Kroniska sjukdomar har ökat dramatiskt i världen under de senaste åren. Personerna som drabbas upplever kronisk sjukdom som förödande, ett hinder för livskvalitet och utveckling. Att drabbas av kronisk obstruktiv lungsjukdom påverkar människan i det dagliga livet, det kan innebära att tappa kontrollen över sitt liv och få en känsla av maktlöshet. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva personers upplevelse av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom och hur detta påverkar vardagen. Sökningar efter artiklar skedde i databaserna Cinahl och PubMed. Åtta artiklar inom ämnet att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom valdes ut i enlighet med uppsatsens syfte, den slutliga analysen ledde till fem kategorier. Personer med KOL lever ständigt i vardagen med andnöd, vilket resulterar i känslor som rädsla, oro och ångest. De orkar inte med sina vardagsysslor eller träffa familj och vänner. Detta gör att personer med KOL upplever nedstämdhet, ensamhet, dålig självkänsla och beroende. Litteraturstudien kan vara till hjälp för sjuksköterskor att få en bättre förståelse för dessa människors livssituation och bidra till att omvårdnadsbehoven tillgodoses bättre. Detta kan göras genom att förbättra förmågan att stödja, trösta och för att underlätta vardagen för dessa personer.

Bakgrund: Reumatoid artrit (RA) är en komplex sjukdom som påverkar människan fysiskt, psykiskt och socialt. En människa med RA som kan hantera sjukdomen har lättare att finna välbefinnande. Det blir då viktigt att i omvårdnaden se personen med känslor och behov bakom varje patient. Syfte: Att undersöka hur personer med RA upplever sin sjukdom och vilka copingstrategier de använder för att hantera sjukdomen i det dagliga livet. Metod: Litteraturöversikt där elva kvalitativa och fem kvantitativa studier har granskats och sammanställts. Resultat: Människor med RA kan uppleva begränsningar i det dagliga livet och strävar efter copingstrategier som positivt tänkande, balans i olika roller, omprioritering och hantering av sjukdomssymtom och socialt stöd. Diskussion: Valet av copingstrategier kan vara olika. Det är betydelsefullt att sjuksköterskan genom en god omvårdnad stödjer patienten i att finna dessa copingstrategier. Slutsatser: Männikor med RA kunde känna en förändrad självbild och acceptans av sjukdomen var nödvändig för att gå vidare och hitta de individuella copingstrategier. Sjuksköterskans förståelse för personens upplevelser av sjukdomen har betydelse i kommunikationen och i planeringen av omvårdnaden. Fler studier behövs för att undersöka vilka interventioner sjuksköterskan kan göra för personer med RA.

Bakgrund Typ 1 diabetes mellitus är en sjukdom som orsakar absolut insulinbrist hos den som har sjukdomen. Livslång egenvård och anpassning av det dagliga livet är ett par av följderna av att få sjukdomen. För att sjuksköterskan ska kunna erbjuda en personcentrerad omvårdnad som ser till individens hela livssituation krävs det kunskap om vad en långvarig sjukdom som typ 1 diabetes mellitus har för konsekvenser för individen i det dagliga livet samt vilka strategier individen har för att hantera dessa.  Syfte Syftet var att beskriva egenupplevd hälsa i ett dagligt liv hos individer med typ 1 diabetes mellitus.  Metod Studien utfördes som en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie. Sju informanter med typ 1 diabetes mellitus ingick i studien. Insamlad data undergick en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat Informanterna uppger att typ 1 diabetes mellitus utövar en ständig påverkan på den egenupplevda hälsan. Sjukdomen upplevdes dels som en naturlig del av den egna personen med genomtänkta levnadsvanor som följd men även som energikrävande och begränsande. Informanterna beskrev att omgivningens okunskap om typ 1 diabetes mellitus var besvärande och att den specialiserade diabetesvården ofta misslyckades att tillgodose informanternas behov.  Slutsats Författarna till föreliggande studie har funnit att livet med typ 1 diabetes mellitus leder till omfattande hälsoeffekter på ett psykologiskt, fysiologiskt och socialt plan. En generellt högre kunskapsnivå hos sjukvårdspersonal i allmänhet och ett tydligare personcentrerat fokus för den specialiserade diabetesvården i synnerhet bedömer vi vara önskvärt.

Glaukom eller grön starr är en kronisk och åldersrelaterad sjukdom som drabbar flera miljoner människor och är en av de vanligaste orsakerna till blindhet i världen. Syftet med pilotstudien var att beskriva patienters upplevelser om hur sjukdomen glaukom påverkar det dagliga livet. Pilotstudien hade en kvalitativ deskriptiv design och genomfördes som en intervjustudie som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras i tre kategorier: Maktlöshet, Trygghet och Självständighet. Patienterna upplever maktlöshet i det dagliga livet på grund av den oro det innebär att ha glaukom, samt begränsningen det innebär med en synnedsättning. Med stöd av närstående och att tänka positivt kan patienterna uppleva trygghet och känna en positiv framtidstro. Genom anpassning och erfarenhet kan de bli oberoende och självständiga. Resultatet i pilotstudien kan vara ett stöd för ögonsjuksköterskor att förstå de dagliga svårigheter patienter med glaukom ställs inför. Ögonsjuksköterskor kan stärka patienterna genom att stödja dem till att hitta strategier som kan underlätta deras dagliga liv. Ytterligare forskning om patienter med glaukom behövs för att fördjupa förståelsen om deras situation och hur ögonsjuksköterskor kan stödja patienterna för att underlätta deras dagliga liv. Det finns ett stort behov av att utbilda fler ögonsjuksköterskor eftersom befolkningen blir äldre och därmed beräknas patienter med glaukom att öka. / Glaucoma is a chronic age related disease that affects several million people and is one of the most common causes of blindness in the world. The aim of the pilot study was to describe patients' experiences of how glaucoma affects daily life. The pilot study had a qualitative descriptive design and was conducted as an interview study that were analysed using qualitative content analysis. The results are presented in three categories: Powerlessness, Security and Independence. Patients experience powerlessness in daily life because of the anxiety of having glaucoma and the limitation that comes with a visual impairment. With support of family and thinking positively, they may experience security and a positive future. Through adaptation and experience they may become independent. The results may support ophthalmic nurses in understanding patients with glaucoma difficulties in daily life and strengthen them finding strategies that may by support ease daily life. Further research is needed to get a deeper understanding of how patients with glaucoma perceive their visual impairment. There is a great need to educate more ophthalmic nurses as the population ages and therefor the population with glaucoma is estimated to increase.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2002. / Härtill 4 uppsatser.

<p>Kroniska sjukdomar har ökat dramatiskt i världen under de senaste åren. Personerna som drabbas upplever kronisk sjukdom som förödande, ett hinder för livskvalitet och utveckling. Att drabbas av kronisk obstruktiv lungsjukdom påverkar människan i det dagliga livet, det kan innebära att tappa kontrollen över sitt liv och få en känsla av maktlöshet.</p><p>Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva personers upplevelse av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom och hur detta påverkar vardagen. Sökningar efter artiklar skedde i databaserna Cinahl och PubMed. Åtta artiklar inom ämnet att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom valdes ut i enlighet med uppsatsens syfte, den slutliga analysen ledde till fem kategorier. Personer med KOL lever ständigt i vardagen med andnöd, vilket resulterar i känslor som rädsla, oro och ångest. De orkar inte med sina vardagsysslor eller träffa familj och vänner. Detta gör att personer med KOL upplever nedstämdhet, ensamhet, dålig självkänsla och beroende. Litteraturstudien kan vara till hjälp för sjuksköterskor att få en bättre förståelse för dessa människors livssituation och bidra till att omvårdnadsbehoven tillgodoses bättre. Detta kan göras genom att förbättra förmågan att stödja, trösta och för att underlätta vardagen för dessa personer.</p>

Att drabbas av en hjärtinfarkt är en livsomvälvande händelse som kan ge kroniska men och inverka på hela livssituationen. Sjukdomen kan även ha betydelse för hur de drabbade väljer att leva sitt dagliga liv. Syftet var att beskriva personers upplevelser av dagliga livet efter en hjärtinfarkt. Metoden bestod av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats enligt Bengtsson (2016). Tolv vetenskapliga artiklar analyserades och resulterade i sju kategorier; att leva med förändrad kropp och sinne, att leva med begränsningar i dagliga aktiviteter, att roller och relationer förändras, att sakna tillräcklig information och kunskap, att behöva andra människor som stöd, att behöva ta ställning till livsstilsförändringar, att tvingas omvärdera livet efter en livshotande händelse. Sjuksköterskan har en viktig roll genom att finnas som stöd och resurs i dagliga livet efter en hjärtinfarkt, för att ge de drabbade de bästa förutsättningarna för att kunna anpassa sig till sin nya livssituation. Denna studie kan ge en djupare förståelse för hur personer upplever att det dagliga livet påverkas efter en hjärtinfarkt.

Bakgrund: Cancer är den näst största dödsorsaken bland människor efter hjärt- och kärlsjukdomar. År 2015 var det 23 455 personer som avled på grund av sin cancersjukdom varav 76 personer var unga människor. När en ung människa får en cancerdiagnos kan negativa känslor framkallas då livet förändras och framtiden blir oviss. Syfte: Syftet med studien var att belysa unga människors upplevelser av att leva med obotlig cancer. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie baserad på fem självbiografier om unga människors upplevelse av att leva med obotlig cancer. Självbiografierna är granskade och innehållsanalys har använt som metod i analysen. Resultat: De unga människornas upplevelser av att leva med obotlig cancer beskrevs genom fyra kategorier och nio underkategorier. Det framkom i resultatet att de upplevde att kroppen svek dem, att behandlingen gav negativa biverkningar, att relationen till andra betydde mycket och att det trots sjukdom är möjligt att uppleva välbefinnande.  Slutsats: Det framkommer i studiens resultat att de unga människorna som har obotlig cancer upplever både välbefinnande och att kroppen sviker dem under sjukdomstiden. De hanterade känslorna som den obotliga cancerdiagnosen medför på olika sätt. Det är därför viktigt att se varje människa som unik i vårdandet av cancerpatienter.

Stroke är en vanlig orsak till att människor drabbas av afasi. Att drabbas av afasi innebär en stor påverkan på det psykiska måendet och det är vanligt att personer med afasi isoleras från omvärlden. Eftersom personer med afasi har svårigheter att själva uttrycka sin vilja är det viktigt att som sjuksköterska ha en insikt i hur de upplever sin situation. Syftet med studien är därför att belysa personers upplevelse av att leva med afasi till följd utav en stroke. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie. Systematiska sökningar utfördes i tre databaser vilket genererade tio vetenskapliga artiklar som var relevanta för syftet. Resultatet presenterades i två huvudkategorier: förändrat levnadssätt och förändrade sociala relationer. I resultatet beskrivs det att personer med afasi värdesatte att känna sig självständiga och delaktiga. De uppskattade även att engagera sig i olika typer av aktiviteter och känna tillhörighet till andra personer med afasi. Det uppmärksammades dock att personerna med afasi ofta upplevde att människor i deras omgivning var oförstående gällande deras kommunikationssvårigheter vilket orsakade en känsla av exkludering. En ytterligare ökad kunskap om upplevelsen av att leva med afasi kan bidra till en förbättrad vård för personer som drabbats av afasi till följd av en stroke. / Stroke is a common cause of people suffering from aphasia. Suffering from aphasia has a major impact on the mental well-being and it is common for persons with aphasia to get isolated from the rest of the world. It is important that nurses has knowlegde about how people with aphasia experience their own sitaution, since they have difficulty expressing it themselves. The aim of this study was to highlight the experience of living with aphasia as a result of a stroke. The study was conducted as a general litterature study. A systematic research was made, which generated ten articles relevant to the study. The result was presented in two categories: a changed way of living and changed social relationships. The result describes that people with aphasia valued the feeling of being independent and involved in things. They also appreciated to engage in different types of activities and having a sense of belonging together with other people suffering from aphasia. However, it was noticed that people with aphasia often experienced that other people were uncomprehending concerning their communication difficulties which caused a feeling of exclusion. Further research of the experience of living with aphasia can contribute to an improved care for people suffering from aphasia due to a stroke.

Bakgrund: Hemodialys är en gynnande behandling för patienter med kronisk njursvikt. Den ersätter patientens nedsatta njurfunktion. Behandlingen kräver patientens regelbundna vistelse på sjukhuset. Följaktligen kommer patientens dagliga liv påverkas och begränsas i stor omfattning. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelser av deras dagliga liv när de genomgår hemodialysbehandling. Metod: En litteraturöversikt av kvalitativ design användes. Med syfte att få en rik, omfattande uppfattning om patientens upplevelse valdes tio original artiklar från olika länder. Evans (2002) beskrivande syntes användes för att analysera studiens resultat.  Resultat: Patienter som genomgår hemodialys upplever deras dagliga liv både på ett negativt och positivt sätt och detta resulterade i tre huvudteman med åtta subteman som redovisas i resultatdelen; upplevelser av att kroppen förändras, upplevelser av utmaningar i livet, upplevelser av stöd. Medan de åtta subteman är; konsekvenser av behandling, begränsningar av autonomi, restriktioner i arbetsliv, svårigheter att vara spontan, inverkan på sociala liv, support från familj och vänner, betydelsen av vårdrelationenen och styrkan att fortsätta. Slutsatser: Hemodialys tar över patientens dagliga liv och begränsar den på många olika sätt. I denna situation är patienten i stort behov av stöd från familj och vänner samt vårdpersonal för att återfå balansen i sitt liv