Denna rapport beskriver ett examensarbete som gjorts vid Linköpings Universitet under hösten 2012 och våren 2013. Arbetet gick ut på att utforska de olika interaktionsmöjligheterna för Microsoft Kinect samt vad man själv kan utveckla till denna plattform. I detta arbete gjordes en förstudie för att utröna existerande metoder och hur dessa fungerar. Utifrån denna studie formulerades en frågeställning enligt nedan. Hur kan man använda Microsoft Kinect för att identifiera fysiska objekt på en yta? Kan vi använda Kinect för att klassificera objekt? Kan vi utveckla en produkt som kan användas i hemmet? Metoden för att svara på dessa frågor innefattar skapandet av ett scenario där Kinecten kan användas för objektidentifiering. Scenariot i fråga innefattar att Kinectens objektidentifieringsmöjligheter används för att interagera med ett spel som utvecklades i samband med arbetet. Under arbetets gång förfinades och förbättrades teknikerna och kunde därmed börja användas på fler sätt än de initialt var tänkta för. Utvecklingen resulterade i en färdig produkt samt ett flertal klasser som andra utvecklare kan använda för att skapa egna applikationer som använder de tekniker detta arbete resulterade i. / This report describes a thesis done at Linköping University in the autumn of 2012 and the spring of 2013. The intent of the work was to explore the different interaction possibilities of Microsoft Kinect and what can be developed for this platform. In this work, a preliminary study to determine existing methods and how they work was performed. Based on this study the research questions below were formulated. How to use Microsoft Kinect to identify physical objects on a surface? Can we use Kinect to classify objects? Can we develop a product that can be used in the home? The method for answering these questions includes the creation of a scenario where the Kinect can be used for object identification. The scenario in question involves the Kinect’s object detection capability, which is used to interact with a game that was developed during the process. Also, the techniques were refined and improved and could therefore be used in more ways than they were initially intended. The development resulted in a finished product and a number of classes that other developers can use to create custom applications using the techniques that this work resulted in.

The aim of this project is to evaluate whether the e-learning material, that has been converted from face-to-face course material to e-learning materialon the basis of the revised version of Bloom's taxonomy and learning strategies, is pedagogical in the sense that the students realize the categories of the three domains of learning in Bloom's taxonomy. To achieve the aim of this project a face-to-face course will be converted to an e-learning course; that will then be evaluated. The results show thatthe e-learning material is pedagogical in the sense that the students realize the categories of the three domains of learning in Bloom's taxonomy, and the discussion indicates that the material is pedagogical to a certain extent. That is, some categories and aspect of the three domains of learning appear to have been realized, for example remembering, understanding, practicing, and adapting. The report includes a discussion on positive and negative aspects concerning attention, motivation, imitating, etc.

Lantmäteriets stödenhet Utveckling och IT (UIT) ska inför ett mer agilt arbetssätt. Den agila arbetsmetoden ifråga är Lean Thinking, den västerländska adaptionen av Toyota Production System. För att underlätta vid en övergång till det nya arbetssättet, kartläggs de inledande faserna i projektarbetet, då dessa saknar specifika anvisningar i den nuvarande projektstyrningsmodellen, Praktisk projektstyrning (PPS). Utifrån kartläggningen utfördes så en tvåstegsanalys, den första utifrån ett distribuerat kognitivt perspektiv och sedan utifrån de fem huvudprinciper från Lean Thinking. Resultatet från analysen resulterade sedan i ett antal förändringspunkter som UIT kan använda sig av vid bytet av arbetssätt. Dessa punkter inkluderar förslag att utnyttja digitala systems potential, skapa ett kontinuerligt flöde i arbetsprocessen genom att minska antalet pågående arbetsuppgifter på en kanbantavla samt att projektgruppen har en medvetenhet om de olika system som används förmåga att hålla information aktuell.

Denna studie har som syfte att ta fram ett designförslag på ett ögonrörelsestyrt infotainment-system samt utvärdera detta. Fokusen ligger på den funktionella design och dess för- och nackdelar. Studien tar upp tre olika designförslag varav ett valdes att göra en prototyp av. Prototypen skapades med hjälp av HTML5, Javascript och Python. Detta kopplades sedan samman med ett ögonrörelsesystem tillhörande Smart Eye AB. Prototypen användartestades och utvärderades med hjälp av en bilsimulator. Utvärderingen gjordes med hjälp av en enkät samt SUS-formulär. Enkäten resulterade i en kvalitativ utvärdering av prototypen medan SUS-värdet (69,88) pekar på att förbättringar bör göras för att öka den upplevda användbarheten. Studien innehåller även framtida förbättringsförslag för vidare utveckling.

Advertising has been a common element in the web experience for years. Advertisers can use many strategies to reach their intended consumer, and can appeal to for example rationality, emotion or ethics. Using theories on the composition of ads, their context and the web user, this paper presents a study testing two types of advertising appeals – an ethical appeal and a financial appeal. The experiment tested for the effect of these appeals on outcome measures of attitude, trust and credibility, and attributions. The results show some differences between the attitudes toward the ad between the conditions, where the financial appeal produced more positive attitudes. The results also suggest a relationship between the credibility and trust measures, and the overall positive attitude toward the brand. The results are discussed in terms of credibility and perceived veracity of claims associated with the appeal.

In order to support a standardized and uniform documentation one can use different types of aids such as influencing attitudes, provide training and customize tools for documentation. This study looks at documentation in elderly care from the personnel’s perspective and seeks to better understand their view of and experience with documentation in relation to the aids described above. By holding semi-structured interviews with 12 people working with elderly care qualitative data were obtained and later analyzed using Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). A range of different thoughts and attitudes towards documentation were found, some that could facilitate documentation, but also some that could hinder a good documentation practice. Also different insecurities were found such as lack of experience/knowledge about documentation, technology or language. Colleagues are a great resource for helping and educating personnel but it might be hard for them to explain some things they do if they aren’t aware of how they do it. It might also take time to readjust to new procedures such as a common information structure, especially for the experienced workers that have formed routines for how to do things. Contextual factors are important and the documentation systems have the ability to make or break the users.

Projektet startade på uppdrag av eHälsoinstitutet i Kalmar. Syftet var att ta fram ett webbaserat utbildningsgränssnitt för äldre läkemedelsanvändare. Arbetets omfattning har inneburit att ta designa ett gränssnitt som skall uppfylla vissa krav för användbarhet inom olika kriterier. Problemets utgångspunkt har varit att försöka undersöka vilka faktorer som kan stimulera och vara viktiga för användbarhet i gränssnitt emot en äldre målgrupp med åldersrelaterade svårigheter. För att belysa problemet har olika metoder åtagits såsom Normans designprinciper, gestaltlagar, observationer och intervjuer. Med hjälp av dessa har intressant data kunnat tas fram som senare analyserat, utvärderats och visualiserats. Resultaten har genererat intressanta företeelser om användbarhet utifrån flera perspektiv. En del har varit konkreta, medan andra mer abstrakta. Vad som framkommit av betydelse är att designprinciper får anses vara en viktig källa för god användbarhetsdesign och positiva upplevelser för de äldre.

Abstract Using prototypes when developing IT artifacts is not something new. With the help of prototypes, developers get a chance to show what the IT artifact can look like without investing too much time or money. The end user also gets the chance to see the IT artifact before it has been developed and gets a chance to add or remove features and requirements. This study examines how to use prototypes and how the use of prototypes improves the experience of mobile application interfaces for young people. In the study, young people from a leisure center were interviewed regarding the development of a mobile application. Three different prototypes have been presented and data has been collected on those prototypes to then see how the different prototypes can be used in a development process. After data collection, it turned out that the Lo-fi prototype did not contribute as much as the Hi-fi prototypes, so there is no need to develop Lo-fi prototypes in order to obtain data on user experience.

Kunskapsbaserade stöd får en allt mer central roll inom vård och omsorg. De viktigaste rekommendationerna som idag finns är de nationella riktlinjerna som Socialstyrelsen har tagit fram. Som det ser ut idag används dessa i olika utsträckning inom primärvården runt om i Sverige och många landsting har sina egna varianter på kunskapsstöd. Därför ska ett nationellt kunskapsstöd utvecklas som alla kan ta del av för möjliggörande av att patienten får den bästa möjliga vården, vilket också ska leda till en mer jämlik vård i hela Sverige. I denna studie samlades information in om hur ett sådant stöd skulle kunna utformas via 8 intervjuer med läkare där resultatet sedan användes för att utforma en enkät som 16 personer inom primärvården från olika landsting besvarade. Enkäten behandlade frågor om hur de ville att informationen skulle presenteras och vilka huvudrubriker de ansåg vara viktigast i ett kunskapsstöd. Det visade sig att Behandling var den viktigaste huvudrubriken, att lättanvänt och pålitligt är viktiga egenskaper hos ett kunskapsstöd och att informationen ska presenteras kortfattat så att läkaren snabbt kan få en överblick av informationen då läkare ofta har tidsbrist.

Since the introduction of smartphones in 2007, mobile phones have become a significant part of our daily lives. More specifically, the usage of mobile applications have increased vastly, since thousands of new mobile applications are released every month and people spend more hours on their mobile phones every day. Research has shown that a person spends over six hours online daily, of which almost four hours are spent on mobile phones. This study aims to determine the deciding factors behind mobile application usage and more specifically to study the determining factors behind the decision to download and use a mobile application and the decision to remove and stop using a mobile application. The research was done using a explorative method. Throughout the research; surveys and interviews were carried out, where the results were analyzed using the theory framework called \textit{Technology Integration Model}. The study also aims to contribute to the research community through giving a basis for future research within the same field and to strengthen the theory of the Technology Integration Model, using the results of this study. Analysis of the responses from the survey and the interviews, showed that some of the main deciding factors behind mobile application usage were the price of the application, whether the functions fulfill a purpose or not and situational factors. The study concludes that the price is a determining factor behind the decision of using a mobile application and that the functions of the applications need to be good enough in order to fulfill a purpose within its situational context.