Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken betydelse skönlitteraturen kan ha för ungdomars bearbetning av existentiella frågor. Jag vill också undersöka hur ungdomar tänker kring de existentiella frågorna samt vad som händer i mötet mellan läsare och text. För att få svar på mina forskningsfrågor har jag låtit fem flickor i årskurs åtta läsa samma skönlitterära bok, varpå jag har intervjuat dem om de tankar och frågor som boken väckt. Mitt undersökningsmaterial utgörs av transkriptioner av de fem kvalitativa intervjuerna. Jag har funnit att resultatet av min empiriska undersökning till stor del stämmer överens med den litteratur jag presenterar inom ämnesområdet. Resultatet visar att samtliga flickor som deltagit i min undersökning är intresserade av och reflekterar regelbundet över de existentiella frågorna. Dessa frågor väcks och bearbetas i viss mån vid läsningen av skönlitteratur. Flertalet av flickorna menar att skönlitteraturen kan erbjuda dem tröst eftersom den betonar att de inte är ensamma om att gå igenom svåra saker. Resultatet visar vidare att flickorna vid läsningen kopplade den lästa romanen mot sina egna liv. Det framkom tydligt att flickornas tidigare erfarenheter påverkade hur de tog emot och levde sig in i romanen.

This Master´s thesis examines the conceptual ideas of science fiction and science fiction fandom produced in the Swedish fanzine Science Fiction Forum (1960-) between the years 1960 and 1980. Science Fiction Forum was and still is a fanzine published by Skandinavisk Förening för Science Fiction (Scandinavian Science Fiction Club). Both the club and the fanzine are a part of the phenomenon called fandom. A fandom is a collective of people called fans who form a community by sharing a special interest in a special object. The fanzine is one of the many material products produced by fans within a certain fandom. Science Fiction Forum and Skandinavisk Förening för Science Fiction were founded in 1959 and are a part of swedish science fiction fandom, where the object of fandom is literary science fiction.. The primary focus of this thesis is the meta discussion on science fiction and science fiction fandom in Science Fiction Forum. The examination is organized around five different questions; what were the conceptual ideas of science fiction in the fanzine, how was the genre defined by the writers of the fanzine, what were the conceptual ideas of fandom, how did the writers of the fanzine view the status of the genre outside fandom and how did the writers of the fanzine answer the critics of the genre. The analysis shows that the discussion on science fiction and fandom in Science Fiction Forum functioned as a way to interpretate and produce meaning to the reading of science fiction and fan identity. The result is supported by other research on fandom, which shows that there is an ongoing discussion between fans within fandom about the reading and understanding of the object of fandom. It is a constant discussion were different interpretations of the object of fandom are revalued and renegotiated.

Abstract   The topic of this essay is to show why I regard the non fiction novel as a problematic genre and to compare two popular and famous swedish non fiction novels; Legionärerna (1968) by Per Olov Enquist and Gömda (1995) by Maria Eriksson and Liza Marklund. I start with giving a short introduction to modern genre theory and to non fiction novels as a genre. I also discuss different definitions of non fiction novels by, for example, Rolf Yrlid and Lars-Olof Franzén. Then I discuss Enquist’s Legionärerna and the critics’ reception of it. I am also doing the same with Eriksson’s and Marklund’s Gömda before I compare these two novels with each other.   My conclusion is that Legionärerna and Gömda have a lot in common although there are some differences. One important difference is that the uncertainty between fact and fiction in Legionärerna seems to be an important part of the novel, in contrast to Gömda which has a political purpose but no discussion about objectivity and the limit between fact and fiction. The big problem with non fiction novels, as I see it, is that a lot of people regards the genre as fact but according to a number of scholars it is more convenient too see it as a mixture between fact and fiction where the author both interprets and manipulates the actual events. Though there are no established definition of what a non fiction novel is the author of a non fiction novel  has a responsibility to the reader to write in the beginning of the novel if the plot is true or not. We can compare this declaration by the author with a contract between the author and the reader which is cancelled if it turns out that the declaration is false.

No description available.

Jag söker svaret på frågan om texttrogenhet vid adaption från text till film är önskvärt. Ska man sträva efter att återskapa texten i ett nytt medium, eller ska filmen ses som en ny skapelse? Det har idag blivit en naturlig reaktion att genast utnämna filmatiseringen till förlorare samtidigt som det länge pågått debatter om huruvida litteraturen kommer att försvinna i skuggan av filmversionerna. Många väljer idag att se filmen istället för att läsa den litterära förlagan. Efter kortare genomgång av forskning och en studie av två välkända barnböcker har jag fått en djupare förståelse för hur de båda medierna står i förbund med varandra. Text och film är två skilda medium som försöker mötas. Medan text är ett enkelspårigt medium så kan filmen använda sig av många effekter för att visa sin publik vad den vill ha.

Denna rapport handlar om pojkars och flickors intresse av skönlitteratur samt om det finns några kopplingar mellan utvecklingspsykologin och barns läsvanor. I litteraturgenomgången tar jag upp barns utveckling 7-15 år och barns läsvanor 10-12 år. I min resultatdel presenterar jag vad jag fått fram av min enkätundersökning som jag gjort i tre klasser i år 4, 5 och 6, sammanlagt 68 elever. Jag har frågat eleverna angående deras fritidsläsning. Vilken skönlitteratur läser eleverna? Hur ofta läser eleverna? Hur mycket läser elverna? När läser eleverna? samt Varför läser eleverna? Jag kom bl.a. fram till att eleverna gärna väljer äventyrsböcker, mysterieböcker och roliga böcker att läsa på sin fritid. Elverna läser för att det är roligt och för att det är viktigt att träna sin läsning. De flesta läser varje dag och vanligtvis innan de går och lägger sig. Jag har också fått fram i mitt resultat vad som skiljer pojkar och flickor åt vad beträffar deras fritidsläsning. Det som skiljer sig är att flickor läser fler böcker än pojkar. Pojkar läser gärna sportböcker medan flickor tycker om att läsa djurberättelser. Pojkar läser mer för spännings skull än vad flickorna gör. Flickor läser gärna när de kommer hem efter skolan, medan pojkar tycker om att läsa på morgonen.

This study examines the love and desire between Angela von Pahlen and Stanny Landborg in Agnes von Krusenstjerna’s Fröknarna von Pahlen series. I have studied the characters in Krusenstjerna’s texts using Judith Butler’s theory of the heterosexual matrix. My main focus has been the desire in Fröknarna von Pahlen. Drawn from the primary question, “What is love?”, I examine the desires possibilities and obstacles. The essay is divided into two parts. In the first part I read Fröknarna von Pahlen against its contemporary view on homosexuality. I have found both an awareness of the contemporary view but also a tendency to surpass this view, go beyond it in order to create something new. In the second part of the essay I focus on the relationship between the two young girls, Angela and Stanny, and a few other characters close to them. The desire in Krusenstjernas texts reaches an almost universal level, it is written as the same irrespective of between what or who it is expressed. The characters are however also always subject to culture and society which is dominated by the heterosexual matrix. Its rules for sexuality are embodied in different ways, through actions or thoughts, and are constantly present. The novels use both the hetero-normative model for love and the ones the heterosexual matrix rules out as unwanted. But through repeating these models differently the text becomes a subversive instrument in the deconstruction of the heterosexual matrix. By means of applying a lyrical tone to the text and by putting the “divergent” love in a secluded place Agnes von Krusenstjerna brings her text to something new and bends the rules for what desire and love are allowed to be.

This paper focuses on the subject of Simone de Beauvoir and how she creates her view of motherhood. With help from Toril Moi’s method – which she calls personal genealogy – as a standpoint I have read Beauvoir’s autobiography Memoirs of a Dutiful Daughter with and against her essay about women, The Second Sex. The genealogy tries to understand the term ‘making’ and the idea of production or construction and the personal genealogy sees the subject – the person – as an extraordinarily complex effect of a whole network of different discourses or determinants. In order to be able to understand Beauvoir’s view on motherhood I have read her philosophy with and against the feminist philosopher Ulla M. Holm’s and the radical feminist Adrienne Richs’ theories about mothering and the institution of motherhood. In Beauvoir’s other works I have also found keys to the patriarchal motherhood she writes about in The Second Sex. A motherhood she in her individual life dissociates herself from, and through which she creates her own self, when she ten years after The second Sex publishes the first volume in her autobiography. With help from Julia Kristeva’s theory about the abject my study also shows that the ”motherhood as slavery” that she runs away from has made engraving marks in her own body.

The purpose of this study is to analyze how homosexuality is portrayed in young- adult novels. I use books published in Sweden from 1977- 2003. Three of the books have female main characters and the other three have male main characters. My purpose is therefore to compare the different results between the sexes. I will examine and discuss the homosexuality in the novels with focus on the homosexual identity of the young characters and how it is formed. I relate the results to a queer discussion about identity. My results show that there has been a development in how the homosexuality of the main characters is portrayed; the majority of the late works describe homosexuality as socially constructed and not biological.

Flera rapporter de senaste åren har visat att eleverna i den svenska skolan läser allt mindre. Ärdet så eller väljer eleverna bara andra sorters texter än vi är vana vid? Den här uppsatsenssyfte är att undersöka om några elever i skolår åtta och nio läser, och vad de då väljer för sortstexter. Vidare skall det även undersökas om det finns några skillnader mellan flickors ochpojkars läsning och vad som skiljer sig mellan skolår åtta och nio. Undersökningen har gjorts med hjälp av en enkätundersökning i två klasser, en åtta och ennia. Enkäten tar upp elevernas läsvanor vad gäller sex olika sorters textforum, både trycktaoch digitala. Tidigare forskning har visat att flickor läser mer på sin fritid än pojkar. Det ärnågot som kan styrkas i den här undersökningen. Det visar sig att flickor läser mer än pojkaroch att både flickor och pojkar ofta väljer bort skönlitteratur till förmån för digitala medieroch forum.