Bakgrund: Endometrios är en kronisk gynekologisk sjukdom som tio procent av alla kvinnor lider av. Symtomen är individuella men de vanligaste är bäckenbottensmärta, smärta vid menstruation och samlagsmärta. Kvinnor bemöts med misstro och normalisering av symtom, detta på grund av bristfällig kompetens från hälso- och sjukvården. Sjuksköterskans förhållningssätt gentemot dessa patienter bör innefatta lyhördhet, sympati och empati, ha en god kommunikation och finna mening vid varje möte med patienten.   Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors erfarenheter i vardagen av att leva med endometrios. Vidare var syftet att beskriva de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod.   Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Data samlades in via PubMed och CINAHL där tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats fanns, dessa låg till grund för resultatet.   Huvudresultat: Vägen till diagnostisering var en lång process relaterat till misstro samt endometrios diffusa symtom. Endometrios begränsade kvinnornas fysiska, psykiska och sociala förmåga som sänkte livskvalitén. Smärta var det mest påtagliga symtomet, detta bidrog till ett ständigt sökande av strategier för att hantera smärtan. Strategierna varierade hos kvinnorna men den mest användbara strategin var kostförändringar. De tio inkluderade artiklarna i studien använde främst intervjuer för att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med endometrios.   Slutsats: Endometrios påverkar kvinnornas dagliga liv samt att relationer till andra människor blir lidande. Brister i hälso- och sjukvården sågs markant då de ej utgav adekvat  information samt en tydlig misstro relaterat till kvinnors symtom, vilket ligger till grund för den fördröjda diagnosen. För att hantera vardagen har kvinnorna själva funnit olika strategier som reducerar smärtan. / Background: Endometriosis is a chronic gynecological disease which ten percent of all women suffer from. The symptoms are individual but the most common are pelvic pain, pain during menstruation and intercourse pain. Because of insufficient competence in health care system women are treated with disbelief and normalization of symptoms. The nurse attitude towards these patients ought to include sensitivity, sympathy and empathy and also have a good communication and be able to find meaning in each meeting with patients.   Aim: The aim with this literature review was to describe womens experience in daily life of living with endometriosis. The aim was furthermore to describe the included articles data collections method.   Method: A literature review with descriptive design. Data were collected through databases PubMed and CINAHL where ten articles with a qualitative approach was found which laies to basis for the result.   Main results: The way to diagnosis was a long process that was related to disbelief and endometriosis diffuse symptoms. Endometriosis limited womens physical, psychological and social abilities that significantly reduced quality of life. Pain was the most substantial symptom and to be able to handle with the pain, they constantly search for strategies. The strategies varied slightly among the women but the most useful approach was a major dietary change. The ten articles that was included in this literature review  used interviews to collect data and supplemented with diarys and journal entries to describe womens experiences of living with endometriosis.   Conclusion: Endometriosis affects a womans daily life adversely and also her relationships with other people. Deficiencies in health care was significantly when non adequate information was given and a marked disbelief related to the womens symptom that can be one reason for a delayed diagnosis. To be able to handle everyday life women had found different strategies to reduce pain.

<p>Concurrently with higher demands on comparability between companies, all Swedish listed parent companies are guilty to apply international accounting standards, IFRS/IAS, no later than January 1, 2005. In this thesis IFRS 7 Financial instruments: Disclosures, that treats information about financial instruments, is investigated. IFRS 7 aims to establish a good international standard for disclosures about financial instruments. The purpose of this thesis is to study differences in the interpretation of IFRS 7 Financial instruments: Disclosures between Swedish life insurance companies, problems – if any – that associate with the recommendation, the recommendation’s effect on accounting and the attitudes towards IFRS amongst the Swedish life insurance companies. The thesis is based on a qualitative method and the conclusion of the thesis is that the life insurance companies find it tricky to decide how the accounting shall be designed in compliance with IFRS 7. Almost all information needed already exists. The problem rather relates to the design of the accounting. Further more, the companies read the recommendation with different eyes and define different users of annual reports, that creates different interpretations. Balance- and income statements will be less affected of IFRS 7, while notes and disclosures will grow. Finally, the attitudes towards IFRS vary alot between life insurance companies.</p>

Bakgrund: Dagens samhälle ställer allt högre krav på individens anpassningsbarhet och en kraftig ökning av stressrelaterad ohälsa, exempelvis utmattningssyndrom, ses idag. Kvinnor drabbas i högre utsträckning och yrken inom vård och omsorg ses som en riskgrupp. Sjukdomen medför en ökad ohälsa och innebär ett lidande för individen. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors erfarenheter av vad som förändras i det dagliga livet vid utmattningssyndrom. Metod: En induktiv ansats valdes. Sju självbiografier analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur analysen framträdde fyra kategorier, Svårt att hantera vardagen, Annorlunda samspel med de närmaste och Välja nya levnadsvanor med tio underkategorier. Konklusion: Studien visar att utmattningssyndrom ökar ohälsan, minskar livskvaliteten och medför ett lidande för individen. Det är därför av stor vikt att arbeta för att minska stress och förebygga uppkomsten av psykisk ohälsa. Sjuksköterskan har en viktig roll i att stödja individen för att främja hälsa. / Background: Today’s society is having increasing demands on individual adaptability. With a significant increase in stress-related illness and increased prevalence of burnout being seen today. Women are affected more often and professions in health care are seen as a risk category. The disease entails an increased illness and suffering for the individual. Aim: The aim was to describe women’s experiences of what has been changed in their daily life at burnout. Method: An inductive approach was chosen. Seven autobiographies were analysed using qualitative content analysis. Results: From the analysis four categories emerged, Difficult to deal with everyday life, Different interaction with the next and select new habits with ten subcategories. Conclusion: The study shows that burnout is increasing illness, decreases quality of life and cause a hardship for the individual. It is therefore of great importance to make an effort to reduce stress and prevent the onset of mental illness. The nurse has an important role in supporting the individual to promote health.

Background: Abortion continues to be stigmatized in Ghana even though Ghana has one of the most liberal abortion laws in West Africa. This stigmatization discourages women from having safe abortion and discourages the health care professionals to provide services for abortion. The recruitment of healthcare providers is therefore marginalized, isolated and difficult. Aim: The aim of the study is to describe the healthcare professionals’ experiences of working with the abortion care in Ghana. Method: Five qualitative, semi-structured interviews were conducted with healthcare professionals working at two different governmentally owned hospitals in Ghana. The findings were analysed with qualitative content analysis. Results: Four main themes emerged in this study describing healthcare professionals’ experiences of working with abortion care in Ghana; Context, Nursing care, Challenges and Saving lives. The healthcare professionals work is stigmatized and challenging but the best part of their profession was helping adolescents, families and saving lives. Conclusion: To save lives, enhance the working situation for the healthcare professionals and to reduce stigma, education and better working environment is necessary. / Bakgrund: Abort fortsätter att vara stigmatiserat i Ghana trots att Ghana har en av de mest liberala abortlagarna i Väst Afrika. Stigman avskräcker kvinnor från säker abort och hindrar hälso- sjukvårdspersonalen att tillhandahålla tjänsten för abort. Anställingen av hälso-sjukvårdspersonalen är därför marginaliserad, begränsad och svår. Syfte: Att beskriva hälso-sjukvårdspersonalens erfarenheter av att arbeta med abortvården i Ghana. Metod: Fem kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer utfördes med hälso-sjukvårdspersonal från två olika sjukhus i Ghana. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera insamlad data. Resultat: Hälso-sjukvårdspersonalens erfarenheter och åsikter om att arbeta med abortvård beskrevs med fem huvudteman: Kontext, Omvårdnad, Utmaningar och Rädda liv. Hälso-sjukvårdspersonalens arbete är stigmatiserat och utmanande men den bästa delen av deras profession var att hjälpa ungdomar, familjer och att rädda liv. Slutsats: För att kunna rädda liv, förbättra arbetssituationen för hälsosjukvårdspersonalen och för att minska stigman är utbildning och bättre arbetsmiljö nödvändigt.

Bakgrund: Urininkontinens är ett globalt hälsoproblem bland kvinnor. Många kvinnor lever i tystnad med sin urininkontinens och söker inte vård på grund av okunskap och skam. Om kvinnor och sjuksköterskor fick mer kunskap om urininkontinens skulle problematiken för kvinnor med oro och skam inte vara lika utbredd. Trots att mödravård informerar kvinnor så lever många i hemlighet med sin urininkontinens. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa kunskap om kvinnors erfarenheter av urininkontinens och dess inverkan på dagligt liv. Metod: En litteraturöversikt bestående av 14 st vetenskapliga studier av både kvalitativ och kvantitativ karaktär. Dessa studier söktes på Cinahl och PubMed. Resultat: Många kvinnor påverkades av sin urininkontinens i det dagliga livet på ett negativt sätt. Fem tydliga kategorier visade sig som påverkade dem mest. Dessa var: Känslor av skam och oro, Hanteringsstrategier, Påfrestning på samlivet, Förlika sig med det oundvikliga och Begränsningar i dagliga aktiviteter. Slutsats: Många kvinnor lever i tystnad med sin urininkontinens och förlikar sig med den. De har brist på kunskap, känner skam och uppfinner egna strategier för att hantera sin urininkontinens. Dessa kvinnor skulle behöva mer kunskap och information från sjukvården. Denna litteraturöversikt kan bidra med en ökad kunskap kring påverkan på dagligt liv hos kvinnor med urininkontinens. / Background: Urinary incontinence is a global health problem among women. Many women live in silence with their urinary incontinence and do not seek care due to ignorance and shame. If women and nurses got more knowledge about urinary incontinence, the problem with anxiety and shame would not be as widespread. Although maternity care informs women, many are secretly living with their urinary incontinence. Aim: The purpose of the literature review was to compile knowledge about women’s experiences of living with urinary incontinence and its impact on daily life. Method: A literature review consisting of 14 scientific studies of both qualitative and quantitative approach. These studies were sought at Cinahl and PubMed. Results: Many women were affected by their urinary incontinence in their daily lives in a negative way. Five clear categories appeared that affected them the most. These were: Feelings of shame and anxiety, Management strategies, Stress on cohabitation, Resign oneself to the inevitable and Limitations in daily activities. Conclusion: Many women live in silence with their urinary incontinence and resign themselves to it. They have lack of knowledge, feel shame and invent their own strategies to manage their urinary incontinence. These women would need more knowledge and information from health care. This literature review can contribute to increased knowledge about the impact on daily life among women with urinary incontinence.

Benskörhet är en vanligt förekommande sjukdom som kan drabba både män och kvinnor. Benskörhet gör att benet blir skörare och frakturer lättare uppkommer. Människor som lever med benskörhet kan uppleva konsekvenser av sjukdomen i det dagliga livet. Frakturer, smärta och livsstilsförändringar är vanligt förekommande konsekvenser i vardagen för människor som lever med benskörhet. Studiens syfte är att beskriva människors erfarenheter av dagligt liv med benskörhet.Uppsatsen är en litteraturstudie som bygger på 11 kvalitativa och kvantitativa artiklar. Litteraturen har analyserats enligt Axelsson (2012). Resultatet redovisas genom fem teman där oro och rädsla för frakturer var ett framträdande tema, likaså att människor med benskörhet upplever en förändring i det dagliga livet. Även en nedsatt rörlighet till följd av benskörhet påverkar stora delar av det dagliga livet. Det bidrog bland annat till förändringar i relationer och en ny inställning till sin egen kropp. Diskussionen visar att det är viktigt att sjuksköterskor har kunskap om hur människor upplever det dagliga livet med benskörhet. Detta för att kunna ge en god omvårdnad, förebygga och lindra lidande samt för att det kan vara svårt att leva med benskörhet. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Övervikt ökar i världen och skapar påfrestningar för människan som har en övervikt och för samhället då hälsoriskerna är stora. Samhället trycker på att hälsa innebär att vara smal, vilket skapar ett utanförskap för dem som inte lever upp till idealet och påtvingar människor som har en övervikt att förändra sig. Syftet är att beskriva vilka hinder för upplevd hälsa vuxna människor med övervikt upplever i det vardagliga livet. Litteraturstudien resulterade i två huvudkategorier med två subkategorier vardera; den första huvudkategorin Att inte känna samhörighet med subkategorierna Stor i en liten värld- ett fysiskt utanförskap och Utanförskap i sociala sammanhang beskriver hur människor med en övervikt hamnar i ett utanförskap relaterat till sin övervikt. Den andra huvudkategorin Att inte leva upp till samhällets kroppsideal med subkategorierna Jag är inte fet, jag är tjock- att leva med sin kropp och Samhällets åtgärder mot övervikt beskriver hur samhället påverkar människan som har en övervikt. Resultatet diskuterar slutligen hos vem ansvaret ligger gällande attityden till övervikt och viktnedgång och vilka förändringar som bör ske för att främja hälsa. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Långvarig smärta är en subjektiv upplevelse som påverkar människans dagliga liv på många olika sätt både kroppsligt och själsligt vilket kan innebära ett stort lidande. Långvarig smärta har låg status inom sjukvården och människor som lider av detta upplever ofta misstro från sin omgivning. Två vanliga diagnoser är fibromyalgi och ryggsmärta. Men det är inte ovanligt att man inte får någon diagnos på sin smärta.Syftet med arbetet är att beskriva hur långvarig smärta påverkar människans upplevelse av sitt dagliga liv. Uppsatsen är en litteraturstudie där kvalitativa artiklar har analyserats och utgjort resultatet. Evans (2002) metod ligger till grund för analysen, där artiklarna var och en har genomarbetats på ett strukturerat sätt för att sedan sammanställas och presenteras i teman. Resultatet beskriver hur långvarig smärta påverkar det dagliga livet och hur det upplevs, vilket återges i tre huvudteman och sex underteman. Det beskrivs hur man upplever sin kropp och hur identiteten förändras på olika sätt. Det beskrivs även hur det sociala livet påverkas gällande relationer inom familjen, vänner och arbetsplats och hur man upplever misstro från sin omgivning. Ett tema presenterar hur man ser på framtiden vilket kan innebära att leva för dagen, att inte kunna göra upp planer och att pendla mellan hopp, hopplöshet och förtvivlan. I uppsatsen diskuteras vilket lidande misstro från familj, vänner och sjukvård medför och hur identiteten och relationer påverkas av långvarig smärta. Det diskuteras även olika strategier för att kunna hantera smärta. Förslag på hur sjuksköterskan kan arbeta för att underlätta för de drabbade beskrivs så som att arbeta mot fördomar, lyssna och bekräfta personen, och vara en förmedlare som hjälper patienten till andra yrkeskategorier så som sjukgymnast och kurator. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Cancer är en av de vanligast förekommande sjukdomarna i Sverige. Som behandling för cancer ges vanligen cellhämmande läkemedel, cytostatika. Biverkningar under cytostatikabehandling är svåra att undvika och några av de vanligaste är utmattning, illamående, kräkningar, håravfall och mukosit. Att drabbas av svår sjukdom kan leda till stort lidande hos människan. Genom att skapa sig en uppfattning om hur dessa biverkningar påverkar patienternas dagliga liv kan sjuksköterskan möta patienten i sitt lidande. Syftet med denna litteraturstudie är att med inspiration av Evans (2003) analys av kvalitativa artiklar, beskriva hur patienter upplever att biverkningarna av cytostatikabehandling påverkar deras dagliga liv. Analys av artiklarna resulterade i tre kategorier och fem underkategorier. Huvudkategorierna är: Kroppen sviker, Sociala förluster och Emotionell instabilitet. Resultatet visar att patienter som genomgår en cytostatikabehandling påverkas på många olika plan i livet. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Hjärtinfarkt hör till en av de vanligaste sjukdomarna i Sverige och är lika vanligt förekommande bland både män och kvinnor. Att insjukna i hjärtinfarkt är en livshotande händelse som ofta sker plötsligt och oförutsett. En kroppslig förändring som hjärtinfarkt innebär leder till en förändring i livet, och orsakar lidande för patienter. Genom hälsosammare vanor kan sjukdomen till stor del förebyggas. Kunskap om hur patienters liv blir efter en hjärtinfarkt behöver utökas. Därför är syftet med den här studien att beskriva patienters upplevelser av att ha drabbats av hjärtinfarkt, för att därmed skapa förståelse för patienter i deras dagliga liv. Studien är en litteraturöversikt med utgångspunkt från nio kvalitativa artiklar. Analysen av artiklarna resulterade i ett huvudtema- ett förändrat liv, med åtta subteman. Resultatet beskriver patienters upplevelser i det dagliga livet efter en hjärtinfarkt. En hjärtinfarkt innebär stora förändringar för patienter och berör många delar i deras liv. Subtemana berör dessa delar och är: själsliga förändringar, kroppsliga förändringar, förändrade relationer, livsstilsförändringar, vilja veta och uppleva stöd i det förändrade livet, viljan att återgå till livet innan hjärtinfarkten, hitta förklaring till hjärtinfarkten och positiva konsekvenser i det dagliga livet. Diskussionen behandlar några av de områden som utgör stor del av patienters upplevelser och som sjukvården behöver uppmärksamma mer. Framförallt bör sjukvården bli bättre på att erbjuda information till patienter. Slutligen ges förslag på praktiska implikationer som sjuksköterskan kan ha nytta av i sin yrkesutövning. / Program: Sjuksköterskeutbildning