Natural User Interfaces (NUI) are system interfaces that aim to make the human-computer interaction more “natural”. Both academic and industry sectors have developed for years new ways to interact with the machines. With the development of these interaction techniques to support more and more complex communication actions between a human and a machine new challenges arise. In this work the theory part describe the challenges of developing NUI from the perspective of developers and designers of those systems and also discusses methods of evaluating the system under development. In addition for the aim of the thesis a prototype video game have been developed in which three different interaction methods have been encapsulated. The goal of the prototype was to explore possible NUI that can be used in 2.5D spaces. The interaction techniques that have been developed are evaluated by a small group of users using a questionnaire and the results are presented at the end of this document.

För varje år som går använder vi oss mer och mer av elektroniska kommunikationsmetoder såsom email och chatt. På senare år har forskning visat att det finns problem förknippade med bland annat email inom organisationer som leder till stress och minskad produktivitet på arbetsplatsen. Denna studie undersöker hur dessa problem skulle kunna minskas med kommunikationspolicys och designstöd för dessa. Studien fann att dessa problem existerar inom 4 organisationer som intervjuades och dessvärre att kommunikationspolicys inte är något utbrett som finns för att tackla problemen. Efter att ha undersökt vilka saker som skulle kunna ingå i en kommunikationspolicy togs designförslag fram för att minska några av dessa problem och leda till en mindre stressad användarupplevelse. Dessa syftar till att få användaren att anpassa sin kommunikation bättre, inte använda olika kommunikationsmetoder på fel sätt och få större kontroll över hur man kommunicerar. Dessa designförslag utvärderades sedan där några användbarhetsproblem hittades. Hur dessa designförslag skulle upplevas i verkligheten skulle dock behöva testas i en riktig miljö. Dessa designförslag kan vara en av många lösningar på problemen som behövs för att dessa inte skall breda ut sig och bli ett problem för organisationer och samhället i stort.

På akutmottagningen vid Universitetssjukhuset i Linköping arbetar personalen idag med en akutjournal i pappersformat. Dokumentationen i akutjournalen påbörjas då en patient anländer till väntrummet och under patientens vistelse fylls den på med information av sjuksköterskor, undersköterskor och läkare. Akutjournalen passerar under sitt flöde både läkarsekreterare, ledningssjuksköterska, sjuksköterska, undersköterska och läkare vilka samtliga bidrar till att informationen i akutjournalen slutligen hamnar i det digitala journalsystemet COSMIC.Syftet med denna studie var att undersöka hur akutjournalen på akutmottagningen vid Universitetssjukhuset i Linköping används för att ta reda på vilka krav som ställs på en digital plattform om akutjournalen ska överföras till en sådan.Observationer och Contextual Inquiry har använts för att samla in data. Data har sedan analyserats med metoden Distributed Cognition for Teamwork.Studien resulterade i beskrivningar av informationsflödet på akutmottagningen, akutmottagningens fysiska layout samt akutjournalens flöde och dess fysiska layout. I beskrivningarna identifierades sedan krav på vad en digital plattform för akutjournalen bör innehålla, vilka sammanfattades i en kravspecifikation.

Detta arbete beskriver en kvalitativ fallstudie som utförts för att undersöka hur ett företags produktportfölj samt varumärke kan skrivas in i gränssnittsriktlinjer för att framtida gränssnitt ska designas i enhetlighet med existerande produktportfölj samt varumärke. Fallstudien utfördes inom robotindustrin där en gränssnittsriktlinje utvecklades. Gränssnittet som var föremål för studien fanns på en handhållen enhet vilken används för att programmera och manövrera en robot. En arbetsgång i 13 steg togs fram, vilken anses kunna appliceras även på andra områden än robotindustrin för att skapa gränssnittsriktlinjer där både varumärke och produktportfölj tydligt framgår. En analys av de framtagna riktlinjerna efter utförd fallstudie, styrkte även denna uppfattning. Dock visade en andra analys att riktlinjerna verkar ha samma problem som visats i tidigare studier, nämligen att den största svårigheten är att få riktlinjer använda samt att finna en struktur i dokumentet och en nivå på riktlinjerna som passar in i användarnas behov. Studien har också visat på ett sätt att binda samma relevanta delar av både gränssnittsteorier, varumärkesteorier och teori kring interaktionsdesign.

Studiens syfte är att kartlägga yrkesverksammas preferenser och användning av utvärderingsmetoder för användbarhet inom människa-datorinteraktion. En webbenkät distribuerades via epost till företag med minst en anställd som arbetar med användbarhet samt via sociala medier genom intresseorganisationen STIMDI och företaget Inuse. Totalt erhölls 104 svarande varav en räknades som bortfall då den ansågs vara en dubblett. Resultaten visar att ingen enskild eller kombination av metoder används oftast och rankas ge högst effekt på användbarhet. Angående vilka utvärderingsmetoder som används är intervju och tänka högt med användare de två metoder som nämns av flest deltagare. Resultaten visar även att nästan 80 % skattar användning av utvärderingsmetoder och involvering av användare i deras arbete som mycket viktigt. En tydlig preferens för att involvera användare och arbeta med kombinationer av metoder framgår i denna kartläggning. Forskning bör möjligtvis fokusera mer på hur användandet av utvärderingsmetoder sker i kombination.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka användbarheten i FriendlyReader Web. Programmet är en e-tjänst som underlättar förståelse och överblick av digital materialet som textdokument, PDF m.m. Användbarheten har att testas genom att mäta ögonrörelser på 10 dyslektiker och 20 icke-dyslektiker. Vid ögonrörelsemätningar fick användarna utföra tre olika uppgifter i FriendlyReader Web. Användarna fick också ta fram en egen gränssnittprofil. Användarna har även att intervjuas med hjälp av ”Tänka-högt-protokoll” och detta skede efter ögonrörelsemätningarna. Här fick användare se sina egna ögonrörelser på en dator och kommentera detta. Till sist fick användarna svara på ett Webbformulär om hur de upplevde användbarheten i FriendlyReader Web. Sedan jämfördes båda gruppernas ögonrörelser för att se om det fanns några olik- och/eller likheter. Det viktigaste resultatet som kom fram i studien var att användarna tycker att FriendlyReader Web har ett enkelt gränssnitt och att gränssnittet fungera bra.

Ett kärnkraftverks kontrollrum är en komplex miljö som ställer stora krav på operatörerna som styr och kontrollerar det. En viktig del för att få systemen att fungera är kommunikationen mellan operatörerna. För att minimera risken för att missförstånd sker så har det införts instruktioner på att trevägskommunikation ska användas av operatörerna i kontrollrummen. Studiens syfte var att undersöka i vilken omfattning trevägskommunikation används i kontrollrum samt att lägga en grund för vidare forskning för att utreda vad det tredje steget i trevägskommunikation ger jämfört med tvåvägskommunikation och om det är nödvändigt att använda sig av trevägskommunikation. För att undersöka detta har fyra observationer och två fokusgruppsintervjuer genomförts med två skiftlag från Ringhals. Observationerna är genomförda under skiftlagens återträningspass i en simulator som är en identisk kopia av ett riktigt kontrollrum. För att analysera materialet från datainsamlingen utfördes tematisk analys. Resultaten från studien visar att trevägskommunikation används i stor utsträckning, både vid ordergivning och vid informationsutbyte. Resultatet visar dock att användningen av trevägskommunikation faller bort vid stressade situationer. För att få svar på orsaken till att detta sker krävs det ytterligare studier kring hur trevägskommunikation fungerar och används.

Denna studie syftar till att skapa en bild av förstaklasselevers användarupplevelser av ett digitalt läromedel och ett lärspel i ett svenskt klassrum där mobil teknologi utgör ett stöd i undervisningen Studiens mål är att med ett elevperspektiv bidra till vidare användarcentrerad utveckling av digitala läromedel och lärandeteknologi riktad till barn och till en djupare förståelse för hur lärandet i 1 till 1-verksamheten fungerar och problem som kan uppstå i klassrumsmiljön

Denna rapport beskriver en explorativ fallstudie inom området interaktionsdesign. Studien har genomförts i syfte att identifiera en riktlinje för utformningen av informationsgrafik i personas. Ett grundantagande har varit att informationsgrafik kan förbättra personans roll som kunskapsöverförande artefakt.

ME|EMO provides a method to help users to express, visualize and share emotions through digital nonverbal communication. This application will enable the users to map their emotions to colors and encourage users to paint their feelings. A canvas with uncolored images and a color palette with color coded emotions creates an environment for expressing and visualizing the feelings. The result is an image file in the form of a simple piece of modern art with the possibility of sharing it through social networks, or to record the emotions and save precious moments of life. Technology development, new ways of communication, digital tools, apps, social media, have helped people to have a better life by giving people the opportunity to communicate easier with loved ones and friends. ME|EMO tries to enhance the way of modern communication (digital text-based) such as social networks or modern healthcare systems, by supporting the emotional side of communications.