Background: Domestic violence occurs in many forms and is a public health problem all over the world. Many women described the importance of how they are received by nurses when they seek medical care for the violence. Trust, empathy and a feeling of safety were things women described as mostly valuable. Feelings of not being listened to or even trusted were on top of the list of negative experiences. Aim: The aim was to highlight nurses’ experiences of meeting women exposed to domestic violence. Method: A litterature review was implemented, which included analysis of 12 scientific articles, whence seven qualitative, four quantitative and one mixed method. Results: Nurses mentioned difficulties understanding the women due to cultural- and linguistical differences. Enabling factors to get women to talk about the violence were feelings of trust and safety, as well as routine screening. Conclusion: Encouraging victims of domestic violence to talk about their experience, requires trust and safety. Cultural- and linguistical differences constitutes the main obstacles to achieve this. Appreciation of the women’s situation, as well as the culture they come from, needs to improve and this requires further education.

Introduktion: Sveriges befolkning ökar och beräknas fortsätta att öka. Äldre är den grupp i samhället som kommer att växa mest. Detta ställer högre krav på tillgången till särskilda boenden. Den förändring som en flytt innebär, kan påverka en människa på olika sätt. För en del är omställningen särskilt komplicerad. Syfte: Beskriva äldre personers upplevelser av att flytta till särskilt boende.  Metod: För att besvara syftet genomfördes en allmän litteraturöversikt med en kvalitativ ansats och beskrivande design. Studien baseras på 14 vetenskapliga originalartiklar som kvalitetsgranskades med SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier.  Resultat: Resultatet antyder att upplevelsen av den förändringsprocess som det innebär att flytta till särskilt boende skiljer sig åt. För en del innebär det en lättnad över att ha tillgång till mer stöd och service medan andra upplever en saknad till det som varit tidigare. Fyra övergripande teman identifierades: delaktighet kontra maktlöshet, trygghet och hemkänsla, samhörighet kontra ensamhet samt meningsfullhet.  Slutsats: Transitionsprocessen är komplex. De främsta aspekterna som underlättade flytten till särskilt boende hos den äldre visade sig vara graden av delaktighet, samhörighet, trygghet och meningsfullhet. Sammanfattningsvis är det avgörande med en ökad kunskap hos sjuksköterskor för att bättre kunna stödja äldre personer i denna förändringsprocess. För det krävs en ökad förståelse om upplevelser av flytten ur ett patientperspektiv. / Introduction: As Sweden's population gets older, society will have more people moving to special housing in the future. Moving is a change that can affect a person on different levels. The process of feeling at home in the new accommodation is long and complicated for many people.  Objective: Examine older people´s experiences of moving to a retirement home. Method: To answer the purpose, a general literature review was carried out with a qualitative approach and descriptive design. The study is based on 14 original scientific articles that were quality reviewed using SBU's review template for qualitative studies. Results: The results indicate that the experience of the transition process differs. For some, it means a relief to now have access to more support and service, while others experience a lack of what was before. Four overarching themes were identified: participation versus powerlessness, security and a sense of home, togetherness versus loneliness and meaningfulness. Conclusion: The conclusion indicates that the transition process is complex. During the transition, different emotions are experienced at the same time. The main aspects that facilitated the move to special housing turned out to be the degree of participation, belonging, security and meaningfulness. It is crucial to be able to better support the elderly in this process of change, and this requires increased knowledge and understanding.

Bakgrund: Vård i livets slut syftar till att förebygga och lindra lidande. Idag lever människor allt längre vilket resulterar i att behovet av palliativ vård och vård i livets slut ökar. Det kan upplevas som utmanande att vårda en döende patient eftersom denna vårdform fortfarande kan vara främmande för många sjuksköterskor. Syfte: Litteraturöversiktens syfte är att sammanställa forskningsbaserad kunskap om vad som kan påverka sjuksköterskans erfarenheter av vård i livets slut för patienten på en somatisk vårdavdelning.  Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt som baserades på 15 vetenskapliga artiklar, varav tolv kvalitativa och tre kvantitativa. Artiklarna söktes fram via databaserna i PubMed och CINAHL. Resultat: Huvudresultatet som identifierades i studien var kompetens, utmaningar och vårdens resurser. Otillräcklig kompetens hos sjuksköterskor framkom, likaså att mer utbildning behövdes på grund av bristande kunskapen hos sjuksköterskor på somatiska vårdavdelningar när det gällde vård i livets slut. Sjuksköterskor som fått utbildning inom området upplevde det lättare och kände sig tryggare med att vårda döende patienter. Det framkom behov av att utveckla detta område i den grundläggande sjuksköterskeutbildningen. Kommunikation, som till exempel att bygga förtroende och sjuksköterskans förmåga att uttrycka sig, var viktiga faktorer. Sjuksköterskor tyckte att det var utmanande att få ett förtroende från patientens närstående.  Slutsats: Sjuksköterskans kunskap har i resultatet visats vara viktigt och behovet av utbildning och fortbildning har varit tydligt framträdande. Med den sjuksköterskebrist som råder behövs fler sjuksköterskor med rätt kunskap. Utbildning och praktiska erfarenheter kan bidra till att sjuksköterskor känner sig trygga i rollen att vårda döende patienter samt att kommunicera med dem och deras närstående. / Background: Palliative care and end-of-life care aims to prevent and relief suffering. Today people live longer which shows an increased care of dying patients. It can be expressed as challenging to care for a dying patient since this form of care still can be foreign to many nurses. Aim: The purpose of this literature review was to compile research-based knowledge of things that can affect the nurse's experiences of care in the end of life for the patient in a somatic hospital setting. Method: The study was conducted as a literature review which was based on twelve qualitative and three quantitative studies. The results were based on scientific articles that were found in databases such as PubMed and Cinahl.  Results: The main result that was identified in the study was competence, challenges and resources of care. Nurses had a lack of knowledge when caring for dying patients in a somatic hospital setting. The competence was inadequate and it appeared that there was a need of more education and the basic nursing education needs to be further developed in end of life care. Nurses who received education in end of life care were more safe caring for dying patients. Communication, for example building trust and the nurse’s ability to express themselves, were important factors. Nurses thought it was challenging to earn trust from the patient's relatives. Conclusion: The results have shown that the nurse's knowledge is important and the need for education and training has been clearly prominent. Today there is a lack of nurses and there is a need for more nurses with the right knowledge. Education and practical experience can help the nurses feeling safer in the role of caring for dying patients and communicating with them and their relatives.

Bakgrund: Empatisk omvårdnad (EO) är grundpelaren i sjuksköterskans yrkesroll och angerhur omvårdnaden ges, genom att känna medlidande, vara närvarande, äkta och vilja innerligtväl. EO är en förutsättning för att kunna ge god vård och utgör samtidigt en källa till kraft närsjuksköterskan upplever mening och tillfredsställelse av att bidra till medmänniskorsvälmående. EO utmanas av dagens ofta snabbt föränderliga och resultatorienteradevårdmiljöer och sjuksköterskestudenters exponering till dessa vårdmiljöer kan bli påfrestandenär verkligheten inte alltid avspeglar de egna värderingarna. En undran som uppstår är hursjuksköterskestudenter bättre kan förberedas på det kommande yrkeslivet. Syfte: Beskrivasjuksköterskestudenters erfarenheter av EO. Metod: Allmän litteraturöversikt med kvalitativansats. Resultatet från 13 vetenskapliga studier beskrevs i fyra teman. Resultat:Sjuksköterskestudenterna visade på god förståelse kring medlidandets betydelse föromvårdnad. EO uppfattades vara tidskrävande men väldigt givande för vårdaren. Även smågester kan förmedla medlidande. Överlag goda erfarenheter från praktikförlagd utbildning gavsjuksköterskestudenterna större förståelse för patienter och deras behov och stärkte viljan atthjälpa dem. Handledningen under utbildningen ansågs vara viktig. Slutsats: Utvecklingen avempatiska förmågan stöds av välstrukturerad introduktion till vårdmiljöer, kompetenta ochengagerade handledare, erfarna sjuksköterskor som förebilder samt mentorers ochmedarbetares stöd. / Background: Compassionate care (CC) is the cornerstone of the nurse's professional role andstates how nursing is given, by feeling compassion, being present, genuine and willingly well.CC is a prerequisite for providing good care and at the same time constitutes a source of energywhen the nurse experiences meaning and satisfaction from contributing to the well-being offellow human beings. CC is challenged by today's often rapidly changing and result-orientedcare environments and the nursing studens’ exposure to these care environments can becomestressful when reality does not always reflect their own values. A wonder that arises is hownursing students can be better prepared for the upcoming professional life. Purpose: Todescribe nursing students' experiences of CC. Method: General literature review withqualitative approach. The results from 13 scientific studies were described in four themes.Result: The nursing students showed good understanding of the importance of compassionfor nursing. CC was perceived to be time consuming but very rewarding for the carer. Evensmall gestures can convey compassion. Overall, good experience from clinical placementsprovided the nursing students with a greater understanding of patients and their needs andstrengthened their willingness to help them. The guidance during the training was consideredimportant. Conclusion: The development of empathic ability is supported by well-structuredintroduction to care environments, competent and committed supervisors, experienced nursesas role models as well as mentors and employees’ support.

Titel: Patienters upplevelser av att vara vaken i regional anestesi - En systematisk litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys  Bakgrund: Regional anestesi används idag i allt större utsträckning. Genom att blockera nervsignaler kan smärtsignaler blockeras och möjliggöra operationer på bedövad kroppsdel. Detta medför att patienten kan vara vaken under operationen och därmed ges möjlighet att interagera med vårdpersonalen i operationsrummet.  Syfte: Studiens syfte var att genom en systematisk litteraturstudie undersöka patienters upplevelser av att vara vaken i regional anestesi.   Metod: Litteraturstudien har genomförts genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet från tio vetenskapliga artiklar har sammanställts och analyserats enligt Bettany-Saltikov och McSherry (2016).  Resultat: Upplevelsen av att vara vaken under operation är individuell och varierar mellan nyfikenhet och djup oro. I litteraturstudien framkommer behovet av att patienten erhåller information som är anpassad efter deras behov samt att de finns en vårdrelation med vårdpersonal och då framförallt med anestesisjuksköterskan. Genom en god vårdrelation kan upplevelsen av operationen förbättras.  Slutsats: Vikten av kommunikation mellan patient och anestesisjuksköterska har framkommit ha en stor betydelse för hur operationen och anestesin upplevs. Genom en god vårdrelation minskar behovet av läkemedel och leder till ett snabbare tillfrisknande och hemgång. / Title: Patients experiences of being awake in regional anesthesia – A systematic litterature review with a qualitative content analysis.  Background: The use of regional anesthesia in surgery is increasing. By blocking nerve signals this enables different kind of surgeries on the anesthetized body. This means that the patient can be awake during the surgery and is able to interact with caregivers in the operating room.  Aim: The aim was to illuminate patients’ experiences of being awake in regional anesthesia.  Method: The litterature review has been conducted using a content analysis. The result from ten qualitative articles has been compiled and analyzed according to Bettany-Saltikov and McSherry (2016).  Results: The experience of being awake during surgery is individual and varies between curiosity and deep anxiety. The result of this study revealed the need of patient to get customized information according to their needs and the significance of the relationship with caregivers and especially the nurse anesthetist. Through a good relationship with caregivers the experience of the surgery can improve.  Conclusions: The importance of communication between the patient and the anaesthesia nurse has emerged to have a significant impact on how the surgery and anaesthesia are experienced. Through a good care relationship reduces the need for drugs and leads to a faster recovery.

Bakgrund: Operationssjukvården kännetecknas av en högteknologisk arbetsmiljö där operationssjuksköterskan har ett stort ansvar för patienten. Fokus är att se och skydda hela patienten för att förebygga vårdlidande till följd av vårdskada. Genom att ha ett vakande öga på omgivningen kan olika riskfaktorer förebyggas. Det finns omfattande forskning som berör området, men det är sparsamt studerat utifrån operationssjuksköterskans erfarenheter och hur hen anser att olika faktorer pre- och intraoperativt kan påverka patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att utifrån operationssjuksköterskans erfarenheter synliggöra  faktorer som påverkar patientsäkerheten pre- och intraoperativt. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes i enlighet med Bettany-Saltikov och McSherry (2016). För att få en djupare tolkning och förståelse av valt problemområde användes en induktiv och kvalitativ ansats. I analysen ingick tolv stycken vetenskapliga artiklar som sammanställdes till ett resultat. Resultat: Resultatet visade att det fanns många faktorer som spelade en betydande roll för patientsäkerheten, både pre- och intraoperativt. Fyra huvudkategorier framkom i resultatet; arbetsmiljöns betydelse, teamets betydelse, planering och förberedelse och yrkesspecifik kompetens. Slutsats: Att arbeta som operationssjuksköterska innebar att ha fullt fokus på både patienten och omgivningen för att på så vis förebygga riskfaktorer. Det fanns flera faktorer som påverkade patientsäkerheten pre- och intraoperativt, både positiva och negativa. En faktor var att arbetsmiljön speglades av hög arbetsbelastning och stress vilket var ett stort bekymmer. En annan faktor visade att samarbetet inom operationsteamet påverkades av hur vi bemöter varandra. Genom att bemöta varandra med respekt främjades ett gott samarbete och därmed en säkrare vård. / Background: The surgical care is characterized by a hich-tech work environment where the operating theatre nurse has a great responsibility for the patient. The focus is on seeing and protecting the entire patient in order to prevent suffering of the patient as a result of adverse event. By keeping a watchful eye on the environment various risk factors can be prevented. There is a lot of research that concerns the area, but it is very sparingly studied on the basis of the operating theatre nurse experiences and how they consider that different factors pre- and intraoperatively affect patient safety. Purpose: The purpose was to make visible factors that affect patient safety pre- and intraoperatively, based on operating theatre nurse experiences. Method: A systematic literature review was conducted in accordance with Bettany-Saltikov and McSherry (2016). In order to get a deeper interpretation and understanding of the chosen problem area, an inductive and qualitative approach was used. The analysis included twelve scientific articles that were compiled into a result. Result: The result showed that there were many different factors that played a considerable role in patient safety, both pre- and intraoperatively. Four main categories emerged from the result; the importance of the working environment, the importance of the team, planning and preparation and professional-specific skills. Conclusion: Working as an operating theatre nurse meant having full focus on both the patient and the environment in order to prevent risk factors. There were several factors that affect patient safety pre- and intraoperatively, both positive and negative. One factor was that the working environment was characterised by high workload and stress, wich was a major concern. Another factor showed that the cooperation within the operation team was influenced by how we respond to each other. By responding to each other with respect, good cooperation and thus a safer care was promoted.

<p><strong>Bakgrund:</strong> Hjärtsvikt har dålig prognos och drabbar ett stort antal människor i Sverige. De som drabbas upplever många problematiska symtom och medicineringen har många biverkningar som kan vara svåra att leva med. Obehagliga känslor kan förvärra symtom hos personer med hjärtsvikt. Sjuksköteskan bör kunna identifiera känslor och förstå varför dessa uppstår hos personer med hjärtsvikt för att bättre kunna vårda dessa. <strong>Syfte:</strong> Syftet är att beskriva hur personer som lever med hjärtsvikt beskriver sina känslor. <strong>Metod:</strong> Elva vårdvetenskapliga artiklar analyserades med inspiration från Evans metod för systematiska litteraturstudier. Nyckelfynd sammanfördes och bildade två huvudteman och nio subteman. <strong>Resultat:</strong> Resultatet indikerade att de finns många känslor associerade med hjärtsvikt. De delades in i positiva och negativa känslor. Känslor som riktar sig utåt, känslor som framkallas av hot, känslor av skuld, känslor av saknad, känslor inför det okända, känslor kring beroende, känslor kring uppskattning av livet, känslor kring säkerhet och positiva känslor om framtiden framkom som subteman. <strong>Slutsats:</strong> Denna uppsats berikar bilden av känslorna hos personer med hjärtsvikt. Sjuksköterskor bör använda denna kunskap för att på ett bättre sätt främja hälsa. Det framkom slutligen att det behövs mer forskning kring genus och känslor.</p><p><strong>Nyckelord:</strong> Hjärtsvikt, kvalitativ litteraturstudie, känslor, negativa, positiva</p> / <p><strong>Background:</strong> A major number of people in Sweden suffer from heart failure and often succumb to the poor prognosis associated with the disease. Experiences among the affected include the various negative symptoms that heart failure generates as well as side effects from medical treatment. Such side effects may be difficult to deal with. Unpleasant emotions can worsen symptoms in people that have heart failure. Nurses should be able to identify these emotions and understand why they emerge in people that have heart failure as a means to better care for them. <strong>Aim:</strong> The aim is to describe how people living with heart failure describe their emotions. <strong>Method:</strong> Eleven scientific nursing articles were analyzed using Evans systematic method for reviewing literature as inspiration. Key findings were brought together and formed two major themes and nine sub-themes. <strong>Result:</strong> The result indicated numerous emotions associated with heart failure. They were divided into positive and negative emotions. Emotions that are extrovert, emotions caused by threat, emotions of guilt, emotions of loss, emotions facing the unknown, emotions encompassing dependency, emotions encompassing appreciation of life, emotions encompassing security and positive emotions concerning ones future appeared as sub-themes. <strong>Conclusion:</strong> This body of work provides a better picture of the emotional outcomes associated with heart failure. Nurses should use this knowledge to better promote health. Finally it emerged that more research concerning gender and emotion are needed.</p><p><strong>Keywords:</strong> Emotions, heart failure, negative, positive, qualitative literature review</p>

Bakgrund: Hjärtsvikt har dålig prognos och drabbar ett stort antal människor i Sverige. De som drabbas upplever många problematiska symtom och medicineringen har många biverkningar som kan vara svåra att leva med. Obehagliga känslor kan förvärra symtom hos personer med hjärtsvikt. Sjuksköteskan bör kunna identifiera känslor och förstå varför dessa uppstår hos personer med hjärtsvikt för att bättre kunna vårda dessa. Syfte: Syftet är att beskriva hur personer som lever med hjärtsvikt beskriver sina känslor. Metod: Elva vårdvetenskapliga artiklar analyserades med inspiration från Evans metod för systematiska litteraturstudier. Nyckelfynd sammanfördes och bildade två huvudteman och nio subteman. Resultat: Resultatet indikerade att de finns många känslor associerade med hjärtsvikt. De delades in i positiva och negativa känslor. Känslor som riktar sig utåt, känslor som framkallas av hot, känslor av skuld, känslor av saknad, känslor inför det okända, känslor kring beroende, känslor kring uppskattning av livet, känslor kring säkerhet och positiva känslor om framtiden framkom som subteman. Slutsats: Denna uppsats berikar bilden av känslorna hos personer med hjärtsvikt. Sjuksköterskor bör använda denna kunskap för att på ett bättre sätt främja hälsa. Det framkom slutligen att det behövs mer forskning kring genus och känslor. Nyckelord: Hjärtsvikt, kvalitativ litteraturstudie, känslor, negativa, positiva / Background: A major number of people in Sweden suffer from heart failure and often succumb to the poor prognosis associated with the disease. Experiences among the affected include the various negative symptoms that heart failure generates as well as side effects from medical treatment. Such side effects may be difficult to deal with. Unpleasant emotions can worsen symptoms in people that have heart failure. Nurses should be able to identify these emotions and understand why they emerge in people that have heart failure as a means to better care for them. Aim: The aim is to describe how people living with heart failure describe their emotions. Method: Eleven scientific nursing articles were analyzed using Evans systematic method for reviewing literature as inspiration. Key findings were brought together and formed two major themes and nine sub-themes. Result: The result indicated numerous emotions associated with heart failure. They were divided into positive and negative emotions. Emotions that are extrovert, emotions caused by threat, emotions of guilt, emotions of loss, emotions facing the unknown, emotions encompassing dependency, emotions encompassing appreciation of life, emotions encompassing security and positive emotions concerning ones future appeared as sub-themes. Conclusion: This body of work provides a better picture of the emotional outcomes associated with heart failure. Nurses should use this knowledge to better promote health. Finally it emerged that more research concerning gender and emotion are needed. Keywords: Emotions, heart failure, negative, positive, qualitative literature review

Bakgrund: Sår på fötterna eller underbenen som inte läker inom sex veckor kallas för svårläkta bensår och tar ofta månader eller upp till flera år att läka. Bensår är ofta återkommande och är ett vanligt förekommande problem som ökar med stigande ålder. Syfte: Syftet med denna uppsats var att beskriva personers upplevelser av att leva med bensår. Metod: Litteraturöversikt med sökning och sammanställning av tidigare forskning. Resultat: Resultatet i denna litteraturöversikt visade att personer med bensår upplevde mer lidande och sämre livskvalitet fysiskt, psykiskt och socialt sett. Diskussion: Personer med bensår är en utsatt patientgrupp som har försämrad livskvalitet och därför ställs det stora krav på sjuksköterskans etiska medvetenhet och ett personcentrerat förhållningssätt. Slutsats: Resultatet visade tydligt att det deltagarna tyckte var jobbigast med bensår var smärtan och de sociala, fysiska och psykiska förändringarn som de tvingades genomgå på grund av bensåret. En bra relation mellan sjuksköterska och patient var viktig för att skapa bra förutsättningar för personens vård och välmående. / Background: Wounds on the feets or lower legs that doesn’t heal within six weeks is called leg ulcers. Leg ulcers often takes months or several years to heal and they often recur. It is a big problem that increases with increasing age. Aim: The aim of this literature review was to describe patients experience of living with a leg ulcer. Methods: Literature review with search and compilation of previous results. Results: The results of this literature review showed that people with leg ulcers experienced more suffering and a impaired quality of life than people without leg ulcers. Discussion: Persons with leg ulcers was a exposed patient group that experienced impaired quality of life and that made big demands on the ethical awareness from nurses and a person-centered approach on the nursing. Conclusion: The results clearly viewed that the participants thought that the pain and the social, physical, psychic changes that they were forced to experience because of the leg ulcer was the worst thing. A good relationship between nurse and patient was important to create the best possible conditions for the patient’s health and well-being.

Bakgrund Sjuksköterskans grundläggande ansvarsområden är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och att lindra lidande. Inom palliativ vård, då inte en botande vård längre går att uppnå är istället målet att främja hälsa och lindra lidande. Att vårda en patient i livets slutskede är en stor utmaning för sjuksköterskan, som har en avgörande roll i den palliativa omvårdnaden av patienten. Syfte Att beskriva sjuksköterskans upplevelser av omvårdnaden till patienter inom palliativ vård på vårdavdelning Metod En litteraturöversikt som baseras på 12 vetenskapliga artiklar, varav 8 kvalitativa och 4 kvantitativa. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Bearbetning av artiklarnas resultat gjordes utifrån Forsberg och Wengström’s (2016) metod. Resultat Sjuksköterskors upplevelser utformade fyra kategorier med tillhörande subkategorier: Kommunikationssvårigheter: samarbete, vårdrelation, Tids- och resursbrist: påverkan på omvårdnadsarbetet, planering och prioritering, Kunskap: acceptera döden samt Utbildning. Slutsats Sjuksköterskor ansåg att ovan nämnda upplevelser hade betydelse i omvårdnadsarbetet av patienter i palliativ vård. De menade att okunskap och tids- och resursbrist försvårade omvårdnadsarbetet, vilket skapade en känsla av otillräcklighet. Kommunikation ansågs vara en viktig faktor för samarbete och skapande av god vårdrelation men kommunikation var i många fall svår att bemästra. Utbildning inom området efterfrågades för att möjliggöra kompetensutveckling av kunskap för sjuksköterskan i omvårdnaden av patienter inom palliativ vård. / Background Nurses essential responsibilities are to promote health, prevent disease, restore health and relieve suffering. In palliative care, when a cure is no longer possible, the goal is to promote health and relieve suffering. Caring for a patient at the end of life is a major challenge for the nurse, who plays a crucial role in palliative care of the patient. Aim To describe the nurse’s experiences of nursing patients in palliative care in the ward. Method A literature review based on 12 scientific articles, both quantitative and qualitative. Searches of the articles was made in databases Cinahl and PubMed. Analysis of the articles' results was based on Forsberg and Wengström's (2016) method. Results Nurses experiences formed four categories with belonging subcategories: Communication difficulties: cooperation, care relationship, Time- and resource shortages: impact on nursing, planning and prioritization, Knowledge: accepting death and Education. Conclusion Nurses felt that the mentioned experiences were significant in the nursing work of patient in palliative care. They ment that lack of knowledge and time- and resource shortage complicated nursing work, which created a sense of insufficiency. Communication was considered to be an important factor for cooperation and care relationship, but in many cases it was difficult to master. Education in the field was requested to enable the development of knowledge for the nurse in the care of patients in palliative care.