för våld i nära relationer är idag ett globalt samhällsproblem. En uppskattning av World Health Organisation har påvisat att ungefär 35 procent av kvinnor i världen har upplevt fysisk, psykisk eller sexuellt våld av sin partner under sin livstid.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att vårda kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relation.  Metod: En litteraturöversikt av kvalitativ design har genomförts där 13 vetenskapliga artiklar har granskats, analyserats och kategoriserats. Databaser CINAHL och Pubmed har använts för att söka artiklar mellan år 2009 till 2019.  Resultat: Det finns tydliga brister i vårdandet av våldsutsatta kvinnor och det förkommer känslomässig påverkan hos sjuksköterskor både under och efter mötet med våldsutsatta kvinnor. Resultatet visade även att samtalet har betydande roll för identifikation av våld då det förekommer utmaningar i att få kvinnor att avslöja våld i nära relationer.  Slutsats: Det finns ett ökat utbildningsbehov för sjuksköterskor gällande våld i nära relation. Litteraturöversikten visar att våld i nära relationer är ett ämne som bör uppmärksammas då det är ett samhällsproblem och sjukvården är en plats där sjuksköterskor kan fånga upp våldsutsatta kvinnor. / Background: Women who are exposed to intimate partner violence is today a global societal issue. An estimate by World Health Organisation has demonstrated that approximately 35 percent of women all over the world have experienced physical, psychological or sexual violence performed by their partner during their lifetime.  Aim: The aim was to describe nurses experiences of caring for women who have been exposed to intimate partner violence. Method:A qualitative litterature review was drafted where 13 scholarly articles were reviewed, analyzed and categorized. The databases CINAHL and PubMed were used to find articles between year 2009 – 2019. Result: There are result showed shortcomings in caring of abused women and nurses experience emotional impact both during and after meeting abused women. The result also showed that dialog have a significant role in identifying violence because there are challenges to get women to reveal intimate partner violence.  Conclusion: Nurses are in need of increased education regarding how to care for abused women. The litterature review show that intimate partner violence is a subject that should be noted because it is a societal issue and the health care is a place where nurses can identify these women.

Bakgrund: Substansbrukssyndrom är en medicinsk diagnos som medför ohälsa och lidande för individ och samhälle. Ett antal riskfaktorer återfinns som ökar sårbarheten att drabbas av syndromet. Sjuksköterskans roll är central i vården för dessa patienter. Scheels teori om interaktionell omvårdnad för sjuksköterskor tillämpas i detta arbete. Syfte: Att beskriva upplevelser av vårdpersonals bemötande hos patienter med substansbrukssyndrom samt hur upplevelserna påverkat vården och vårdsökandet för dessa patienter. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ induktiv ansats och deskriptiv design genomfördes med hjälp av tio vetenskapliga originalartiklar. Resultat: Patienter med substansbrukssyndrom hade enligt artiklarna både positiva, men främst negativa upplevelser av vårdpersonals bemötande. Ett gott bemötande gav bättre vård och ökade benägenheten att söka vård. Negativt bemötande från vårdpersonal påverkade vården negativt och resulterade i lägre vårdkvalitet samt minskade tendensen att söka vård hos patientgruppen. Patienter beskrev stigmatisering som en del av mötet med vårdpersonal. Slutsats: Att lyfta denna patientgrupps erfarenheter är betydelsefullt för att öka förståelsen om hur vi som vårdpersonal ska bemöta dem på bästa sätt. Det är viktigt att sjuksköterskor är medvetna om sina förutfattade meningar och synen på olika patientgrupper för att kunna ge god omvårdnad till alla, däribland patienter som lider av substansbrukssyndrom. / Background: Substance use disorder is a medical diagnosis that brings illness and suffering for the individual and society. There are several risk factors that increase the vulnerability to be affected by the disorder. The nurse’s role is central in the care for these patients. Scheel’s theory on interactive care for nurses is used continuously throughout this paper. Aim: To describe experiences of healthcare personnel’s reception in patients with substance use disorder and how the experiences affected the care and the way these patients seek care. Method: A literature review with a qualitative inductive approach and descriptive design was performed using ten scientific original articles. Results: The reviewed articles showed that patients with substance use disorder had both positive, but above all negative experiences in the reception of healthcare personnel. A good reception resulted in better care and increased the willingness to seek care. Negative receptions from healthcare personnel affected the care negatively and resulted in lower quality of care and decreased the tendency to seek care within the patient group. Patients described stigma as a part of the interaction with healthcare personnel. Conclusion: Raising the experiences of this patient group is essential to improve the understanding of how we as healthcare personnel can receive them in the best way possible. It is important for nurses to be aware of their prejudices and the perception of different groups of patients to be able to give good nursing care to everyone, including patients who suffer from substance use disorder.

No description available.

Bakgrund Studier visar att det är vanligt att barn känner rädsla oro och ångest inför en operation. Att ha ont i magen och inte kunna sova några dagar innan operation är vanligt bland barn. Många sjuksköterskor möter dagligen barn i sitt yrke och ibland kan det vara en utmaning att tillgodose barns behov av trygghet. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att kartlägga omvårdnadsåtgärder som kan utföras i det preoperativa skedet för att minska och motverka rädsla, oro och ångest hos barn som är mellan 2–14 år. Metod Examensarbetet har genomförts som en strukturerad litteraturöversikt med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Resultatet baserades på fyra kvalitativa och 13 kvantitativa artiklar. Artiklarnas fynd delades in i olika kategorier utifrån likheter och skillnader för att kunna sammanställa resultatet. Resultat I resultatet framkom tre huvudkategorier. Dessa är: Åldersanpassad information, distraktion och bemötande. Under huvudkategorier presenteras underkategorier: Skriftlig information, visuell information och spel, lek som distraktion, avledning som distraktion, sjuksköterskans förhållningssätt och föräldrars roll. Slutsats Sjuksköterskan kan utföra preoperativa omvårdnadsåtgärder för att minska och motverka rädsla, oro och ångest hos barn. Kommunikation är en viktig del i omvårdnaden. Barns rädsla, oro och ångest ökar om föräldrarna är oroliga. Att arbeta barncentrerat men även familjefokuserat är därför viktigt. / Background Studies show that it is common for children to feel fear, worry and anxiety before an operation. Having a stomach-ache and not being able to sleep a few days before surgery is common among children. Many nurses meet children daily in their profession and sometimes it can be a challenge to meet childrens need for security. Aim The purpose of this literature review was to chart nursing interventions that can be performed in the preoperative stage to reduce and counteract fear, worry and anxiety in children aged 2–14 years. Method A structure literature review with elements of the methodology used in systematic reviews. The result was based on 4 qualitative and 13 quantitative articles. The findings in the articles were then divided into different categories based on similarities and differences in order to compile the results. Results The results revealed three main categories. These are: Age-appropriate information, distraction and treatment. Under the main categories, subcategories are presented: Written information, visual information and games, play as a distraction, diversion as a distraction, the nurse's approach and the role of parents. Conclusions The nurse can perform preoperative nursing interventions to reduce and counteract fear, worry and anxiety in children. Communication is an important part of nursing. Childrens fear, worry and anxiety increase if the parents are worried. Working childcentred and also family-focused is therefore important.

Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskors upplevelser av rådgivning till hjärtsjukapatienter kring deras sexuella hälsaBakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är den största folksjukdomen i Sverige och äridag den vanligaste dödsorsaken. En följd för patienterna med dessa sjukdomar ären försämrad sexuell hälsa vilket varken eller vårdpersonalen vågar beröra i mötetdem emellan.Metod: Med hjälp av SBU:s arbetsprocess genomföra en litteraturstudie beståendeav tio primärstudier. Litteratursökningen gjordes i Cinahl och PubMedResultat: Resultatet syntetiserades och via tio utvalda artiklarna sammanfattadessjuksköterskornas upplevelser av rådgivning om sexuell hälsa med hjärtsjukapatienter i fyra teman: Kunskapsbrist, Obekvämhet, Avsaknad av riktlinjer samten rad barriärer som stod till hinder för rådgivningen.Slutsats: Sjuksköterskor känner sig överlag obekväma i rådgivandet medhjärtsjuka patienter om deras sexuella hälsa. Obekvämheten grundar sig i enkunskapsbrist som har uppstått i en avsaknad av rutin och riktlinjer. / Aim: To highlight nurses experience of sexual counseling of cardiac patients.Background: Cardiovascular diseases are the most common public health diseasein Sweden and are the most common cause of death today. A cause ofcardiovascular diseases is a decrease of the patient’s sexual health which neitherthe patient nor the health care professionals dares to bring up.Method: Using SBU:s working procedure, a literature review was compiled. Thereview consisted of ten studies obtained from the Cinahl and PubMed database.Result: The result of the ten studies synthesized the nurses experience of sexualcounseling with cardiac patients into four different themes: Lack of knowledge,Uncomfortableness, Absence of guidelines and an array of barriers that were anobstacle to the sexual counseling.Conclusion: Overall, the nurses experienced uncomfortableness with the sexualcounseling with cardiac patients. This feeling was a consequence of a lack ofknowledge that it itself stems from an absence of routines and guidelines.

Mäns våld mot kvinnor är ett globalt problem och förekommer i alla samhällsklasser. Sjukvården har ett stort ansvar gällande identifiering och omvårdnad av dessa kvinnor, men många utsatta kvinnor går obemärkt förbi sjukvården. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa mötet mellan sjuksköterskan och fysiskt misshandlade kvinnor. Metoden var en systematisk litteraturöversikt bearbetad utifrån en forskningsprocess enligt Goodmans sju steg. Resultatet grundade sig på 12 vetenskapliga artiklar, både av kvalitativ och kvantitativ art. Artiklarna togs fram ur databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Resultatet visade att det fanns ett flertal hinder för sjuksköterskan vid identifiering av misshandlade kvinnor, där de mest framträdande var bristfällig kunskap och tidsbrist. Vikten av att skapa trygghet och förtroende till kvinnan var centralt för att hon skulle våga anförtro sig. Resultatet har tolkats utifrån Kari Martinsens omvårdnadsteori som bygger på beroendet av andra människor i speciella situationer och inlevelse i patientens situation. Det är tydligt att mer utbildning inom ämnet behövs liksom nationella handlingsplaner. / Violence against women is a global problem and occurs in all social classes. The healthcare system has a great responsibility, relating to identification and nursing of these women. Many vulnerable women go unnoticed by the healthcare system though. The aim of this study was to highlight the meeting between the nurse and the physically abused women. The method was a systematic literature review using the science process according to Goodman’s seven steps. The results were based on 12 scientific articles, with both qualitative and quantitative research. The articles were collected from the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. The result showed several barriers in identifying physically abused women. The most significant factors were lack of knowledge and time constraints. The importance of creating a sense of security and confidence between the nurse and the woman was crucial to disclose the abuse. The result has been interpreted from Kari Martinsens nursing theory based on the dependency of other people in special situations and empathy in the patient's situation. It is obvious that more education in this area is necessary as well as national guidelines.

Bakgrund: Vårdrelationen kräver en ömsesidighet där både sjuksköterskan och patienten är delaktiga i relationen. Sjuksköterskan behöver både ha insikt samt förståelse för vad som krävs för att kunna skapa en god vårdrelation för att därmed kunna vårda patienten på bästa möjliga sätt. Problem: Relationen mellan patienten och sjuksköterskan kan påverka patientens upplevelse av hälsa, mående och återhämtning. Ett problemen som kan uppstå är när vårdrelationen mellan dessa parter inte anses vara god på grund av bristande kommunikation mellan parterna. Syfte:Att beskriva erfarenheter av vårdrelationen mellan sjuksköterska och patient ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod:Allmän litteraturöversikt bestående av tolv artiklar som är kvalitativa. Resultat: Sjuksköterskorna beskriver att det finns olika faktorer som antingen kan hindra vårdrelationen eller som kan bidra till vårdrelationen. De hindrande faktorerna är brist på tid, stress samt bristande kunskap. De faktorer som kan bidra till en god vårdrelation är personcentrerad vård, sjuksköterskornas närvaro samt olika strategier. Slutsats: Sjuksköterskorna har de kunskaper som krävs för att kunna skapa en god vårdrelation. Dock finns det flera olika faktorer som hindrar sjuksköterskorna från att skapa denna relation, bland annat tidsbrist och stress. / Background: The caring relationship requires mutuality where both the nurse and the patient are involved in the relationship. The nurse needs to be insightsful and have understanding of what it requires to create a good carerelationship in order to care for the patient in the best possible way. Problem: The relationship betweeen the patient and nurse can influence the patient's experience of health, well-being and recovery. There’s a problem that can arise when the care relationship between both parties is not concidered good due to, for example, lack of communication between the parties. Aim: To describe experiences of the care relationship between nurse and patient from the nurse’s perspective. Method: A litterature review consisting of twelve articles, all of which are qualitative. Results: The nurses described that there are various factors that can either hinder the care relationship or that can contribute to the care relationship. The hindering factors are lack of time, stress and lack of knowledge. The factors that can contribute to a good care relationship are personcentered care, the nurse’s presence and various strategies that the nurses have. Conclusion: The nurses have the knowledge that requires to be able to establish a good care relationship. However, there are several different factors that prevent nurses from establish this relationship, for instance lack of time and stress.

Sammanfattning Bakgrund: Hjärtsvikt beskrivs vara ett globalt hälsoproblem. Symtombilden är kronisk med både fysiska och psykiska symtom. Behandlingen är en kombination av farmakologisk behandling och egenvård. Syfte: Beskriva patienters upplevelser av egenvård vid hjärtsvikt. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats genomfördes. Sökningar gjordes i databaserna PsycINFO, CINAHL och PubMed, vilket resulterade i 12 vetenskapliga artiklar som analyserades utifrån Fribergs femstegsanalys. Resultat: I litteraturöversiktens resultat framkom två kategorier: olika dimensioner av symtom och deras påverkan på egenvård och möjlighet att utföra egenvård. Symtomen kan upplevas både fysiskt och psykosocialt. Kunskap och motivation var en förutsättning för följsamhet till egenvård. Kunskapen kring egenvård beskrivs vara bristfällig. Slutsats: Litteraturöversikten visar på att sjuksköterskan kan få större förståelse för patienters upplevelse av egenvård samt ett ansvar att förmedla kunskap. En god egenvård leder till förbättrad livskvalité och minskade återinläggningar. / Summary Title: A failing heart - Patients experiences of self-care in heart failure. Background: Heart failure is described as a global health problem. Heart failure is a chronic condition with both physical and mental symptoms. The treatment is a combination of pharmacological treatment and self-care. Aim: Describe patients' experiences of self-care in heart failure. Method: A literature review with a qualitative method and inductive approach was conducted. Searches were made in the databases PsycINFO, CINAHL and PubMed, which resulted in 12 scientific articles that were analyzed based on Friberg's five-step analysis. Findings: In the results of the literature review, two categories were founded: different dimensions of symptoms and their impact on self-care and the possibility of performing self-care. The symptoms can be experienced both physically and psychosocially. Knowledge and motivation were important for adherence to self-care. The knowledge about self-care is described as deficient. Conclusion: The literature review shows that the nurse can gain a greater understanding of patients' experience to self-care and a responsibility to impart knowledge. Good self-care leads to improved quality of life and reduced readmissions.

Bakgrund: Ungefär en av fem kvinnor drabbas av psykisk ohälsa postpartum (PP). Trots detta är det inte alla som får hjälp. Det är därför viktigt att distriktssköterskan har goda kunskaper i att upptäcka och behandla psykisk ohälsa PP, och på så vis kunna mildra konsekvenserna för mor och barn. Det är sedan tidigare känt att kvinnor med psykisk ohälsa postpartum har sämre förutsättningar till en bra anknytning till barnet. Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskans roll mot nyblivna mammor som visar tecken på psykisk ohälsa. Metod: Tidigare publicerad forskning har analyserats och sammanställts i en litteraturöversikt. Resultatet presenterades utifrån de fyra kategorier som framkom ur de kvalitativa artiklarna. Resultat: Distriktssköterskor har en viktig roll på barnavårdscentralen (BVC), för att upptäcka och behandla psykisk ohälsa postpartum. / Background: Approximately one out of five women suffers from mental illness in the postpartum stage. In spite that, several women suffer without any help. It is therefore important that the district nurse has a good knowledge in how to discover and treat mental illness in the postpartum stage. Aim: The aim was to describe the district nurse’s role towards new mothers with signs of mental illness. Method: Previous research have been analyzed and complied in a literature review. The result was presented from the four different categories, that was revealed in the analysis of the qualitative articles. Result: The districtnurses have an important role in the child care unit, in order to discover and treat mental illness in the postpartum stage. / <p>Godkännandedatum: 2020-11-23</p>