I takt med att verksamheten snabbt måste kunna ställa om sig baserat på omvärldens alltmer snabba föränderlighet växer ärendehögen med utvecklingsinsatser hos IT- avdelningen. Under många år har olika verktyg kommit och gått där syftet varit att möjliggöra för personer utan programmeringskunskaper att kunna skapa applikationer. På senare tid har ett uppsving av så kallad utveckling med hjälp av low-code/no-code tagit fart där anställda ute i verksamheten själva ska kunna utveckla applikationer, ofta genom grafiska användargränssnitt. Syftet med denna studie är att titta på de fenomen som finns kopplade till användningen av dessa verktyg baserat på de artiklar som IDG- koncernen publicerat under år 2017-2021. Med avstamp i den aktuella rapporteringen studeras också den potentiella framtida synen kring användningen av dessa verktyg. Metodvalet i denna studie är den tematiska innehållsanalysen (Braun & Clarke 2006) där artiklarna lästes igenom och analyserades med hjälp av koder som sedan organiserades till teman. De fenomen som identifierades var ett ökat partnerskap verksamhet/IT, ökande trend, integrationsmöjligheter, flexibilitet, medborgarutvecklarens centrala roll, ökad utvecklingstakt, automatisering samt utmaningar kopplade till användningen av low-code/no-code. De effekter som uppnås med dessa verktyg är ett ökat partnerskap mellan verksamhet och IT vilket leder till en ökad utvecklingstakt i organisationer där medborgarutvecklaren får en central roll som också får större fokus vid den senare rapporteringen. Stor grad av flexibilitet och goda integrationsmöjligheter är något som nämns vid användning av low-code/no-code samt att de kan skapa förutsättningar för en ökad grad av automatisering. Utmaningarna är få och de avtar i den senare rapporteringen. Här nämns svårigheter att skapa vissa typer av integrationer eller specifik funktionalitet. En utmaning kan också vara att professionella utvecklare kan känna sig hotade av användningen av dessa verktyg men att detta förmodligen inte är ett problem då verktygen leder till att IT-avdelningen kan ägna sig åt mer komplexa uppgifter. Den framtida synen kring användningen av dessa verktyg är positiv i och med ett högt förhållande av positiva kontra negativa effekter samt att marknaden för dessa verktyg är växande vilket är något som ofta återkommer i rapporteringen.

This thesis investigates the concept of citizen developers, in which employees in an organisation take on the role of developers and create software using low-code tools. The primary focus of this report is to examine the necessary steps an organisation must take when introducing citizen developers, particularly regarding solution maintenance. The purpose, therefore, is to establish a foundation for utilising the concept of citizen developers in the workplace, bridging the gap between users and developers. Furthermore, this study aims to explore the organisational structure required to incorporate citizen developers and identify the advantages and drawbacks associated with an organisational structure tailored for citizen developers. Citizen developers possess distinct roles and responsibilities within an organisation, making them experts in their respective fields. This expertise renders citizen developers a valuable resource, as they develop solutions to enhance their own work efficiency and effectiveness. A case company has been selected for this study, and interviews have been conducted with multiple employees from the organisation. Through analysis of these interviews and a comprehensive literature review, a governance model has been developed. The governance model delineates the level of responsibility citizen developers should assume, and an evaluation of the model also uncovers potential advantages and drawbacks of introducing citizen developers within an organisation. Ultimately, this thesis aims to contribute to research on the subject of citizen developers, with particular emphasis on solution maintenance.

Low-code development is an alternative to regular software development where the developer is able to build software and websites using a drag and drop interface instead of writing code. Low-code development has gained popularity in recent years, one of the reasons for this is the broader targeted audience which is citizen developers, people with no previous knowledge and experience in programming and web development. However it is unclear if low-code development can uphold the standards set by software development best practices. The purpose of this study is to investigate how low-code development corresponds to best practices in software development. Maintainability, flexibility, portability, reusability, readability, and testability are the six best practices that are specifically investigated in this study. Design and creation was used as the methodology to investigate whether these best practices can be used in low-code development. A system and a website was built in partnership with CGI, using Microsoft Power Platform as the low-code development tool.  The findings of the study indicate that low-code development has a number of limitations when compared to best practices in software development. The limited ability to customize code makes it difficult to accomplish maintainability, flexibility, and testability in low-code development. Additionally, it might be challenging to accomplish portability because low-code development platforms are not always interoperable, and reusability is limited due to the differences in implementation between platforms. Furthermore, it is often difficult to follow the logic flow of a low-code system which makes readability a challenge in low-code development.  While some best practices can be adapted to low-code development, the study draws the conclusion that low-code development still has a long way to go before it can fully live up to best practices in software development. In summary, this study highlights the limitations of low-code development in comparison to best practices for software development and proposes that additional research is required to overcome these limitations.

The job of healthcare professionals in the healthcare sector has never been more critical than now due to the current unprecedented rate of long-term IT infrastructural changes and digital transformation. The 2019/2020 COVID-19 pandemic has been a major driver of these changes. Cultivating a culture of digital innovation and transformation is now at the forefront of the healthcare value-chain. There is an increased need to optimize the operations of the healthcare system, improve collaboration among Health Teams and deliver more agile and secure applications to support both clinical and administrative processes in healthcare institutions. These driving forces require a vision and strategy for digital transformation in the healthcare system, involving a closer look at modern DevSecOps best practices in the application development process. The fast-growing popularity of Cloud Computing has driven the consideration of Low-Code Development Platforms (LCDP), built securely in the cloud infrastructure, to support the transformation of the healthcare system. Low-Code Development Platforms are being considered by enterprises around the world to deliver rapid software development, continuous delivery, and continuous integration of their application systems. The William Osler Health System is recognized for its adoption of technological innovations for improved patient experience and satisfaction. Its innovations include the use of the Microsoft Cloud for Healthcare platforms; and Microsoft 365 and Power Platform services with embedded Low-Code technology to automate and optimize internal operational processes. The aim of this master’s thesis is to demystify the concept of cloud-based Low-Code Application Development approaches to healthcare software development by using a case study of a healthcare application within the systems being built to support operational processes in the William Osler Health System. This study contrasts challenges of current internal tools and methods of operations, communication, and application development in the organization, with the potential benefits of using cloud-based Low-Code platforms to drive digital transformation. / Thesis / Master of Science (MSc)

Att använda low-code för applikationsutveckling har blivit allt vanligare, men säkerhetsförutsättningarna när low-code används är däremot inte helt kartlagda. Denna studie fokuserar på ett av de största företagen inom mjukvaruutveckling, Microsoft. Microsoft tillhandahåller tjänsten MS Power Platform som innehåller verktyg för low-code utveckling och samverkar med Microsofts andra tjänster. En stor del av informationssäkerheten hanteras av Microsoft på grund av att MS Power Platform använder low-code och integrerar molntjänster. Syftet med denna studie var att ta reda på vilka utmaningar it-konsulter möter i sitt arbete när de använder MS Power Platform när det gäller informationssäkerhet. Kvalitativa, semistrukturerade intervjuer har genomförts med it-konsulter som arbetat med MS Power Platform. Empirin har analyserats med hjälp av CIA-Triaden där förhållandet till informationssäkerhet kontrollerades genom CIA-Triadens tre delar: konfidentialitet, integritet och tillgänglighet. Resultatet från denna studie visade att Microsofts tjänster för roller och grupper har en stark inverkan på informationssäkerheten. Detta gäller särskilt hur verksamheterna som it-konsulterna arbetar med har implementerat roller och grupper i sin identity access management. Studien visade också att kommunikation kring informationssäkerhet inte är en kontinuerlig del av it-konsulternas arbete. Implementation av ytterligare säkerhetsfunktioner utöver de inkluderade i Microsofts tjänster var heller inte vanligt.

Många verksamheter använder idag affärssystem för att styra sin verksamhet, stötta processer och hantera sin information. Affärssystem är från grunden generiska system som är ämnade att passa många olika typer av verksamheter. Denna generiska utformning gör att verksamheter bygger upp anpassningsbehov, något som inte är helt okomplicerat att hantera. Att det är kostsamt och komplext att uppfylla anpassningsbehov genom att utveckla anpassningar i affärssystemet är väl studerat och forskning hävdar ofta att verksamheten istället borde anpassa sig till affärssystemet vid implementering. Faktorer som en snabb teknisk utveckling, nya marknadsförutsättningar och förändringar inom verksamheten gör ändock att behov kan förändras och uppstå över tid. Likaså har nya verktyg utvecklats för att bistå verksamhetsspecifika behov, varav low-code BPM-plattformen är en sådan. Low-code BPM-plattformar kan ses som utvecklingsverktyg för fristående applikationer och integrerade lösningar som används för att uppfylla verksamhetsbehov. Genom en fallstudie undersöker vi hur low-code BPM-plattformar används som ett alternativt sätt för att uppfylla anpassningsbehov av affärssystem samt vilka typer av verksamhetsbehov som kan uppfyllas med en sådan plattform. I studien har fyra intervjuer och en artefaktstudie genomförts vid ett svenskt IT-tjänsteföretag som erbjuder lösningar utvecklade genom deras low-code BPM-plattform. Studiens resultat visar att low-code BPM-plattformar kan användas som självständiga applikationer, integrationsmotorer och inbäddade i affärssystemets gränssnitt. Lösningar utvecklade genom en low-code BPM-plattform har ett tydligt fokus på slutanvändare. I studien har verksamhetsbehov om mobilåtkomst till affärssystem, anpassade processer utefter den enskilda verksamhetens existerande arbetssätt, ökad tillgång till information, styrande och guidande användargränssnitt och förbättrat samarbete, identifierats. / Many businesses today use enterprise resource planning systems (ERP) to handle their processes and information. ERP systems are generically designed to be able to fit a wide range of businesses. This generic composition creates a customization need, something that is not always so easy to handle. To customize ERP system is through research well known to be a both costly and complex task, several studies suggest the business should adapt to the system instead. From factors such as a rapid technical development, shifts in the market, and internal changes within the organization, need for change can arise over time. Likewise, new tools have been developed to meet business specific needs, such as the low-code BPM platform. Low-code BPM platforms can be seen as development tools for stand-alone applications and integrated solutions to be used to meet business needs.  With a case study, we investigate how a low-code BPM platform can be used as an alternative for ERP customization, as well as what types of business needs a low-code BPM platform can meet. The study includes four interviews and an artifact study at a Swedish IT service company, who offer customers solutions developed through their low-code BPM platform.  The results show low-code BPM platforms to be used as stand-alone applications, integration engines, or embedded in the ERP interface. Solutions developed on a low-code BPM platform have a clear focus on end-users. The study identifies business needs of mobile access to ERP-system, customization of processes according to existing business operations, increased access to information, guiding user interfaces, and improved collaboration

Smartphones have become indispensable in modern life, largely due to the vast array of apps that aim to simplify and enrich our daily experiences. Given the vast number of apps available, it's crucial to have a unique and user-friendly UI to stand out from the crowd. This thesis explores the processes of mobile application UI development, contrasting the traditional declarative programming approach with the Android toolkit Jetpack Compose and the use of a web based low-code tool, FlutterFlow, for cross-platform applications. The goal is to provide valuable insights for those seeking to develop competitive, modern UI. This is achieved by examining the advantages and disadvantages of each approach, focusing on their ability to create non-standard custom components, the scalability of the apps developed, and potential differences in UI responsiveness, animation smoothness, and overall fluidity. To address these questions, a case study was conducted where an application was developed using both approaches. In addition, a qualitative user survey was conducted to assess whether users could discern any difference between the two applications. The findings suggest that while users did not perceive a significant difference, Jetpack Compose outperformed in terms of app scalability and the creation of non-standard custom components. On the other hand, FlutterFlow proved advantageous in implementing standard functionalities and animations, as well as offering a considerably faster development time when only standard components were required. / Smartphones har blivit oumbärliga i det moderna livet, till stor del på grund av det stora utbudet av appar som syftar till att förenkla och berika våra dagliga upplevelser. Med tanke på det stora antalet tillgängliga appar är det avgörande att ha ett unikt och användarvänligt gränssnitt för att sticka ut från mängden. Syftet med denna avhandling är att jämföra processen vid utveckling av användargränssnitt för mobila applikationer, specifikt genom att kontrastera det traditionella tillvägagångssättet med deklarativ programmering med Jetpack Compose och användningen av ett lågkodverktyg, FlutterFlow, för cross-platform applikationer. Avsikten är att erbjuda värdefulla insikter för intressenter som strävar efter att utveckla moderna och konkurrenskraftiga applikationer. Detta mål uppnås genom att förtydliga fördelarna och nackdelarna med vardera tillvägagångssätt, särskilt när det gäller deras flexibilitet i att skapa icke-standard komponenter, skalbarheten hos de utvecklade applikationerna, och potentiella skillnader i responsivitet, smidighet och fluiditet mellan applikationen. För att besvara dessa frågor genomfördes en fallstudie där en applikation utvecklades med båda tillvägagångssätten. Dessutom genomfördes en kvalitativ användarundersökning för att bedöma om användarna kunde upptäcka skillnader mellan de två applikationerna. Resultaten tyder på att medan användarna inte uppfattade någon märkbar skillnad, visade Jetpack Compose vara överlägsen när det gäller applikationens skalbarhet och skapandet av icke-standard komponenter. Däremot uppvisade FlutterFlow en fördel i implementeringen av standard funktionaliteter och animationer, samt erbjuder betydligt snabbare utvecklingstid när applikationen endast kräver standardkomponenter.

In recent years, low-code development has become increasingly popular, enabling developers to write less code and focus on the objective. However, while proven efficient, little attention has been given to how developers experience working in these development environments. This is significant as providing unpleasant experiences could reduce the benefits of low-code platforms by leaving the developers unhappy. As such, this study aims to gain an understanding of developer experience in low-code environments. The study was conducted with an IT-company recently specialized in low-code solutions, where participants were chosen based on having prior experience with low-code development. This ensued in interviews with six low-code developers as well as a project leader. Main positive experiences found were, feeling more productive, improved customer relations, focus on the objective, shared developer understanding, and quick learnability. Key negative experiences found were, having work constrained, limited freedom and creativity, inadequate documentation, and overview, and having poor and unsafe teamwork capabilities. To the best of my knowledge this is the first study to explore developer experience in low-code development environments and stands as groundwork for future studies in low-code developer experience.

Låg-kod utvecklingsplattformer, på engelska low-code development platforms (LCDP), syftar till att göra det möjligt för företagsanställda med ingen eller begränsad programmeringserfarenhet, så kallade medborgarutvecklare, att utveckla applikationer. Professionella utvecklare, som idag är en bristvara, kan därmed avlastas och få utrymme till att fokusera på mer tekniskt krävande uppgifter. LCDP möter företagens ökade efterfrågan av snabbt kunna leverera digitala lösningar i takt med att verksamheten utvecklas. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka förbättringsmöjligheter och risker som finns vid införande av LCDP för företag. Uppsatsen avgränsas till artiklar i tidskrifter och branschtidningar mellan 2017 till 2022 från databasen Business Source Premier. För att uppnå uppsatsens syfte används en kvalitativ metod i form av en tematisk innehållsanalys. Sökordet ”low-code” resulterade i 93 artiklar där 30 valdes ut till den tematiska innehållsanalysen och sammanfattades i resultatkapitlet. Alla artiklar lästes igenom och de som valdes bort fokuserade på områden utanför uppsatsens syfte eller var otillgängliga. För de 30 utvalda artiklarna upprättades koder som sedan sorterades och sammanställdes till teman. Sju teman för förbättringsmöjligheter framkom; samarbete, tillgänglighet, produktivitet, utvecklingsresurser, marknadsanpassning, säkerhet och digitalisering. Fem teman för risker identifierades; säkerhet, utvecklingsstrategi, kodkompetens, utvecklingsprocess och upphovsskydd. Artiklarna framhöll övervägande fler förbättringsmöjligheter än risker vid införande av LCDP för företag vilket dels kan bero på att möjligheter lockar fler läsare och dels på att LCDP är en ny teknologi som inte har införts och använts under en längre tid.

Häufig wird für kommerzielle oder wissenschaftliche Zwecke Individualsoftware benötigt. Obwohl Anwendungen häufig denselben Mustern folgen, müssen oft auch triviale Bestandteile immer wieder neu entwickelt werden, zudem erfordert die Entwicklung allgemein entsprechende Fachkenntnisse. Daher besteht die Idee Plattformen zu entwickeln, die keine oder wenig Programmierung erfordern und somit die einfache und schnelle Entwicklung von Anwendungen unterstützen, um Zeit und Kosten zu sparen. Das W3C hat für verteilte Dienste Standards für die Beschreibung von Diensten, Prozessen und auch die Präsentation etabliert. Es ist Ziel dieser Arbeit diese Standards zu kombinieren und ein kompatibles, jedoch vereinfachtes Beschreibungsformat zu entwickeln, einschließlich einem Werkzeugkasten für die Codegenerierung und Bereitstellung einer Laufzeitumgebung. Durch Modularisierung soll die Plattform einfach erweiterbar bleiben.