This thesis aims at investigating the two municipality’s Gislaved and Ljungby. Where the aim is to see if there is any connections, between the type and the degree of public-private partnerships, and the municipalities obtained environment performance. In this essay the starting point is that the environmental performance in the chosen municipalities is good. Interviews among local politicians and representatives for the municipalities plastic industries, has functioned as a way to test the hypothesis. Gislaved and Ljungby have thereafter been compared, in order to see if there is any similarity in the sort and the degree of public-private partnerships, and how that will affect the environmental performance.   The overall questions in this essay are: How can the cooperation among the chosen municipalities and the      local business life be described? What kind of Public-private partnership      exists in the selected municipalities? Is there any difference between the municipalities, referring to      the degree of cooperation between the municipalities and the local      business life? Does the degree of cooperation affect the progress on the environmental      performance?   The end result shows that the local business life doesn’t have any impact on the environmental performance. Although the result just stands for the examined municipalities and cannot be seen as representative for the rest of Sweden´s municipalities.

Abstract  The aim of the study is to investigate how the dialect in Ljungby has changed over the last 60 years. This comparative study is based on recordings of two male informants. The first recording was made around 1944 and the second one in 2006. The focus is on lexicon, grammar, syntax and pronunciation.  The study is based on the assumption that dialectal features have decreased and that the language is closer to standard Swedish now than it was 60 years ago. The results of the study show that:  Dialect words and dialectal grammar have decreased.  The dialectal grammar used today is spread over larger geographical areas than before.  The pronunciation is now closer to standard Swedish than it was, regarding both vowels and consonants.  The use of diphthongs has increased.  There are many different reasons for the dialectal decrease, such as improved education, change of social structure and the effect of mass media. It is probably a combination of factors that has led to this result.

The aim of this study was to explore the social background of the people convicted of drunkenness offence in the town of Ljungby between 1936 and 1947. Drunkenness offense was sentenced to those found drunk in public but also societys attempt to control the s subclass. This view was in contrast to the ideal of the well-behaved worker who also spread during the end of the last century. Based on information found in index cards for drunkenness offenses provided by Ljungbys temperance board this studie explores whether alcohol use changes in different social classes. By mapping the offender's profession, age, gender and housing situation, the study shows clear overrepresentation of working class men. The study on gender showed similar trends in Ljungby as elsewhere in the country, that it was extremely few women who were convicted of drunkenness. When examining the age distribution in the drunkenness offences Ljungbys young people, namely those who were twentyfive years and younger, the numbers were slightly higher than in Sweden's cities but appeared to be consistent with official statistics on rural areas. The study's geographical part shows that there are patterns of drunkenness offenses and residential area and these patterns suggest that the drunks increasingly lived in neighborhoods that were considered to be poor. The conclusion is that there are class differences in who was convicted of drunkenness during 1936-1947 in Ljungby, both based on quantitative data and geographic survey.

<p>Under de två senaste decennierna har regionernas roll i den ekonomiska utvecklingen vuxit och idag talas det till och med om regionernas renässans. Länge har den regionala utvecklingen dock setts som ett resultat av det som sker på de nationella och internationella marknaderna. I takt med utvecklingen av en teori om endogen tillväxt har förståelsen att se regionen som en storhet i utvecklingen vuxit. En nations ekonomiska utveckling bör idag ses som summan av regionernas utveckling och inte behandlas som en exogent given faktor. Den regionalekonomiska utvecklingen beror på förutsättningarna inne i en region. En god ekonomisk utveckling förutsätter att dessa förutsättningar utnyttjas på rätt sätt. I och med att den regionala nivån har ålagts allt fler uppgifter som tidigare legat på central nivå har regionernas roll i ekonomin vuxit. Det blir därför viktigt för nationens ekonomi att även de små och medelstora regionerna hänger med i den ekonomiska utvecklingen. För att mindre regioner ska hänga med i utvecklingen bör de offentliga aktörerna i regionerna inte stå stilla och se på utan aktivt utnyttja och använda de regionala förutsättningarna som påverkar utvecklingsmöjligheterna. Ljungbyregionen visar att det är möjligt för mindre regioncentra att prestera på samma nivå som stora regioner. Genom en satsning på ett lokalt förankrat utbildningscentra i Ljungby kommun har den ekonomiska utvecklingen satt fart i regionen. Den negativa befolkningsutvecklingen och sysselsättningsutvecklingen har i Ljungbyregionen som helhet dock inte kunnat påverkas.</p><p>Syftet med uppsatsen är att studera de regionala utvecklingsmöjligheter som finns och kan skapas i mindre regioncentra, samt bedöma om ett mindre regioncentra bör agera för att förbättra dessa eventuella möjligheter till utveckling.</p>

Under de två senaste decennierna har regionernas roll i den ekonomiska utvecklingen vuxit och idag talas det till och med om regionernas renässans. Länge har den regionala utvecklingen dock setts som ett resultat av det som sker på de nationella och internationella marknaderna. I takt med utvecklingen av en teori om endogen tillväxt har förståelsen att se regionen som en storhet i utvecklingen vuxit. En nations ekonomiska utveckling bör idag ses som summan av regionernas utveckling och inte behandlas som en exogent given faktor. Den regionalekonomiska utvecklingen beror på förutsättningarna inne i en region. En god ekonomisk utveckling förutsätter att dessa förutsättningar utnyttjas på rätt sätt. I och med att den regionala nivån har ålagts allt fler uppgifter som tidigare legat på central nivå har regionernas roll i ekonomin vuxit. Det blir därför viktigt för nationens ekonomi att även de små och medelstora regionerna hänger med i den ekonomiska utvecklingen. För att mindre regioner ska hänga med i utvecklingen bör de offentliga aktörerna i regionerna inte stå stilla och se på utan aktivt utnyttja och använda de regionala förutsättningarna som påverkar utvecklingsmöjligheterna. Ljungbyregionen visar att det är möjligt för mindre regioncentra att prestera på samma nivå som stora regioner. Genom en satsning på ett lokalt förankrat utbildningscentra i Ljungby kommun har den ekonomiska utvecklingen satt fart i regionen. Den negativa befolkningsutvecklingen och sysselsättningsutvecklingen har i Ljungbyregionen som helhet dock inte kunnat påverkas. Syftet med uppsatsen är att studera de regionala utvecklingsmöjligheter som finns och kan skapas i mindre regioncentra, samt bedöma om ett mindre regioncentra bör agera för att förbättra dessa eventuella möjligheter till utveckling.

Idag saknas en bra översikt för kulturhistoriskt intressanta byggnader i hela Ljungby stad. Centrumbebyggelsen är inventerad och värderad sedan tidigare, men övriga delar av staden är i behov av samma arbete.  Målet är att denna studie ska leverera ett kunskapsunderlag som underlättar vid planering och bygglovsprövning. I arbetet inventeras och värderas bebyggelsen och miljön i områdena Stensberg och Rönnäs i Ljungby stad.   Genom fältobservationer och studier av bl.a. kartor och ritningar har konstaterats att bebyggelsen är av varierande karaktär. Den har tillkommit under olika decennier och har därför många olika stilar. På områdena finns det mestadels bostadshus i form av villor, men det finns också flerfamiljshus samt offentliga byggnader som en skola, en restaurang och en kyrka. Förslag på utökat skydd för ett antal byggnader och bebyggelsemiljöer har tagits fram.

This bachelor thesis was made on behalf from the wheel load maker Ljungby Maskin AB. Ljungby Maskin is right now in an expansive stage with a development of the welding workshop and the paint shop. In relationship to this they are also changing from station assembly to production line. Because of the progress they have needs of some type of transport method. The first step of the project was to decide what method that should be used. Rune Andersson, one of the supervisors in the project was at first into using air caster/air bearings to transport the production. However after some research the result was that air caster wasn’t the best method to use.  To make this conclusion a visit at Atlas Copco was made to see their production lines and a discussion with the production developer at AC was made. After the method was decided, the design of the fixtures could be made. The method to make the design was principle and primary design by Fredy Olsson. The output from this gave in total 12 different constructions. Pugh-matrix was made at the different constructions to be sure which one that should be used.  Complete CAD-models were made for the constructions that got the highest mark. Through a product draft it was determined which details that should been bought and which should be self-designed. Complete detail constructions were made at these parts. To ensure the strength of the parts, FEM-analysis was made in CATIA V5. The conclusion was that the project will be a good support in the development of the new assembly workshop at Ljungby Maskin AB and that it will contribute to a smaller storage and increase the production. / Examensarbetet har gjorts på uppdrag av Hjullastartillverkaren Ljungby Maskin AB. Ljungby Maskin är just nu i en expansiv fas med utbyggnad av bland annat svetsverkstad och lackering. I samband med detta skall de även byta från stationsmontering till produktionslina. Det finns då behov av någon typ av transportmetod för att förflytta hjullastarna. Första steget i projektet var att bestämma vilken typ av flyttmetod som ska användas. Rune Andersson en av handledarna vid Ljungby Maskin, var från början inne på att använda luftkuddar som flyttmetod. Efter att bakrundstudien var gjord visade det sig att detta inte var den metod som lämpade sig bäst för detta projekt.  För att komma fram till detta gjordes bland annat ett studiebesök på Atlas Copco där granskade deras produktionslinor och diskussion fördes med deras produktionsutvecklare.  När transportmetoden var bestämd konstruerades fixturerna utifrån detta. Metoderna som då användes var framför allt Fredy Olssons Princip- och Primärkonstruktion. Detta resulterade i totalt 12 olika konstruktioner. Pugh-matriser gjordes på de olika konstruktionerna för att konstatera vilka konstruktioner som skulle användas. Fullständiga CAD-modeller togs fram på de konstruktioner som fått högst betyg. Via produktutkast bestämdes det vilka delar som skulle köpas in samt konstrueras själva. Kompletta detaljkonstruktioner gjordes på dessa delar. För att säkerställa detaljernas hållfasthet gjordes FEM-analyser i CATIA V5. Slutsaten blev att projektet kommer vara ett bra underlag i Ljungby Maskins utveckling av den nya monteringen och bidra till att kunna minska lagret samt öka produktionen.

<p><p>Varken förr eller senare har köksträdgårdsodlingen stått på en sådan hög nivå som under den victorianska tiden – vare sig i Sverige eller i Storbritannien! Examensarbetet syftar till att plocka fram numera kanske bortglömda arbetsmetoder för köksväxt- och fruktodling från tiden kring förra sekelskiftet samt vissa växter som fortfarande kan vara av intresse idag. En viktig fråga är om dessa metoder och växter kan tillföra något när vi nu försöker skapa ett ekologiskt hållbart samhälle.</p><p>   På det lilla Årups slott i nordöstra Skåne fanns en gång en numera försvunnen köksträdgård. Författaren till detta examensarbete försökte först utan framgång hitta historien bak denna specifika trädgård. Istället har fältstudier, samtal och litteraturjämförelser mellan svenska och engelska trädgårdshandböcker fått ge en allmän bild av dåtida arbetsmetoder i köksträdgården. Den viktigaste boken har varit ”The Victorian Kitchen garden” som baserades på ett TV-program med samma namn från 1990-talet. Litteraturstudierna visar att även om det är mycket som skiljer svenskt och engelskt sätt att arbeta i trädgården, finns ändå en överskuggande gemensam tanke: att bruka och inte förbruka jorden! En tanke som är i högsta grad aktuell ännu idag.                     </p><p>   När så småningom en ”victoriansk” köksträdgård hittades på Trolle-Ljungby slott i Skåne, gavs det en fantastisk möjlighet till jämförelser mellan litteraturens arbetssätt med verkligheten. I examensarbetet ingår bl a en beskrivning av Trolle-Ljungbys odlingar av blommor, grönsaker liksom mer eller mindre exotiska frukter både på friland och i växthus – allt odlat enligt gamla traditionella metoder. Som ett komplement till denna beskrivning, följer författarens kommentarer och jämförelser utifrån de iakttagelser som gjorts under litteraturstudierna. Rekommendation ställs mot funktion.</p><p>   Detta examensarbete visar att det finns både specifika metoder liksom rena förhållningssätt till natur och miljö från den victorianska tiden som fortfarande är i allra högsta grad användbara och viktiga. Låt oss därför vara lite lata och inte uppfinna hjulet igen. Det räcker med att ta ett kliv tillbaka till framtiden – till den victorianska köksträdgården.</p></p>

Varken förr eller senare har köksträdgårdsodlingen stått på en sådan hög nivå som under den victorianska tiden – vare sig i Sverige eller i Storbritannien! Examensarbetet syftar till att plocka fram numera kanske bortglömda arbetsmetoder för köksväxt- och fruktodling från tiden kring förra sekelskiftet samt vissa växter som fortfarande kan vara av intresse idag. En viktig fråga är om dessa metoder och växter kan tillföra något när vi nu försöker skapa ett ekologiskt hållbart samhälle.    På det lilla Årups slott i nordöstra Skåne fanns en gång en numera försvunnen köksträdgård. Författaren till detta examensarbete försökte först utan framgång hitta historien bak denna specifika trädgård. Istället har fältstudier, samtal och litteraturjämförelser mellan svenska och engelska trädgårdshandböcker fått ge en allmän bild av dåtida arbetsmetoder i köksträdgården. Den viktigaste boken har varit ”The Victorian Kitchen garden” som baserades på ett TV-program med samma namn från 1990-talet. Litteraturstudierna visar att även om det är mycket som skiljer svenskt och engelskt sätt att arbeta i trädgården, finns ändå en överskuggande gemensam tanke: att bruka och inte förbruka jorden! En tanke som är i högsta grad aktuell ännu idag.                         När så småningom en ”victoriansk” köksträdgård hittades på Trolle-Ljungby slott i Skåne, gavs det en fantastisk möjlighet till jämförelser mellan litteraturens arbetssätt med verkligheten. I examensarbetet ingår bl a en beskrivning av Trolle-Ljungbys odlingar av blommor, grönsaker liksom mer eller mindre exotiska frukter både på friland och i växthus – allt odlat enligt gamla traditionella metoder. Som ett komplement till denna beskrivning, följer författarens kommentarer och jämförelser utifrån de iakttagelser som gjorts under litteraturstudierna. Rekommendation ställs mot funktion.    Detta examensarbete visar att det finns både specifika metoder liksom rena förhållningssätt till natur och miljö från den victorianska tiden som fortfarande är i allra högsta grad användbara och viktiga. Låt oss därför vara lite lata och inte uppfinna hjulet igen. Det räcker med att ta ett kliv tillbaka till framtiden – till den victorianska köksträdgården.