This thesis focus on semiological analysis of selected corporate logo. Logo is visual identity of brand. Visual identity is a part of corporate identity. Logo is a conjunction of graphic design and marketing strategies. This thesis is based on semiotics theories, although incorporating marketing basics and marketing semiotics take on this problem. Within the practical part the logo analyzed using denotation and connotation. Researched brand is US coffee chain Starbucks, which is one of the most successful coffee companies worldwide. Their corporate logo went through a long development and its strikingly successful.

This thesis focus on semiological analysis of selected corporate logo. Logos are part of the corporate identity and they are surrounding us all the time. Our society is overloaded with logos and that is main reason why logo has to be well remembered, easily recognized and connected with the brand. Logo is a conjunction of graphic design and marketing strategies. From the semiological point of view, this thesis is based on Roland Barthes's theories, although incorporating marketing basics and marketing semiotics take on this problem. Within the practical part the logo analyzed using denotation, connotation and myth. Researched brand is US coffee chain Starbucks, which is one of the most successful coffee companies worldwide. Their corporate logo went through a long development and its strikingly successful. Keywords logo, semiology, marketing semiotics, graphic design, corporate identity, myth, conotation, denotation

This thesis focus on semiological analysis of selected corporate logo. Logos are part of the corporate identity and they are surrounding us all the time. Logo is visual identity of brand. Our society is overloaded with logos and that is main reason why logo has to be well remembered, easily recognized and connected with the brand. Logo is a conjunction of graphic design and marketing strategies. This thesis is based on semiotics theories, although incorporating marketing basics and marketing semiotics take on this problem. Within the practical part the logo analyzed using denotation and connotation. Researched brand is US coffee chain Starbucks, which is one of the most successful coffee companies worldwide. Their corporate logo went through a long development and its strikingly successful.

No description available.

The aim of this thesis is to clarify the principles of shaping the identity and image in the modern consumer society and explain the role of media in this process as well. In this thesis is used analytical comparative method. The whole work is divided into the theoretical and analytical part. The central theme of the first charter is the description of the characteristics of a modern consumer society. The second main thopic is the relationship of identity and image. In the third theoretical chapter is discussed the issue of media construction of reality. These problems are projected in the three approaches of opinion - Gilles Lipovetsky, the represenatatives of the Frakfurts School and Jean Baudrillard and finally opinion of Pierre Bourdieu. The analytical part of the thesis is concentrated on the application of the theoretical knowledge. As a specific example was selected advertising campaign Think You Can Text and Drive?, which was developed under the auspices of Oprah Winfrey, celebrity with the global reach. In the analytical part were received some essential arguments, which are summarized in the final chapter.

Tidigare forskning har visat att globala företag kan specificera en varumärkesstrategi för att förmedla rätt bild till konsumenterna över olika kulturer. Därmed kan globala företag som befinner sig på den svenska marknaden upprätthålla rätt strategi avseende färgmättnad i dess varumärkeslogotyper för att uttrycka rätt bild hos de svenska konsumenterna. Denna studie syftar därmed till att utifrån ett konsumentperspektiv få en djupare förståelse för hur svenska konsumenters associationer och känslor om ett varumärke kan påverkas av färgernas mättnad som finns i varumärkeslogotyper. Utifrån studiens syfte blev således urvalet för studien svenska konsumenter. Forskningsfrågan som studien bygger på är ”Hur påverkar färgmättnad svenska konsumenters associationer och känslor avseende varumärkeslogotyper?”. För att besvara denna forskningsfråga har studien utgått ifrån en kvalitativ forskningsstrategi samt en deduktiv ansats. För att få fram studiens resultat har 14 semistrukturerade intervjuer genomförts där respondenterna fått observera olika varumärkeslogotyper med olika färgmättander.  Den teoretiska referensramen i denna studie bygger på fyra olika teorier och tidigare forskning inom färg och färgmättnad. De teorier som behandlas i studien är, The color experience pyramid, Elements of colour perception, färgpsykologi och HSL-modellen. Studiens resultat har visat att likt tidigare forskning inom färgmättnad, tycker svenska konsumenter att en låg färgmättnad är tråkig. Vidare slutsats fann studien i vilken mättnad som svenska konsumenter föredrog. Den höga mättnaden föredrogs med stor majoritet hos färgerna blå, röd, orange och gul. Gällande färgerna grön och lila framgick det att en svag majoritet föredrog den högt mättade färgen och resterande respondenter förestod den lågt mättade färgen. Studien kom även fram till att det kan tillkomma ytterligare associationer till olika färgmättnader utöver de som återfinns inom teorin om färgpsykologi. / Previous research shows global companies can specify a brand strategy to convey the right image to consumers across different cultures. Companies that are in the Swedish market can maintain the right strategy regarding color saturation in it’s brand logos in order to express the right image among Swedish consumers. This study aims to gain a deeper understanding from a consumer perspective of the Swedish consumers' associations and emotions regarding a brand can be affected by the saturation of colors found in brand logos. Based on the purpose of the study, the sample for the study was Swedish consumers.  The research question on which the study is based is "How does color saturation affect Swedish consumers' associations and feelings regarding brand logos?". To answer this research question, the study has been based on a qualitative research strategy and a deductive approach. To obtain the results of the study, 14 semi-structured interviews were conducted where the respondents were allowed to observe different brand logos with different color saturations.  The theoretical frame of reference in this study is based on four different theories and previous research in color and color saturation. The theories discussed in the study are, The color experience pyramid, Elements of color perception, color psychology and the HSL-model.  The results of the study have shown that, like previous research on color saturation, Swedish consumers think that a low color saturation is boring. A further conclusion was found in the study in which saturation that Swedish consumers preferred. The high saturation was preferred by a large majority in the colors blue, red, orange and yellow. Regarding the colors green and purple, it appeared that a weak majority preferred the highly saturated color and the remaining respondents preferred the low saturated color. The study also concluded that there may be additional associations to different color saturations in addition to those found in the theory of color psychology.

Idag väljer allt fler varumärken att förändra designen i sina logotyper, något som orsakat starka reaktioner hos konsumenterna. Genom logotypens visuella element, såsom färg och form, kan känslor, som bland annat hoppfullhet och förtroende, samt associationer till specifika föremål eller företeelser, framkallas hos konsumenterna. Därtill kan logotypens design även skapa positiva attityder som i sin tur kan smitta av sig på varumärket. Den här studien ämnar utforska potentiella konsumenters uppfattning om förändrade logotypers designegenskaper och element. Vidare ämnar studien att bygga en interaktiv miljö för att besvara studiens frågeställningar. Studien är genomförd med en kombination av en kvantitativ och en kvalitativ metod i form av en webbaserad designenkät. Webbenkäten innehåller en inledande interaktiv del som innefattar logotypdesignande. Därefter berörs både öppna (kvalitativa) och slutna (kvantitativa) frågor angående val av designelement och logotyper i förhållande till förtroende (attityd).  Resultaten visade att färger som grön, blå och gul med fördel kan användas i varumärkeslogotyper som berör miljö, hållbarhet och energi. Varumärken som befinner sig inom fordonsindustrin kan inkludera färger som blå, silver och svart i första hand, därefter grön och gul. Grön är mest fördelaktig i samband med varumärkeslogotyper som tillhandahåller musikstreamingtjänster, då associationer till musik är framträdande. För att förmedla känslor som exempelvis hoppfullhet, lugn, säkerhet, seriositet, förtroende, framtidstro, harmoni och positivitet kan blå och grön användas i logotypdesignen. För att framkalla ett större förtroende gentemot ett varumärke kan antingen en balans skapas, med hjälp av former, eller en logotypram implementeras. / Today, more and more brands are choosing to change the design of their logos, something that has caused strong reactions from consumers. Through the logo's visual elements (such as color and shape) emotions, such as hopefulness and confidence, as well as associations with specific objects or phenomena, can be evoked in consumers. In addition, the logo's design can also create positive attitudes that in turn can be transferred to the brand. This study aims to explore potential consumers' perceptions of the design properties and elements of changing logos. Furthermore, the study intends to build an interactive environment to answer the study's questions. The study was conducted with a combination of a quantitative and a qualitative method in the form of a web-based design survey. The web survey includes an introductory interactive part that includes logo design. Then, both open (qualitative) and closed (quantitative) questions regarding the choice of design elements and logos in relation to confidence (attitude) are presented.  The results showed that colors such as green, blue and yellow can be used to advantage in brand logos that affect the environment, sustainability and energy. Brands connected to the automotive industry can include colors such as blue, silver and black in primarily, then green and yellow. Green is most beneficial in connection with brand logos that provide music streaming services, as associations to music are prominent. To convey emotions such as hopefulness, calm, security, seriousness, confidence, optimism, harmony and positivity, blue and green can be used in the logo design. In order to evoke greater trust in a brand, either a balance can be created, with the help of shapes, or a logo frame can be implemented.

I uppsatsen undersöks gymnasielärares relation till IT och lärande och hur deras synsätt befrämjar IT-inlärning. Undersökningar har under fler decennium i Sverige pekat på att datorer borde användas mer som ett pedagogiskt verktyg i skolan. Idag finns tekniken och det borde falla naturligt in i rutinerna att använda datorer. Mitt källmaterial och egna erfarenheter redovisar att ungdomarna redan har skaffat sig en IT-vana. Dessvärre stödjer inte lärsituationen IT-användningen ändå. Målet med detta arbete är att försöka förstå varför Internet som ett pedagogiskt verktyg inte har hittat en naturlig plats ännu i klassrummet.Resultatet av undersökningen som utförts visar att informationstekniken inte är en självklar del i undervisningen. Det är möjligt att påstå att det behövs bättre rutiner för att Internetanvändningen bättre ska kunna användas som ett pedagogiskt redskap i undervisningen. Utvecklingen handlar om att lärare och elever ska interagera mera i klassrummet. Eleverna är mer initierade än sina lärare i digitala verktyg. Men det räcker inte att vara tekniskt kunnig, för elevernas källkritiska granskning måste också utvecklas med hjälp av deras lärare.

Québec Université Laval, Bibliothèque 2015

Québec Université Laval, Bibliothèque 2016