Spelling suggestions: "subject:"live.""
81 |
Kvinnors upplevelse av att leva med endometrios i det dagliga livetBergman, Ida, Nyman, Johanna January 2018 (has links)
Bakgrund Globalt sett lever cirka två till tio procent av alla kvinnor i fertil ålder med endometrios. Tillståndet utvecklas när celler från endometriet släpper och fäster på annan vävnadsyta utanför livmodern. Sjuksköterskan behöver ha kunskap om endometrios för att kunna upptäcka symtom och vara lyhörd på tecken som tyder på sjukdomstillståndet. Syfte Att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med endometrios i det dagliga livet. Metod En litteraturöversikt där sökningar genomfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Totalt inkluderades sjutton vetenskapliga artiklar som har analyserats, kvalitetsgranskas och redovisas i en matris. Resultat Två kategorier framkom ur analysen kvinnors upplevelse av hälso- och sjukvård och påverkan på det dagliga livet. Kvinnorna kände sig exponerade och upplevde en kunskapsbrist om sjukdomstillståndet hos vårdpersonalen. Vidare upplevde kvinnorna att endometrios kontrollerade deras liv med en negativ påverkan på flera avseenden i det dagliga livet. Slutsats Ur resultatet framkom att det saknas kunskap om endometrios, inte minst hos de drabbade men även hos allmänheten och vårdpersonal. Detta innebar en negativ inverkan på det dagliga livet hos kvinnor med endometrios vilket orsakade ett lidande. Med en ökad kunskap om endometrios skulle kvinnorna kunna få ett bättre bemötande både från allmänheten och vårdpersonal, snabbare diagnoser, kortare vårdtider och ett minskat lidande.
|
82 |
Att leva med långtidstrakeostomi / To live with long-term tracheostomyEkelund, Anna, Karlsson, Madeleine January 2011 (has links)
No description available.
|
83 |
Ett dagligt liv för kvinnor med urininkontinens / A daily life for women with urinary incontinenceLanstad, Emma January 2012 (has links)
No description available.
|
84 |
Att leva med fantomsmärta : en litteraturöversiktTillberg, Kerli, Tonkel, Natalia January 2018 (has links)
Bakgrund I Sverige genomförs 3500 amputationer årligen. I upp till 85 procent av fallen blir fantomsmärta en följd av amputation. Fantomsmärta är en individuell upplevelse. Denna smärta i en icke-existerande kroppsdel försämrar det dagliga livets kvalitet och orsakar lidande. Sjuksköterskan har ansvar för omvårdnaden av dessa personer, vilket inkluderar bland annat smärtlindring och minskning av lidande. Syfte Syftet var att belysa personers erfarenheter och upplevelser av att leva dagligt liv med fantomsmärta efter amputation. Metod En allmän litteraturöversikt valdes och 15 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design analyserades. CINAHL och PubMed användes för litteratursökningen. Alla inkluderade artiklar bedömdes utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering samt kvalitet avseende studier med kvantitativ och kvalitativ metodansats. En sammanställning av artiklarnas syfte, metod, urval och resultat presenteras i Matris över inkluderade artiklar. Resultat Resultatet presenterades genom sju rubriker: upplevelse av förlorad kroppsdel; personers tankemönster om fantomsmärta; upplevelse av socialt liv och relationer; rörelse och aktivitet med fantomsmärta; depression och ångest hos personer med fantomsmärta; hantering av fantomsmärta; upplevelse av information och stöd. Slutsats Personer med fantomsmärta efter amputation hade en rad upplevelser som hänger samman och påverkas av varandra. Upplevelserna manifesterar sig i form av tvetydig upplevelse av förlorad kroppsdel, isolering, besvär i det sociala livet och aktiviteter samt psykiska besvär som ångest och depression. Personer som upplever fantomsmärta i sitt dagliga liv efterfrågar information om sådan smärta och stöd. Ytterligare forskning för att ge holistisk och evidensbaserad vård inom området fantomsmärta bör eftersträvas.
|
85 |
Stöd i det dagliga livet hos individer med kronisk hjärtsvikt / Support in daily life for individuals with chronic heart failureJosephson, Britt-Marie, Larsson, Monica January 2011 (has links)
Idag har cirka 300 000 människor i Sverige diagnosen hjärtsvikt och många fler lever troligen med sjukdomen utan att veta om det. De vanligaste orsakerna till hjärtsvikt kan bland annat vara hypertoni, diabetes, klaffsjukdom, ischemi av myokardiet. Som en del av behandlingen ingår livsstilsförändringar där patienten får lära sig symtomövervakning. Fysisk aktivitet under kontrollerade former har potential att förbättra den fysiska kapaciteten hos individer med hjärtsvikt, såväl som förbättring av livskvaliteten. Sjuksköterskan ansvarsområden innefattar att främja hälsa, förebygga sjukdom, återuppbygga hälsa och lindra lidande. Omvårdnadsarbete består i att kunna identifiera patientens hälsoproblem och utvärdera behoven av omvårdnad samt att kunna se vilken kapacitet till egenvård patienten själv förmår. Sjuksköterskan utformar tillsammans med patienten och anhöriga hur stödet skall formuleras utifrån patientens önskemål och behov.Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan kan stödja individer i det dagliga livet vid kronisk hjärtsvikt.Metoden som valdes var en litteraturbaserad studie som omfattar vetenskapliga orginalartiklar. Dessa har framtagits genom databassökning samt manuell sökning. Resultatet baserades på 19 vetenskapliga artiklar som klassificerades, värderades och sammanställdes och presenterades i en matris.Resultatet visade att sjuksköterskan kan ge informativt stöd, där denne undervisar individerna om sjukdom, emotionellt stöd, för att upprätthålla positiva beteendemönster samt socialt stöd för såväl anhörig som patient.Slutsatsen var att sjuksköterskan med av informativt, emotionellt och socialt stöd kan hjälpa individer till en bättre egenvård i det dagliga livet.
|
86 |
Sjukdomsblogg som copingstrategi vid multipel skleros / Illness blog as a coping strategy in multiple sclerosisFuruhagen, Jenny, Mattsson, Cecilia January 2015 (has links)
Bakgrund Multipel skleros är en kronisk autoimmun och inflammatorisk sjukdom i centrala nervsystemet. Multipel skleros kan innebära många utmaningar som kräver att personer som har denna sjukdom hittar vägar för att hantera sitt dagliga liv. Att driva en sjukdomsblogg som copingstrategi kan utgöra ett forum där olika behov av stöd kan komma till uttryck. Syfte Syftet var att beskriva hur personer med multipel skleros använder sjukdomsblogg som copingstrategi i sitt dagliga liv Metod Metoden var kvalitativa, asynkrona intervjuer i form av strukturerade frågeformulär med öppna frågor. Resultat Resultatet visade att det finns flera sätt att använda sig av bloggen som copingstrategi. Att sätta ord på tankar och känslor kan leda till en större acceptans av sjukdomens påverkan på det dagliga livet. Att dessutom kunna dela dessa erfarenheter med andra och på så vis hjälpa dem att se ljusare på tillvaron utgjorde en känsla av meningsfullhet. Bloggen kunde också användas i ett mer praktiskt syfte exempelvis genom att informera andra om hur livet med multipel skleros kan te sig eller som en dagbok som möjliggör återblickar så att sjukdomsmönster kan följas över tid. Slutsats En sjukdomsblogg erbjuder möjligheten att sätta ord på tankar och känslor för att sedan dela dem med andra. Personer med multipel skleros som driver en sjukdomsblogg använder sig av problem- och emotionsfokuserade copingstrategier. Sjuksköterskan kan använda sig av denna kunskap för att hjälpa personer att hitta strategier i sitt dagliga liv med sjukdom.
|
87 |
Transsexuella personers erfarenheter av bemötande i det dagliga livet / Transsexual persons experiences of interaction with other people in daily lifePegelow, Amanda, Svedberg, Linda January 2015 (has links)
Bakgrund Transsexualism innebär att en persons upplevda könstillhörighet inte stämmer överens med det kön denne blivit tilldelad vid födelsen. Att genomgå könskorrigerande behandlingar kan förbättra hur personen mår i den egna kroppen. Studier som rör hälso- och sjukvården visar att transsexuella personer upplever att de bemöts annorlunda och bristen på kunskap om transsexualism lyfts som ett av de grundläggande problemen. Syfte Syftet var att beskriva hur bemötandet i det dagliga livet påverkar transsexuella personer. Metod Kvalitativ intervjumetod användes för att kunna beskriva informanternas upplevelser. Sju transsexuella personer intervjuades. Intervjuerna transkriberades samt analyserades enligt metoden kvalitativ innehållsanalys. Resultat Bristen på kunskap om transsexualism går som en röd tråd genom fynden. Frågan om en person skall vara öppen om sin bakgrund eller inte är ständigt närvarande, personerna är oroliga för att bli ifrågasatta eller behandlade annorlunda. När de kommer ut som transsexuella möts de av nyfikenhet som kan vara både uppskattad och besvärande. Hälsooch sjukvården är oerfaren och saknar kunskap men det går att ge ett bra bemötande ändå. Slutsats Transsexuella personer blir i regel väl bemötta, men bristen på kunskap i omgivningen upplevs som ett problem. Information om vad transsexualism är bör spridas samt att tidig diagnos och behandlingsstart är väsentlig.
|
88 |
Kvinnors dagliga kamp för att få sin röst hörd vid diagnosen endometriosTallberg, Petra, Petersson, Linnéa January 2015 (has links)
Bakgrund Endometrios är en kronisk gynekologisk sjukdom som drabbar 10-15 procent av kvinnor i fertil ålder världen över. Endometrios innebär att celler från livmoderslemhinnan befinner sig utanför livmodern och blodfylls vid hormonell stimulering. När blodet inte kan elimineras från de härdar som bildats uppstår en inflammatorisk process vilket ger upphov till kraftig smärta. Endometrios är ett kroniskt tillstånd med smärta som varierar i svårighetsgrad. Att leva med långvarig smärtproblematik är påfrestande både psykiskt och fysiskt, vilket påverkar förmågan att fungera i det dagliga livet. Syfte Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av ett dagligt liv med diagnosen endometrios och deras erfarenheter av hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande vid smärtproblematik. Metod En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie valdes som metod för att besvara studiens syfte. Totalt genomfördes sju intervjuer. En induktiv kvalitativ innehållsanalys valdes för att analysera insamlat material. Resultat Resultatet visade att kvinnor med endometrios uttryckte svårigheter med att få det dagliga livet att fungera samt en saknad inom vården av stöd, kunskap och helhetsperspektiv. Bristen på kunskap påverkade bemötandet, tilliten och förtroendet för vårdpersonalen negativt samt medförde en känsla av att inte blev tagen på allvar i sin problematik. Ett helhetsperspektiv och stöd ansågs ha en viktig betydelse för att hjälpa kvinnan hitta strategier att acceptera sitt tillstånd och få det dagliga livet med smärtan att fungera. Slutsats Behovet av stöd från vårdpersonalen var till stor vikt för att kvinnor med endometrios skulle kunna känna meningsfullhet och kvalitet i det dagliga livet. Ett helhetsperspektiv inom vården där man såg till hela människan var en förutsättning för en god behandling och vård på lika villkor. En ökad kunskapsnivå hos vårdpersonalen var nyckeln till ett hänsynsfullt och respektfullt bemötande vid smärtproblematik.
|
89 |
Personliga upplevelser av det dagliga livet med venösa bensår : en litteraturöversiktRollbäck, Nils, Wanjiku, Mercy January 2017 (has links)
Bakgrund Venösa bensår är sårskador i huden som uppkommer genom venös insufficiens. Ofta blir såren långvariga och svårläkta och orsakar stort lidande för den drabbade. Den vanligaste lokaliseringen för venösa bensår är kring vaden. Venösa bensår orsakar lidande för patienten genom smärta, lukt relaterat till sårexudat och social isolering. Syfte Syftet var att beskriva hur patienter med venösa bensår upplever sitt dagliga liv. Metod Detta är en litteraturöversikt med totalt 16 inkluderade artiklar. Databaserna som använts har varit CINAHL och PubMed, med relevanta MeSH-termer, CINAHL-headings samt fritextsökningar. Samtliga artiklar har noggrant studerats, databearbetats och analyserats. Vidare granskades materialet enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för kvalitetsbedömning. Resultat Fem huvudkategorier uppkom vid analys av materialet; upplevelser av smärta, påverkan av det psykosociala livet, upplevelser av fysisk aktivitet, upplevelse om egenvård och upplevelsen av behandlingen och bemötande vid omvårdnad. Symptomen gör att den drabbade lider fysiskt, psykiskt och blir socialt isolerad. Kontinuitet i vården var en faktor som framkom och beskrevs av patienten som underlättande för deras dagliga liv. Slutsats En person som drabbats av venösa bensår upplever lidande i samband med fysiska, sociala och psykiska symptom som venösa bensår medför. Kontinuitet i vården bidrar till patientens sociala trygghet och förutsättning till sårläkning. Låg inkomst bidrar till bristande följsamhet som leder till sämre sårläkning och ökar lidande för patienten. Det är svårt för sjuksköterskan att behandla social och ekonomisk utsatthet men sjuksköterska kan bidra med personligt stöd som lindrar lidande.
|
90 |
När hjärtat vill olika saker: : Upplevelser av hjärtsvikt ur ett personperspektivJonsson, Lina, Köhler, Lina January 2021 (has links)
No description available.
|
Page generated in 0.0373 seconds