Syftet med detta arbete var att försöka få insikt i gymnasieelevers olovliga frånvaro, samt undersöka om detta är ett uttryckt för ungdomars reaktion mot förtryckande sociala och symboliska strukturer där skolan kan uppfattas som en representant för maktens hegemoni. Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer och observationer i ett praktiskt program där olovlig frånvaro var ett prioriterat problem. Med stöd av Foucaults teorier om maktrelationer och ungdomskultur har detta arbete kunnat konstatera att skolk är det mest tydliga och utbredda av alla former av aversion mot skolan.

<p>I denna kvalitativa studie undersöker vi vad som ligger till grund för elevers olovliga frånvaro på ett gymnasium i Västerås utifrån elevperspektiv. Delvis i denna studie undersöker vi sen ankomst och vad det får för konsekvenser för studiemiljön i klassrummet. I den tidigare forskningen tar vi upp de två huvudteman om olovlig frånvaro/skolk, <em>Skolk på grund av skolans brister</em> samt <em>skolk på grund av kriminell livsstil.</em> Dessutom tar vi upp de riskfaktorer som den tidigare forskningen tar upp kring elevers riskbeteenden och elevernas vanligaste förklaringar som anges som skäl till olovlig frånvaro. Den metod vi använts oss av är Grundad teori (GT) där vi valt Glasers sätt att arbeta på. Grundad teori lämpar sig bra för oss då vi vill studera olovlig frånvaro så förutsättningslöst som möjligt och på ett mer objektivt plan till skillnad mot den tidigare forskningen. Totalt har vi genomfört 8 st intervjuer varav 6 st gruppintervjuer och 2 st. enskilda intervjuer. Urvalet gjordes på en gymnasieskola i Västerås där elever från såväl årskurs 1,2 som 3 deltog. I resultatet redogör vi för de fem kategorier under vilka vi anser belysa den olovliga frånvaron. Dessa kategorier är, <em>eget ansvar i relation till motivation</em> (kärnkategori), <em>lärarnas påverkan på ansvarstagandet</em>, <em>lektionens påverkan på ansvarstagandet</em>, <em>speciella tillfällens påverkan på ansvarstagandet</em> samt <em>klasskompisars påverkan på ansvarstagandet</em>. Under rubriken diskussion väljer vi att fördjupa oss i resultatet utifrån Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM), Emile Durkheim teori om normer samt Anthony Giddens teori om tillit.</p>

I denna kvalitativa studie undersöker vi vad som ligger till grund för elevers olovliga frånvaro på ett gymnasium i Västerås utifrån elevperspektiv. Delvis i denna studie undersöker vi sen ankomst och vad det får för konsekvenser för studiemiljön i klassrummet. I den tidigare forskningen tar vi upp de två huvudteman om olovlig frånvaro/skolk, Skolk på grund av skolans brister samt skolk på grund av kriminell livsstil. Dessutom tar vi upp de riskfaktorer som den tidigare forskningen tar upp kring elevers riskbeteenden och elevernas vanligaste förklaringar som anges som skäl till olovlig frånvaro. Den metod vi använts oss av är Grundad teori (GT) där vi valt Glasers sätt att arbeta på. Grundad teori lämpar sig bra för oss då vi vill studera olovlig frånvaro så förutsättningslöst som möjligt och på ett mer objektivt plan till skillnad mot den tidigare forskningen. Totalt har vi genomfört 8 st intervjuer varav 6 st gruppintervjuer och 2 st. enskilda intervjuer. Urvalet gjordes på en gymnasieskola i Västerås där elever från såväl årskurs 1,2 som 3 deltog. I resultatet redogör vi för de fem kategorier under vilka vi anser belysa den olovliga frånvaron. Dessa kategorier är, eget ansvar i relation till motivation (kärnkategori), lärarnas påverkan på ansvarstagandet, lektionens påverkan på ansvarstagandet, speciella tillfällens påverkan på ansvarstagandet samt klasskompisars påverkan på ansvarstagandet. Under rubriken diskussion väljer vi att fördjupa oss i resultatet utifrån Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM), Emile Durkheim teori om normer samt Anthony Giddens teori om tillit.

De metoder som används i undersökningen är en kvalitativ intervjuundersökning kompletterad med en kvantitativ enkätundersökning. De kvalitativa intervjuerna var den huvudsakliga datainsamlingsmetoden. Enkäten var den sekundära och ett komplement för att få ett bredare underlag. Intervjuerna beskrivs under fyra olika kategorier och enkätresultatet redovisas i stapeldiagram. Resultaten visar att eleverna skolkar av många olika orsaker såsom fysisk och psykisk trötthet, stress, kamratpåverkan, brister i undervisningen, brist på motivation, intresse och uthållighet. Dessa aspekter kan grupperas i fyra olika typer av förklaringar; individ-, skol-, kamrat- samt familjerelaterade faktorer. De elever som deltog i studien framhåller en god relation och ett gott bemötande av läraren som viktigt för att inte skolka. Eleverna vill ha inflytande över sin skolsituation och engagerade lärare som skapar intressanta lektioner.Slutsatsen blir att det är viktigt att upptäcka hög frånvaro tidigt och försöka motivera eleverna till fortsatta studier. Problemet är komplext och det finns inte en lösning som passar alla. Man får göra individanpassade lösningar för varje elev.

This paper investigates how Swedish upper secondary school students relate to the financial support available from the Swedish state of education. It also looks at the attitudes of such students to the new CSN[1]truancy rules as they apply to school politics. Is there a difference in students’ attitude to these truancy rules and does that difference depend on the students’ socio-economic standard, whether they come from a wealthy background or a marginalised society or whether they are ethnic Swedish? Does this in any way affect the attitudes of the students? This financial support is only paid to those students who do not skip school. If they lose their right to this contribution because of truancy, their parents will also forfeit the right to the financial subsidies to which they may be entitled. Naturally, this may affect students in different ways, depending on what kind of financial situation their family is in. Do some students go to school out of their own financial interest or out of that of their parents? Through focus-group interviews, students have expressed their opinions, told about their experiences and stated their attitudes with regards to these matters. The results of these interviews are based upon which school they go to and where the school is situated and these results have subsequently been analysed through Max Weber’s and Immanuel Wallerstein’s sociological theories about society, nation, class and gender. [1]Centrala Studiestödsnämnden- Swedish Financial Aid for Studies

Syften med denna uppsats är att öka förståelsen för strejkledaren Ture Rantatalos agerande under den olovliga gruvstrejken i Malmfälten, december 1969 till februari1970. De frågor som undersöks är varför Rantatalo blev ledare för strejken, vad hans uppdrag innebar, hur hans handlingar kan förstås och vad som påverkade hans slutgiltiga ställningstagande. Uppsatsen är avgränsad till Rantatalo och hans agerande under framförallt strejkens sista dagar. Det teoretiska ramverket utgörs av aktörs-struktursamband och Rantatalos handlande belyses utifrån perspektivet att både kontext och målmedvetet handlande samspelar. Studien är kvalitativ och genomförs med den biografiska livsverks- eller yrkesbiografin som utgångspunkt i kombination med inslag av muntlig historieforskning. Resultatet av undersökning visar vilket komplext uppdrag Rantatalo hade och under vilken press han verkade. Hans handlande kan sägas vara påverkat av både interagerandet mellan olika aktörer, hans tidigare erfarenheter och den sociala kontext han befann sig i vid tiden för strejken.

Uppsatsen problematiserar elever i grundskolans år 9 och gymnasieelevers individuella handlande, när det gäller att skolka, i relation till den pedagogiska verksamheten. Vilka anledningar att skolka uppger eleverna? Vad anser de om skolans åtgärder mot skolk? Syftet med arbetet är att belysa och öka förståelsen för elevers olika anledningar att skolka och deras åsikter om skolpolitikens dominerande åtgärder mot skolk. Tjugo elever har intervjuats och deras åsikter har kategoriserats och teoretiskt benämnts enligt en metod inspirerad av grundad teori. Resultatet visar att en majoritet av eleverna skolkar på grund av att de flyr obehagliga situationer som uppstår i skolan och att skolan behöver öka sin relationskompetens och organisationskompetens för att eleverna ska skolka i mindre utsträckning, nå bättre resultat och må bättre. Teorin och elevernas reaktioner visar också att det finns en risk att de dominerande skolpolitiska åtgärderna mot skolk i längden förvärrar situationen. Alternativa åtgärdsförslag som grundas i litteraturstudier, tidigare forskning och elevernas åsikter presenteras.

I uppsatsen har lagändringen från 2019 analyserats till följd av regeringens förslag för att bemöta problematiken med olovliga andrahandsupplåtelser av hyresrätter. För att få svar på varförlagändringarna genomfördes och vilka konsekvenser som uppstått för det reviderade regelverkets adressater analyserades rättsfall, förarbeten och doktrin. En jämförelse har även gjorts medregleringen gällande bostadsrätter då lagarna är relativt lika. Av motiven till lagändringen framgår att regeringen ansåg att den tidigare lagstiftningen inte varit effektiv nog att stävja problemen. Problem som identifierades var oskäliga andrahandshyror då det fanns ett ekonomisktmotiv att upplåta bostaden i andra hand, vilket resulterade i en stagnerad förstahandshyresmarknad där bostäder i stället för att sägas upp olovligen hyrdes ut i andra hand. Lagändringen harmedfört att hyresvärdarnas ställning stärkts och hyresgästernas ställning försvagats då kravetpå rättelseanmodan inte finns kvar efter lagändringen. För bostadsrättshavaren finns fortfarandekravet på rättelseanmodan kvar.

Syftet med uppsatsen är att utifrån frågeställningar analysera rättsläget avseende olovlig andrahandsuthyrning av bostäder enligt jordabalken (1970:994) och bostadsrättslagen (1991:614). Det utförs med anledning av de lagändringar som blev gällande i oktober 2019. I uppsatsen används rättsdogmatisk metod. Rättskällorna som behandlas är lagstiftning, förarbeten och doktrin. Den rättsdogmatiska metoden kompletteras med en rättsanalytisk metod. I och med den nya lagändringen så har hyresgästens besittningsskydd försvagats och hyresvärdens rättsliga ställning stärkts. En förstahandshyresgäst har numera ingen chans till rättelse när denne hyrt ut sin lägenhet olovligen i andrahand. Hyresvärden har numera enklare reglering att förhålla sig till, då vad som betraktats som skälig hyra har förtydligats. Hyresvärden har dessutom bättre förutsättningar att ha kontroll över sin fastighet eftersom hyresgäster nu riskerar böter eller fängelse om uthyrning sker utan samtycke eller tillstånd och dessutom tar ut en oskälig hyra.

Nationalekonomisk litteratur har visat att utsatthet för skolmobbning kan ha negativa konsekvenser på lång sikt såsom lägre utbildningsnivå och löner. I denna uppsats undersöks huruvida olovlig frånvaro kan vara en mekanism som ligger till grund för de långsiktiga följderna genom att studeraorsakssambandet mellan mobbning och skolkning. Därtill undersöks ifall elevernas kön har en påverkan i denna fråga. OLS samt paneldatametoden fixed effects används i studien med hjälp av data på kommunnivå från finska enkätundersökningen Hälsa i skola för åren 2017 och 2019. I studien hittas inget starkt bevis för att mobbning skulle orsaka olovlig frånvaro hos offren eftersom den mest pålitliga modellen inte finner något signifikant samband. Dock tyder övriga resultat på att det kan finnas ett i verkligheten. Andra modeller estimerar att en procentenhets ökning i andelen mobbade elever orsakar ungefär 0,2 procentenheters ökning i andelen skolkande elever. Resultaten indikerar att det kan finnas könsskillnader i denna fråga. / It has been shown in the economical literature that being bullied at school may have negative consequences in the long run, such as lower educational levels and wages. This paper examines whether school absenteeism could possibly be one mechanism behind the long-run consequences by studying the causality between bullying and truancy. Gender’s role in the question has also been examined. OLS and panel data method fixed effects along with Finnish survey data for 2017 and 2019 are applied. No strong evidence that bullying would lead the victims to truant was found as the most reliable model couldn't find any significant association. Other results, though, suggest that such causality might exist. Alternative models estimate that a one percentage point increase in the share of students bullied causes an increase of approximately 0,2 percentage points in the share of truants. The results indicate that there might be gender differences regarding the topic.