Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad gällande rätt är beträffande privatpersoners rätt att framställa exemplar av verk för privat bruk enligt URL 12 §. Upphovsmannens rättigheter till sitt verk har inte alltid varit självklara men har ökat i takt med den tekniska utvecklingen. Allmänheten har länge haft rätt att göra kopior av verk för sitt privata bruk då sådan kopiering inte ansetts skada upphovsmannens rätt. Den digitala utvecklingen möjliggör dock fler snabba och lätta sätt för allmänheten att kopiera verk i den privata sfären. För att skydda upphovsmannens rättigheter och möjligheter att få ersättning för sina verk har upphovsmannen fått allt fler rättigheter. Allmänhetens rätt att göra kopior för privat bruk finns dock kvar som en viktig inskränkning i upphovsmannens rätt.   Idag finns upphovsmannens ensamrättigheter i URL 2 §. Upphovsmannen har ensamrätt att göra exemplarframställningar av verket och att göra verket tillgängligt för allmänheten. För att inte upphovsmannens rättigheter ska bli alltför rigorösa har en inskränkning i upphovsmannens ensamrätt införts i URL 12 §. Bestämmelsen i URL 12 § ger enskilda personer rätt att framställa ett eller några få exemplar av offentliggjorda verk för privat bruk utan upphovsmannens tillstånd. Privatpersoner har rätt att göra ett eller ett fåtal kopior för privat bruk av offentliggjorda verk. Kopiering för privat bruk innebär att det ska vara för ett personligt behov eller intresse och får inte vara kommersiellt. Privat bruk omfattar även den närmsta familje- och vänskapskretsen men inte kollegor på arbetsplatsen. Vad begreppet offentliggjort innebär stadgas i URL 8 §. Ett verk anses offentliggjort när det lovligen gjorts tillgängligt för allmänheten. Med det menas att upphovsmannen måste ha offentliggjort verket eller gett sitt samtycke till offentliggörandet. Det är inte tillåtet att göra kopior av ett verk om den egentliga förlagan framställts eller gjorts tillgänglig för allmänheten i strid med URL 2 §. Upphovsmannen måste således ha samtyckt till exemplarframställningen eller tillgängliggörandet av verket för allmänheten, för att det ska vara tillåtet att framställa exemplar av verket för privat bruk.   Den största skillnaden mellan den tidigare lydelsen och den nuvarande lydelsen i URL 12 § är att URL 12 § tillämpningsområde har inskränkts till förmån för upphovsmannens ensamrätt vad gäller kopiering till kollegor på arbetsplatsen samt antalet tillåtna exemplar att framställa för privat bruk.

This paper investigates how Swedish upper secondary school students relate to the financial support available from the Swedish state of education. It also looks at the attitudes of such students to the new CSN[1]truancy rules as they apply to school politics. Is there a difference in students’ attitude to these truancy rules and does that difference depend on the students’ socio-economic standard, whether they come from a wealthy background or a marginalised society or whether they are ethnic Swedish? Does this in any way affect the attitudes of the students? This financial support is only paid to those students who do not skip school. If they lose their right to this contribution because of truancy, their parents will also forfeit the right to the financial subsidies to which they may be entitled. Naturally, this may affect students in different ways, depending on what kind of financial situation their family is in. Do some students go to school out of their own financial interest or out of that of their parents? Through focus-group interviews, students have expressed their opinions, told about their experiences and stated their attitudes with regards to these matters. The results of these interviews are based upon which school they go to and where the school is situated and these results have subsequently been analysed through Max Weber’s and Immanuel Wallerstein’s sociological theories about society, nation, class and gender. [1]Centrala Studiestödsnämnden- Swedish Financial Aid for Studies

I ett kunskapsföretag besitter anställda kunskap om företagets hemligheter genom sin anställning. Denna kunskap utgör en väsentlig tillgång i företaget och stärker företagets konkurrensförmåga på marknaden, vilket ökar behovet av ett starkt skydd för företagshemligheter. Problematiken uppstår när anställda lämnar sin anställning och tar med sig den hemliga informationen till sin nya arbetsgivare och utnyttjar den där. När anställda konkurrerar med sin tidigare arbetsgivare får den arbetsrättsliga lojalitetsplikten väsentlig betydelse. Utgångspunkten är att anställda inte är bundna av lojalitetsplikten när anställningen upphör, vilket innebär att anställda är fria att utnyttja kunskap, erfarenhet och skicklighet som förvärvats under anställningen. Detta innebär att anställda inte kan ställas till ansvar efter anställningens upphörande, förutom i vissa fall då det enligt lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter (FHL) föreligger ”synnerliga skäl”. Avtal mellan parterna kan därför få en avgörande betydelse för arbetsgivares skydd. En godtroende ny arbetsgivare kan själv bli skadeståndsansvarig om en nyanställd, i sin nya anställning, missbrukar tidigare arbetsgivares företagshemligheter. Frågan som uppsatsen behandlar är huruvida den nya arbetsgivaren kan skydda sig mot detta. Slutsatsen är att FHL:s sanktionssystem och den arbetsrättsliga lojalitetsplikten är en ny arbetsgivares främsta skydd. Risken för en ny arbetsgivare att drabbas av skadestånd enligt FHL är överhängande när en anställd missbrukat tidigare arbetsgivares företagshemligheter i den nya verksamheten. I förebyggande syfte kan en ny arbetsgivare vidta åtgärder, t.ex. klargöra för anställda om sanktionssystemets innebörd och om arbetsgivarens egen inställning. Med anledning av KOM(2013) 813 och lagrådsremissen den 12 december 2013 kan en ny arbetsgivares skydd komma att förstärkas. / In a knowledge based company employees possess knowledge of the company’s secrets through their employment. This knowledge constitutes an essential asset of the company and strengthens its competitive position on the market, which increases the need for strong protection of trade secrets. The problem arises when employees terminate their employment and bring trade secrets to their new employer and exploit it there. When employees compete with their previous employer, the labour law duty of loyalty is essential. The starting point is that employees are not bound by the duty of loyalty when the employment is terminated, which implies that employees are free to utilize the knowledge, experience and skills acquired during their employment. This means that employees can not be held liable under the Act on the Protection of Trade Secrets (“the Act”) after the termination of the employment, except from “extraordinary reasons”. Contracts may therefore be vital for employers’ protection. A new employer in good faith can be held liable for damages if the new employee during the new employment abuses the previous employer’s trade secrets. The question that this thesis addresses is whether the new employer can protect himself/herself against this. The conclusion is that the Act’s system of sanctions and the labour law duty of loyalty is a new employer’s primary protection. The risk for a new employer to suffer damages under the Act is imminent when an employee has abused previous employer’s trade secrets in the new business. The new employer can take measures for preventive purposes, for example to clarify to employees the meaning of the system of sanctions and the employer’s own position. COM(2013) 813 and the proposal for new legislation referred to the Swedish Council on Legislation (December 12, 2013) may enhance a new employer’s protection.

Abstract Copyright is seen everywhere in the society. It is structured to accommodate several perspectives, namely, a balance between protecting the individual copyright owners’ rights and encouraging the creativity on both an individual and societal level. The copyright owner cannot be granted a redundant protection at the expense of the other interests. For this reason, a copy of someone else’s copyright protected work can be done as long as the copying is for private use. Copying is for this reason something that the copyright owner must endure, but in some cases the right to copy for private use has to be constrained. A potential future problem will be at the point when a private person can 3D print in their own home.     The rapid development regarding 3D printing makes the technology more developed and, in addition, an increased influence over the society. As for the fashion industry, the technology comes with advantages, but also some disadvantages. In some years, the 3D printer has been able to print jewelry, watches and shoes. Lately, the technology also can print fashion products with material such as leather and textiles. If the technology continues to develop like today there is a chance, or a risk, with private persons having access to 3D printers at a “printing house” or in their own home, similar to a traditional paper printer today. The possibilities with printing what ever a person want to print will be a threat against manufacturing companies and their retailers. The person can thus avoid purchasing the product on the market by producing his own by making a copy of someone else’s copyright protected work with a disclaimer that the copy is for private use. The technological development will materialize challenges that the legislator has to consider and respond to, especially on the copyright area. The day when a copy can be made as cheap and as fast as purchasing the product on the market, the principal rule regarding private copying must be limited. Otherwise, the manufacturing companies and their retailers will be threatened and there is a risk that they will be outcompeted. The conclusion can be drawn, that an extended private copying levy in combination with a protection through technical action and a requisite of a reasonable use in art. 5 Infosoc-directive and 12 § URL, can solve the problem with 3D-printers and copying for private use. Whether the problems with 3D printing and copyright will become a reality, or not, depends on the future development of the technology. / Sammanfattning Upphovsrätter återfinns överallt i samhället. Dess syfte är att skydda upphovsmannens ensamrätt, liksom att balansera intressen som att främja kreativiteten och åsiktsbildningen, samhällsintresset och konsumentintresset. Kopiering av ett upphovsrättsligt skyddat verk får upphovsmannen utstå dagligen. Förutsatt att kopian är avsedd för privat brukande är kopieringen tillåten. Anledningen till detta undantag är att lagstiftaren anser att ensamrätten inte får vara för stark. Problematiken beträffande privat kopiering kommer att aktualiseras den dag när 3D-skrivartekniken är så pass utvecklad att privatpersoner har en ”minifabrik” i sitt hem. Den dagen när detta inträffar kommer privatpersoner inte att behöva gå till affären för att inhandla en specifik produkt, utan kan istället tillverka den hemma med hjälp av en CAD-fil och en 3D-skrivare, ett förfarande som kan komma att bli förfärande för företagen och samhället som helhet. Den teknologiska utvecklingen beträffande 3D-skrivare går snabbt framåt och med tiden får skrivaren ett större inflytande i samhället. I samband med utvecklingen har skrivarens kapacitet ökat samtidigt som priset sjunker. I dagsläget är emellertid en avancerad 3D-skrivare dyr vilket medför att det är ovanligt för privatpersoner att ha tillgång till en sådan i sitt hem.   För modebranschen har 3D-skrivarens utveckling inneburit en hel del fördelar, men med tekniken kommer även nackdelar. 3D-skrivaren har under en längre tid kunnat framställa modeprodukter såsom smycken, klockor och skor. Utvecklingen har på senaste tiden gjort det möjligt att även framställa modeprodukter av exempelvis läder, textil och skinn. Förutsatt att tekniken fortsätter utvecklas i den snabba takt som sker i dagsläget finns det en chans eller en risk att gemene man kommer att ha tillgång till en 3D-skrivare via ett ”printing house” eller till och med att gemene man har tillgång till en egen 3D-skrivare i sitt hem, precis som de allra flesta har tillgång till en traditionell pappersskrivare idag. Möjligheten att kunna skriva ut den produkt som önskas kommer att hota tillverkningsföretag och dess återförsäljare. Utvecklingen kommer att aktualisera utmaningar som lagstiftaren måste beakta och bemöta, särskilt på det upphovsrättsliga området. En potentiell lösning på dessa utmaningar är ett utvidgat kassettersättningssystem för att på så sätt säkerställa att upphovsmannen får ersättning för sin skada, i kombination med ett skydd för tekniska åtgärder och ett nytt rekvisit om skälig användning i art. 5 Infosoc-direktivet och 12 § URL. Om problemen med 3D-skrivartekniken och upphovsrätten kommer att bli realiserade i framtiden beror på hur utvecklingen kommer att se ut, något som återstår att se.