Runt om i vårt land skickas personalchefer, mellanchefer m.fl. från olika företag på chefsutbildningar för att förhoppningsvis utveckla sig själva och bli bättre ledare och chefer. Det beräknades att företagen spenderade 1,5 miljarder kronor på att utbilda och utveckla sina chefer under 2007. Efter att ha sökt på ordet ”chefsutbildningar” på nätet så kan vi se att det finns ett otroligt brett register med företag som erbjuder olika former av ledarskapsutbildningar. Alla med förhoppning om att företagen skall välja just dem och med erbjudande om att de garanterar mätbara resultat på deras utbildningar.Det finns idag en stor problematik med utvärderingen av ledarskapsutbildningar. Problemet ligger i att utbildningarnas resultat är svårt att bedöma samt om kvaliteten på dem är tillräckligt bra. Nio gånger av tio följs utbildningarna upp med en utvärdering av kursen istället för en utvärdering av dess resultat.Studiens syfte är att få en djupare uppfattning om de olika mätmetoderna för kvalitet. Vi vill även med denna studie ta reda på vilka metoder och verktyg som kan användas för att mäta kvalitet. För att besvara dessa frågor har vi bland annat tagit hjälp av våra intervjuer som vi har utfört på fyra företag som erbjuder ledarskapsutbildningar. Vår studie bygger på en kvalitativ ansats med ett försök till en abduktiv slutledningsmetod där vi bland annat har genomfört strukturerade intervjuer med representanter från olika företag som erbjuder ledarskapsutbildningar.Slutsatsen kring vår studie är den att kvalitet är något som är individuellt och något som varierar oerhört. Efter vår genomförda studie ser vi att kvalitet baseras på en persons förväntningar i förhållande till den upplevda kvaliteten och för att ta reda på vad kvalitet är måste man således definiera vad just den kunden definierar som kvalitet.I vår slutsats kommer vi även fram till att det går att, med hjälp av olika verktyg, mäta kvalitén av chefsutbildningar. Dock är det väldigt få företag som väljer att mäta kvalitén av utbildningarna med väl förankrade mätverktyg. Då främst för att det är en kostnadsfråga för företagen men även på grund av att kunderna sällan ställer krav på att mätningar görs. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

<p>Vårt huvudsyfte med denna uppsats är att tolka och förstå hur företag av olika storlek och karaktär arbetar med mål och om dem mäter sina mål. Vi har valt att sätta upp två delsyften för att nå vårt huvudsyfte. Det första delsyftet är att beskriva mål och mätning genom MBN- och MBE-traditionerna samt vilken kritik som är riktad mot dessa. Detta för att ge läsaren en förståelse för att det finns olika syn på hur företag bör arbeta med mål och mätning. Det andra delsyftet är att beskriva hur 2 tjänsteföretag och 2 produktionsföretag i praktiken arbetar med mål och mätning.</p><p>För att uppnå huvudsyftet har vi valt att se på ämnet med ett hermeneutiskt synsätt. Vi kompletterar detta synsätt med att använda en kvalitativ ansats. Vi har valt denna ansats då vi kommer att samla in vår information genom fyra intervjuer.</p><p>I den teoretiska delen förklarar vi de två traditionerna och vilka skillnader som de innebär. MBN-traditionen står för att målen ska vara specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidsbestämda medan MBE-traditionen inte lägger så stor vikt på just detta. Den senare traditionen handlar mer om medarbetarna och deras prestationer.</p><p>Med den teoretiska bakgrunden så intervjuade vi två produktionsföretag och två tjänsteföretag. Efter den empiriska undersökningen och vår analys har vi kommit fram till att tre av fyra företag såg det som väldigt viktigt att målen skulle vara mätbara men för den sakens skull så följde de inte MBN-traditionen slaviskt. Vi anser att storleken på företaget samt vilken inriktning de har, har stor betydelse för vilken tradition de drar åt.</p>

No description available.

Vårt huvudsyfte med denna uppsats är att tolka och förstå hur företag av olika storlek och karaktär arbetar med mål och om dem mäter sina mål. Vi har valt att sätta upp två delsyften för att nå vårt huvudsyfte. Det första delsyftet är att beskriva mål och mätning genom MBN- och MBE-traditionerna samt vilken kritik som är riktad mot dessa. Detta för att ge läsaren en förståelse för att det finns olika syn på hur företag bör arbeta med mål och mätning. Det andra delsyftet är att beskriva hur 2 tjänsteföretag och 2 produktionsföretag i praktiken arbetar med mål och mätning. För att uppnå huvudsyftet har vi valt att se på ämnet med ett hermeneutiskt synsätt. Vi kompletterar detta synsätt med att använda en kvalitativ ansats. Vi har valt denna ansats då vi kommer att samla in vår information genom fyra intervjuer. I den teoretiska delen förklarar vi de två traditionerna och vilka skillnader som de innebär. MBN-traditionen står för att målen ska vara specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidsbestämda medan MBE-traditionen inte lägger så stor vikt på just detta. Den senare traditionen handlar mer om medarbetarna och deras prestationer. Med den teoretiska bakgrunden så intervjuade vi två produktionsföretag och två tjänsteföretag. Efter den empiriska undersökningen och vår analys har vi kommit fram till att tre av fyra företag såg det som väldigt viktigt att målen skulle vara mätbara men för den sakens skull så följde de inte MBN-traditionen slaviskt. Vi anser att storleken på företaget samt vilken inriktning de har, har stor betydelse för vilken tradition de drar åt.

I Sverige är det idag ovanligt att man i flerbostadshus använder sig av individuell mätning och debitering av energi för uppvärmning. Med individuell mätning och debitering menas att hyresgästen debiteras efter sin individuella förbrukning per lägenhet. Detta är mer vanligt i övriga Europa och den här studien syftar till att få kunskap om erfarenheter och problemställningar inom detta område från Tyskland och Danmark. Dessa länder har sedan länge en hög andel användare av systemet samt även lagstiftning om obligatorisk mätning och debitering på individuell nivå. Studien görs på uppdrag av Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO), Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna. Den är en del av ett projekt där dessa organisationer tillsammans ska försöka komma fram till en central rekommendation som kan gälla för dess medlemmar vid införande av individuell mätning. Skillnader som undersöks länderna emellan är klimat, fastigheters energiprestanda, vanor, hyressättningssystem, affärsmodell för energiförsäljning samt lagstiftning. I rapporten beskrivs också de tekniker man använder samt dess för- och nackdelar. Målet med arbetet är att öka förståelsen och kunskapen inom området samt visa på andra länders erfarenheter och lösningar. Vad man kan se av jämförelsen är att Sverige i många fall har liknande förutsättningar som Tyskland och Danmark. Det finns även en del skillnader. Exempelvis kan det i Sverige vara svårt att föra över värmekostnaden separat från grundhyran, vilket inte varit något problem i Tyskland där man redan har kallhyra för sig och driftskostnader för sig. Däremot skulle man förmodligen i Sverige spara mer energi vid ett införande av ett sådant system, i absoluta tal på grund av vårt kallare klimat. Vad gäller lagstiftningen inom området i Danmark och Tyskland kan man se att den fungerar på ett liknande sätt. Det europeiska energidirektivet, EED, skulle om det går igenom i sin nuvarande form kunna tvinga även Sverige att lagstifta om ett obligatoriskt införande av individuell mätning och debitering. / Today it is unusual to use consumption based billing of heat in Swedish apartment buildings. This is more common in the rest of Europe and this study aims to learn about experiences and possible problems from Germany and Denmark, which are countries who have this system implemented in their law. The current study is made on behalf of the Swedish Union of Tenants, the Swedish Association of Public Housing Companies (SABO) and the Swedish Property Federation as part of a project where these organizations want to establish a recommendation for their members if they would like to start using the method. Differences within countries that are examined include climate, the property´s energy performance, local habits, rent-setting system, business model for energy sales and the law. The techniques to measure consumption are also described. The main objective of this report is to increase understanding and knowledge in this subject. The report is meant to serve as a basis for a recommendation on introducing this system in Sweden. As can be seen from the comparison, Sweden in many cases has similar conditions as Germany and Denmark. There are also substantial differences. For example it may be difficult to transfer heating costs separately from the basic rent because of the Swedish rent-setting system. Due to the colder climate in Sweden, the energy savings would be greater in absolute terms. It can also be seen that German and Danish laws regulates the market in a similar way. If implemented in Sweden in its current form, the European Energy Directive could force legislation for the mandatory introduction of the system.

No description available.

Under åren 1985 till 2005 har Gävle kommun kontrollmätt ett antal byggnaders grunder inom centrala Gävle med finavvägning. Syftet med dessa mätningar var att kontrollera eventuella sättningar och övervaka hur dessa utvecklades. Nu, 2011, upprepas några av mätningarna i detta examensarbete och syftet är att jämföra dem med kommunens tidigare mätningar. Examensarbetet resulterar även i att rutiner och metoder för fortsatta mätningar dokumenterades, punktskisser för de avvägda dubbarna upprättades och deras position lades i ett eget GIS-lager. Vid insamlandet av ny mätdata användes instrumentet Leica Wild NA3000 med invarstänger. Områdena (Berggrenska gården, Södra strandgatan och Norra skolan), avvägdes i slingor runt objekten som återanslöts till samma punkt. Detta underlättade uppställningen av observationsekvationer när utjämningarna gjordes med hjälp av minsta kvadrat metoden. För att eliminera behovet av ett externt höjdsystem kontrollerades de relativa höjdskillnaderna. För upprättandet av punktskisser och GIS-lager inspekterades avvägningsdubbarna visuellt och fotografier av dem togs. Efter detta infördes information samt bilder enligt en mall. Resultaten visar att det finns rörelser i alla tre byggnader som har undersökts. Dessa var mindre längre bort från Gavleån. Störst rörelser fanns i ett av objekten nära ån, där betydande rörelser upptäcktes. De rutiner som upprättats för fortsatt mätning baseras på tekniska specifikationer från SIS och Handbok till Mätningskungörelsen (HMK) från Lantmäteriet. Under arbetet uppstod ett antal problem, till exempel saknade de äldre data som tillhandahölls från Gävle Kommun information om sikt- och tåglängder. Data hade också endast en angivelse om resultatnoggrannhet vilken angavs till 0,5 mm. Detta innebar att MK-metoden förkastades för de äldre data till fördel för kontroll enligt GUM typ B. Trafiken i centrala Gävle medförde även vissa problem med vibrationer vid mätningarna. Metoden för mätningar byttes från analoga instrument med planplattemikrometer till digitala instrument. Eftersom förändringar och rörelser har konstaterats i byggnaderna är det intressant att även i framtiden följa dess fortsatta rörelser. Det är vår förhoppning att årliga uppdateringar av mätningarna kommer fortsätta att ytterligare ge bättre insyn i hur marken och husen rör sig. Om ytterligare byggnader skulle ingå i mätprogrammet, så kan ytterligare en produkt bli en tydligare inblick i hur hela området rör sig. Kommunen har också i dagsläget ett projekt där kajkanten från Gavleån och ut på Gävle strand avvägs varje år för att kontrollera dess sättning. Detta skulle också kunna inkluderas i de fortsatta mätningarna varje år. / Between the years 1985 to 2005, the municipality of Gävle surveyed a number of buildings in the central parts of Gävle. The purpose of these surveys was to monitor the movements of the buildings. Now, in 2011, some of the surveys are repeated and compared with the municipality's surveys as above. In addition to repeated surveys, the thesis also describes procedures and methods for future surveys to be carried out by Högskolan i Gävle (HiG for short). Point sketches of the surveyed levelling studs were produced and their position was entered into a separate GIS layer. For the collection of new data the instrument Leica Wild NA3000 with invar rods was used. The surveys were executed in closed loops around the objects and reconnected at the starting point. This facilitated the use observation equations for the least squares method. In order to eliminate the need for an external height system the relative height differences were used. For establishing the point sketches and GIS layer, the studs were inspected visually and photographed. After this the information and images were added according to a template extracted (and slightly adapted) from "Handbok till mätningskungörelsen". The results show that there are movements in all three objects. These were smaller further away from Gavleån. The largest movements were in one of the objects near the river, where significant differences in movements were detected. The procedures established for the repeated surveys are based on specifications from the SIS Technical Specifications and the "Handbok till mätningskungörelsen". In the process a number of problems were detected, such as missing information in the data supplied by the municipality of Gävle such as the lengths of sights and traverses. The data had also only an indication of the accuracy of the results, which was reported to be 0.5 mm. This meant that the least squares method was rejected for the older the data for the benefit of control under Guide to Uncertainty in Measurements (GUM for short) type B. The traffic in the central part of Gävle also led to some problems with vibrations in the equipment. The method of measurement was changed from analog instruments with plane plate micrometer to digital instruments. Since changes and movements have been found in the objects, it is interesting to continue the monitoring. For the continued surveys it is our hope that annual updates of the data will continue to further enhance transparency in how land and buildings move. If more objects placed around the city will be added, one of the additional products could be a clearer model of how the whole area is moving. There is also a municipality project where the quayside from Gavleån and out to the beach of Gävle is surveyed every year to check for movements. This could also be included in the ongoing surveys each year.

Corporate Social Responsibility, CSR, är idén om att företag ska ta samhällsansvar. Sambandet mellan CSR och företags eventuella lönsamhet är omdiskuterat. Många anser att CSR är nödvändigt för företag som vill vara kvar på en föränderlig marknad där konsumenter ställer andra krav på företag än att de enbart ska erbjuda produkter. Företag satsar mycket på CSR och vi vill anta att det tagits strategiska beslut bakom dessa investeringar. Strategier bör innehålla företagens mål för CSR-arbetet. För att kunna nå mål förmodar vi att det i företagen finns förståelse för vilken typ av CSR-arbete som leder till vad. Vi vill tro att insatser utvärderas för att företagen sedan ska kunna avgöra vilken lönsamhet det genererat företaget. Vårt syfte med denna uppsats var att undersöka hur svenska företag utformar sina CSR-strategier. Vi har undersökt om företagen utvärderar dessa strategier och om de mäter värdet av CSR-investeringarna för att kunna härleda en eventuell lönsamhet ur företagens perspektiv. Vi frågade oss om detta skiljer sig mellan olika branscher och mellan företag med olika ägarstrukturer. Vi har intervjuat personer som arbetar med CSR i svenska företag vars arbete har rankats högt i Sustainable brands undersökning från 2011. Resultatet från intervjuerna visar att alla företag ser CSR som lönsamt, direkt eller indirekt. Samtliga av företagsrespondenterna uppger att företagen har mål och strategier med sitt CSR- och hållbarhetsarbete. Dock råder det oklarheter om hur CSR kan mätas och om det ska mätas överhuvudtaget. Här frågar vi oss hur detta hänger samman. CSR och hållbarhetsarbete anses vara lönsamt men fortfarande är det svårt att bevisa det genom mätning av aktiviteterna. Strategier för CSR-arbete formuleras alltså inte utifrån mätning och utvärdering av tidigare CSR-arbete. Slutligen konstaterar vi att CSR skiljer sig mellan branscher på så vis att varje företag identifierar vad som är relevant för deras verksamhet och intressenter. Samtliga företag arbetar efter strategin att CSR ska vara relevant just för deras verksamhet för att det ska vara lönsamt.

Denna kandidatuppsats inom företagsekonomi behandlar ämnet eventmarknadsföring och merinriktat hur mätning och utvärdering går till hos företag och organisationer samt vilkakomplikationer som finns kring detta. Studien är gjord med kvalitativ metod och har baseratspå teorier samt praktiska exempel som samlats in via en intervjumetod hos företag ochorganisationer.Uppsatsens huvudfokus är ämnet eventmarknadsföring, och den inriktas främst på hurmätning och utvärdering av marknadsföringsmetoden går till. Just mätning och utvärdering aveventmarknadsföring är sparsamt beforskat och det finns en avsaknad av kunskap om hur manpraktiskt tillämpar detta i organisationer och företag. Dock kan man se att den traditionellamarknadsföringens plats håller på att minska och eventmarknadsföring går stadigt uppåt.Exakt vad eventmarknadsföring innebär är aningen diffust då alla verkar ha sin egendefinition på ämnet men man kan kortfattat förklara det som att det handlar om att användasig av event av olika slag för att kommunicera ut en produkt eller ett budskap. Trots att mångaanvänder sig av denna metod är det ofta som man inte genomför någon utvärdering avresultatet och tidigare var detta inget problem men nu efterfrågas det mer och mer av företagoch i organisationer. På grund av detta är det av mångas intresse att lära sig mer kringmätning och utvärdering av eventmarknadsföring.Under våra intervjuer använde vi oss av en intervjuguide för att lämpliga frågor skulle ställastill respondenterna samt för att säkerställa att vi fick in samma information från de olikaintervjuerna. Intervjuguiden utformades utifrån den teori vi hittade och användes till de femintervjuer som genomfördes på fem olika företag. Respondenterna verkar inom flera olikabranscher och på så vis har vi fått inblick från olika branscher till uppsatsen.Teori och empiri indikerar att det är ett ytterst komplext ämne vi har undersökt och därför hardet varit svårt att dra några klara slutsatser. Det vi har kunnat konstatera är att det inte finnsnågon samordnad sanning kring hur mätning och utvärdering går till eftersom det är olikaberoende på vilken bransch du tillhör och vad du har för mål med eventet. Det finns hellerinte något standardiserat utvärderingsverktyg, men det efterfrågas delvis av både forskare ochvåra respondenter. Dessutom har vi konstaterat att man måste sätta mål redan under planeringför att man ska kunna mäta och utvärdera i efterhand. Undersökningen visar även atteventmarknadsföring är en lämplig metod att använda sig av då man lätt kan få en dialogmellan företag och konsumenten där man kan förändra attityd- och köpbeteendet. / This business bachelor thesis deals with the subject event marketing and more focused onhow to measure and evaluate this subject within companies and organisations and whatcomplications that surround this. The study is made with a qualitative method and is based ontheories and practical examples, which are gathered through interviews at companies andorganisations.Measurement and evaluation of event marketing is sparingly researched and there is a lack ofknowledge on how to practically use this in companies and organisations. However, one cansee that the traditional marketing space is shrinking and event marketing is rising. What eventmarketing means exactly is somewhat diffuse since everyone seems to have their owndefinition of the topic - but one can briefly explain that it is about making use of events ofvarious kinds to communicate a product or a message. Even though this is a method that isoften used the result is rarely evaluated. This was not a problem a few years back but nowcompanies and organisations demand this more and more. Because of this, there is a lot ofinterest in learning more about the measurement and evaluation of event marketing.During our interviews we used an interview guide to make sure we used appropriate questionsto our respondents and to make sure we got the same information from the differentinterviews. The interview guide was created from the theory we found and was used in thefive interviews conducted at five different companies. Our respondents operate in variousindustries and thus we have gained insight from various sectors of the paper.Theory and empirical evidence indicates that there is an extremely complex topic, we haveinvestigated and therefore it has been difficult to draw any clear conclusions. What we haveobserved is that there is no coordinated truths about how measurement and evaluation is donebecause it is different depending on what industry you belong to and what your goals are withthe event. Nor are there any standardized evaluation tools, but are partly requested by bothscientists and our respondents. Moreover, we have noted that you have to set goals alreadyduring planning in order to be able to measure and evaluate afterwards. The survey alsoshows that event marketing is an appropriate method to use because you can easily get adialogue between companies and consumers where they can change attitudes and purchasingbehaviour.

Inom arbetslivet blir det allt vanligare att mäta och utvärdera prestation. För att motivera sina anställda använder sig en del företag av Performance Management, där mål utarbetas och arbetas mot i syfte att optimera prestationsnivå. Kvalitativa intervjuer genomfördes för att undersöka upplevelsen av att utvärderas, samt hur motivation påverkas av att arbeta utifrån ett Performance Managementsystem, vilket var studiens syfte. Utöver en beskrivning av Performance Management, utgörs teoriavsnittet av en fördjupning i Maslows behovsteori, samt inre- och yttre motivationsfaktorers påverkan. Resultatet visade på hur samtliga var positiva till den vägledande funktionen av målfokuserat arbete och motiverades av uppmärksamhet och ansvar, liksom delaktighet vid utarbetandet av mål. Systemet upplevdes dock som utanför det dagliga arbetet och svårtillgängligt. Det betygs-system som användes vid utvärderingen, tycktes inte utnyttjas till fullo och således ha begränsad effekt på användarnas motivation. Avslutningsvis diskuteras det kring hur större inflytande för de anställda skulle kunna gynna organisationen.