No description available.

Syftet med den är studien är att svara på frågan, vad lär begravningspsalmerna ut och vilka bilder av det eviga livet/det bortom döden målar psalmerna fram? Detta görs genom analyser av de fyra vanligast förekommande begravningspsalmernas i Svenska kyrkan. Analysen avser psalmernas helhet det vill säga både dess text och musik. Resultaten av analyserna visade att det är mycket lite som dessa begravningspsalmer undervisar om det som eventuellt finns bortom döden. Det psalmerna lär är vad det innebär att leva som kristen med en kristen livsåskådning. I begravningssammanhanget skänker psalmerna, det vill säga dess texter tillsammans med dess musik den sörjande människan en tröst och tanke om att ta en dag i taget i sin sorg, och att hon aldrig är ensam i sorgen eftersom det finns en Gud som är personligt närvarande.

Our study aims to examine whether managers in elderly care areworking from a salutogenic approach to create a dignified life forthe residents. By this we are trying to find out how you look at lifein dignity and what meaning it has, what similarities and whatdifferences there are. We also want to explore what they want toachieve with their work and what they do to enable it. Thequestions we asked ourselves what the salutogenic approach is formanagers working in nursing homes. How do they look at a decentlife and we ask ourselves the question of the salutogenic approachis just a "buzzword" in a working man always had or there are realdifferences? The method we have chosen to use is a web-basedquestionnaire that we sent to our sample. To get the most from sucha high response rate as possible, we also sent out a few reminders.The result we got shows in as many as 98% of the managers knowwhat a salutogenic approach involves the remaining 2% had partialknowledge of its meaning, the loss we had may be because therespondents did not know what the term meant. The majority 67%of respondents had been in contact with the concept sometimebetween 2000 -2012, which can be attached to the dignity of theinvestigation that led to a legislative change in the SOL Chapter 5 §4 of the elderly and their quality of life, the theory of ethicalperspectives we have chosen to analyze answers aregerotranscendence, activity theory, Maslow's theory andempowerment theory. Conclusions we have found in this study isthat many activities have the objective of becoming moreindividual-based and in an effort that the residents should be able tofeel the dignity and quality of life. Our interpretation of this studyis that the salutogenic approach is a buzzword.

Epilepsi är en sjukdom som medför en rad olika konsekvenser i det dagliga livet.Det är viktigt att allmänsjuksköterskan inte enbart har kunskap om sjukdomen i sig, utan även känner till de konsekvenser som sjukdomen kan innebära för den enskilda individen. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka vilka svårigheter personer med epilepsi kan uppleva i sitt dagliga liv samt belysa hur allmänsjuksköterskan på ett bra och professionellt sätt skall kunna bemöta personer med epilepsi och ta fram de individuella resurser individen besitter. Metoden som använts är evidensbaserad metod. Litteraturstudien bygger på fjorton vetenskapliga artiklar som granskats enligt Carlsson & Eimans (2003) bedömningsmall. Som teoretisk referensram har Carnevali (1999) använts. Resultatet redogör för en mängd psykosociala problem som epilepsi leder till. Bl a framkommer det att personer med epilepsi har svårare för att få arbete och är arbetslösa i högre grad än personer utan epilepsi, att sjukdomen hindrar dem i många av deras dagliga sociala och fysiska aktiviteter, att depression och oro är vanligare hos personer med epilepsi samt att endast en liten del anser att de har tillräckligt med kunskap om sin sjukdom. Slutsatsen som kan dras utifrån resultatet är att de områden i det dagliga livet som berörs av sjukdomen är av sådan vikt att de i hög grad påverkar individens livskvalitet. / Epilepsy is a disease that carries with it a number of different consequences in daily life. It is important that the nurse doesn’t only have knowledge of the disease itself, but is also aware of the consequences the individual can experience. The aim of this literature review is to examine the difficulties people with epilepsy experience in daily life and illustrate how the nurse in a skilled and professional way, can treat people with epilepsy and extract the resources the individual possess. The method that has been used is an evidence based method. This literature review is based on fourteen scientific articles that have been quality rated using Carlsson & Eimans (2003) ratingscale. As a theoretic frame of reference Carnevali (1999) has been used. The result describes a number of psychosocial problems that epilepsy leads to. Among other things the result shows that people with epilepsy have more difficulty getting employment and are unemployed in a higher degree than people without epilepsy. It shows too that the disease restrains them in many of their daily social and physical activities and that depression and anxiety is more common in people with epilepsy. Also that only a few of those with epilepsy consider that they have enough knowledge about their disease. Conclusions that can be made based upon the result are that spheres in daily life that are affected by the disease, are of such importance that they in a high degree af-fect the individuals’ quality of life.

No description available.

Kring årsskiftet 2019/2020 upptäcktes en ny form av coronavirus, SARS-COV-2, i Wuhan, Kina (WHO, 2020). Sjukdomen orsakad av viruset är känd som covid-19. Viruset spred sig fort till övriga länder och den 31 januari 2020 bekräftades det första fallet av viruset i Sverige (Folkhälsomyndigheten, 2020). Covid-19 kom att klassas som en pandemi och är i skrivande stund, 24 maj 2021, fortsatt aktuellt. Rådande pandemi har resulterat i ett flertal omställningar för att minska smittspridningen. De råd, rekommendationer och restriktioner som tagits fram världen över berör både enskilda individer och samhällen i stort. Distansering till andra människor har varit en central del i arbetet att minska spridningen av covid-19.  Nyttjandet av och utbuden i samhällen har förändrats världen över. Offentliga platser är ett tydligt exempel. Tidigare har offentliga platser ofta innefattat ett rikligt utbud av aktiviteter. De offentliga platserna och dess utbud har lockat människor av olika bakgrund till en gemensam plats. Människorna skapar tillsammans ett socialt liv på dessa platser. Det sociala livet är av värde både för individen och samhället i stort. Detta eftersom det ger upphov till gemenskap och förståelse för andra människor. För det sociala livet på offentliga platser, som är beroende av ett flöde av människor, har pandemin inneburit stora förändringar. Vilka förändringarna är och hur det sociala livet har drabbats är högaktuella frågor, vilka kommer att undersökas i detta examensarbete. För att skapa tydliga resultat har Luleå centrum valts ut som fallstudieobjekt. Genom att studera ett specifikt område är det möjligt att jämföra det sociala livet innan och under pandemin samt dess förändringar. Studien har fokuserat på tre sektorer som väsentligt bidrar till det sociala livet i Luleå centrum: handel, restauranger och caféer, samt kultur. Studien har underbyggts av kvantitativa och kvalitativa metoder. Mer specifikt en litteraturstudie, en intervjustudie samt en enkätstudie. Litteraturstudien har varit av semisystematisk karaktär. Det innebär att de akademiska källor som tagits i beaktning har kombinerats med andra informationskällor, exempelvis nyhetsartiklar. För att specificera resultatet gällande pandemins påverkan på det sociala livet i Luleå genomfördes intervjuer med aktörer inom de utvalda sektorerna. Intervjuerna har varit av semistrukturerad karaktär vilket möjliggjorde öppna dialoger mellan intervjuaren och informanterna. Den enkätstudie som genomfördes specificerades resultatet ytterligare mot Luleå centrum. Detta eftersom Luleå kommuns invånare, som formar det sociala livet, fick komma till tals. Enkätstudien fokus, likt intervjustudien, låg på att kartlägga hur nyttjande av Luleå centrum såg ut innan och under pandemin. Genom en sådan kartläggning var det möjligt att göra kopplingar till pandemins påverkan på det sociala livet. Resultaten visar att det sociala livet, såväl globalt som i Luleå centrum, har minskat till följd av pandemin. Bidragande orsaker till studiens resultat har varit en minskad besöksnäring och ökad digitalisering. Den minskade besöksnäringen och ökade digitaliseringen är i sin tur ett resultat av de råd, rekommendationer och restriktioner som tagits fram under pandemin. Även rädslan för eventuell smittspridning på offentliga platser har varit en bidragande orsak. Begränsningarna och rädslan har format nya beteenden och vanor hos människor vilka kan komma att påverka framtidens sociala liv enligt samtliga studier. Resultaten av pandemins påverkan skiljer sig något mellan de utvalda sektorerna. Handeln, som tidigare var den främsta anledningen till att invånarna besökte centrumområdet, har varit fortsatt aktuell under pandemin. Dock har besöken för handel planerats mer noggrant och varit mer effektiva än tidigare. Även e-handeln har ökat. Restaurang- och cafésektorn i Luleå centrum nyttjades tidigare ofta i samband med den främsta anledningen att besöka centrumområdet. Besöken har dock minskat drastiskt under pandemin. Det är ett resultat av att många valt att nyttja sektorns utbud av hämtmat eller börjat laga mer mat i hemmet. Genomförda studier visar att kultursektorn varit mycket hårt drabbad av pandemin. Tidigare nyttjades sektorn ofta i kombination med den främsta besöksanledningen. Rådande restriktioner har gjort det svårt att genomföra evenemang i någon större utsträckning.

Bakgrund: Enterostomi är ett samlingsnamn på flera tarmstomier. Den skapas genom ett kirurgiskt ingrepp där en del av tarmen dras ut och sys fast på bukväggen i syfte att tarminnehållet ska tömmas igenom i en så kallad stomipåse. Bildandet av denna innebär fysiologiska förändringar för människokroppen. Personen kan även drabbas psykiskt, fysiskt och socialt. Sjuksköterskor behöver mer kunskap om personers upplevelse av att leva med en enterostomi för att kunna vara ett bättre stöd. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av att leva med enterostomi. Metod: I databaserna PubMed och CINAHL genomfördes litteraturstudien där 17 vetenskapliga artiklar valdes ut. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier. Artiklarna analyserades sedan utifrån kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Litteraturstudien resulterade i fem olika kategorier: Begränsas i dagligt liv, Förändrad kroppsbild och sexualitet, Stöd och strategier för att kunna anpassa sig, Informationens betydelse för autonomi och sociala relationer, Psykosociala utmaningar. Slutsatser: Personer med begränsas i det dagliga livet och är i behov av stöd. I samband med enterostomin kommer en ny kroppsbild, vilket även påverkar det sexuella livet. Stöd är en viktig del i anpassningen till det nya livet. Personer behöver få mera kunskap om hanteringen av enterostomin för bättre livskvalitet.

Landstinget Västmanland genomför regelbundet enkätundersökningen Liv & hälsa ung Västerås som kartlägger hälsan bland ungdomar i årskurs nio i grundskolan och årskurs två i gymnasiet. Enkätundersökningen ska nästa gång genomföras i januari-februari år 2017 och landstinget vill ha underlag för hur de eventuellt kan utveckla sin undersökning för att unga hbtq [homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera]-personer ska känna sig synliggjorda i den. Därför har syftet varit att undersöka hur unga hbtq-personer upplever undersökningen Liv & hälsa ung Västerås samt hur de upplever att den kan utvecklas. Detta har gjorts genom en kvalitativ undersökning som baseras på semistrukturerade intervjuer. Personerna som intervjuades var unga hbtq-personer under 26 år. Datamaterialet analyserades med stöd av manifest innehållsanalys. Resultatet av intervjuerna uppdagade att personerna inte kände sig representerade i enkätundersökningen då den upplevdes som begränsande och normativ avseende frågor och svarsmöjligheter. Utvecklingsmöjligheterna var att undersökningen kan bli mer inkluderande och att normmedvetenheten bör öka vilket kan ske genom förtydligande kring vilken definition som används på begrepp som samlag. Slutligen, om dessa förändringar genomförs skulle hbtq-ungdomarnas hälsa stärkas då målet att identifiera och uttrycka sig som de vill, kan uppnås. Som ökar möjligheterna till en god hälsa på lika villkor då rätt hälsoinsatser kan prioriteras när unga hbtq-personers förutsättningar framkommer. / The County Council of Västmanland regularly conducts the survey Liv & hälsa ung Västerås, which investigates the health of young people in the ninth grade in elementary school and the second grade in high school. The next survey will be conducted in January and February 2017. The County Council want to develop the questionnaire to raise the awareness of conditions affecting young lgbtq [lesbian, gay, bisexual, transgender, queer] –persons, and that is why these questions are now in focus. Therefore, the aim has been to investigate how young lgbtq-people experience the questionnaire Liv & hälsa ung Västerås and how they perceive that it can be developed. To answer the purpose, a qualitative study has been conducted and based on semi-structured interviews. The people interviewed are young lgbtq-people under the age of 26. Data were analyzed with a manifest content analysis. The result of the interviews revealed that people did not feel represented in the survey, as the questions and answers was perceived as restrictive and prescriptive. The development potential was that the questionnaire could be more inclusive, and that there is need for further clarification of certain terms (e.g. sexual intercourse). Finally, if these changes can be proceeded, the health of young lgbtq-people can be strengthened. If they can identify and express themselves as they wish, an improved access to high quality care, on equal terms, can be achieved. The right health interventions can be implemented and become a priority when the health conditions are visible to the county.

This study is focused on some individuals' experience of the concept of culture in their everyday life. Some questions about culture were asked to some persons living in a small village in the isle of Gotland and some persons in the capital of Sweden, Stockholm, in the autumn in 2007 in a field study. The study showed that peopele tend to shape their own life world in the continuous activity in their near surroundings, in the garden and in reading literature and listening to music. There were some differences in the life world depending on where they lived,  in the country side or in town. Urban life has more offers as to popera and theatres but negatively more violence and stress. A study of literature on the ethnological concept of culture is included. The answers of the individuals also led to different topics such as nostalgia, mind, fear, feelings, body and soul which were enlightened by scientist from the respective fields.

Background: Fibromyalgia is a chronic disease that is difficult to treat and diagnose. The illness is of unknown etiology. The majority of the ill is women. Aim: The aim of this study was to describe women ́s experiences of living with long term pain associated with fibromyalgia. Method: A literature -based study was performed. The database Cinahl was used in the search process. This study includes 11 qualitative articles that have been analysed by a review template. The analysis resulted in two categories "experiences of a changed me" and "experiences of social life" with six subcategories. Results: The consequences of fibromyalgia were that the family life, spare time, social life and working life changed in different ways. The articles also showed that women with fibromyalgia did not receive the understanding they needed from their families or the environment. Conclusion: Women with fibromyalgia feel that they do not get understanding from the outside world. It is important that health care professionals understand and acknowledge these individuals' subjective experiences so that they can give professional care and support.