Inledning: Rekommendationerna om distansarbete under pandemin har haftstor påverkan på arbetsmiljön. Kommunikationskanalerna och de naturligamötesplatserna har förändrats, vilket i sin tur har påverkan påsamordningsmekanismerna inom målstyrningen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom en kvalitativ fallstudie upptäcka hursamordningsmekanismer förändras av distansarbete och vilka konsekvenser detkan få för målkongruensen och måluppfyllelsen i ett företag. Metod: I denna rapport har en fallstudie med kvalitativa intervjuer genomförtspå ett företag med två fokusgrupper, som framtagits genom ett målstyrt urval.Detta med syftet att uppnå en fördjupad förståelse för respondenternasupplevelser. Slutsatser: Studien fastslår att styrningsmekanismerna påverkas till följd avdistansarbetet. De formella mekanismerna ökar, medan de informella minskar,vilket leder till osäkerhet, missförstånd och ineffektivitet på arbetsplatsen. / Introduction: The recommendations on teleworking during the pandemic havehad a major impact on the work environment. The communication channels andthe natural meeting places have changed, which in turn has an impact on thecoordination mechanisms within goal management. Purpose: The purpose of the thesis is to discover through a qualitative casestudy how coordination mechanisms are changed by teleworking and whatconsequences it can have for goal congruence and goal fulfillment in acompany. Method: In this report, a case study with qualitative interviews was conductedat a company with two focus groups, which was produced through agoal-directed selection. This with the aim of achieving an in-depthunderstanding of the respondents' experiences. Conclusions: The study states that the control mechanisms are affected as aresult of the telework. The formal mechanisms increase, while the informalones decrease, leading to insecurity, misunderstandings and inefficiencies inthe workplace.

Bakgrund och problem: Ekonomistyrning måste anpassas till respektive företags förutsättningar. Företag kan tillämpas olika strategier i syfte att uppnå deras vision varav en strategi är outsourcing. Outsourcing innebär att en extern part kontrakteras att utföra en viss aktivitet för en annan organisations räkning. Denna form av struktur får dock inverkan på verksamhetens förmåga att skapa målkongruens eftersom det innebär att även den externa partens målsättningar måste stämma överens med organisationens målsättningar. Ytterligare problematik uppstår när outsourcing tillämpas till flertalet externa organisationer i form av agenter. Problematik i förhållandet mellan agenten och den styrande verksamheten beskrivs i teorin av fenomenet agency theory och dess underliggande antagande om att respektive part kommer att agera utefter sina egna intressen och målsättningar. Att styra en verksamhet till målkongruens under dessa förutsättningar blir därmed komplext. Syfte: Studien ämnar förklara komplexiteten i styrning när outsourcing tillämpas på en avdelning som består av agenter. Utöver detta ska studien också beskriva hur styrning implementeras och vilka styrmedel som appliceras för de olika avdelningarna inom fallföretaget i jämförelse med den outsourcade avdelningen. Studien syftar därmed till att undersöka hur styrning kan utformas för att uppnå målkongruens i en verksamhet inom husbyggnadsbranschen som har valt att tillämpa outsourcing på försäljningsavdelningen.  Metod: Studien har tagit ansats i en kvalitativ forskningsmetod och tillämpat en enfallsstudie som forskningsdesign. Vidare har insamlingen av det empiriska materialet utgått från semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Styrning mot målkongruens när outsourcing tillämpas uppnås genom att respektive avdelnings samt individers målsättningar sammanlänkas med organisationens målsättningar, vilket också överensstämmer med vad teorin definierar som tillvägagångssätt för att uppnå målkongruens. I syfte att den externa organisationen ska tillta ett målkongruent beteende bör vinstmaximering ligga till grund för utformningen av eventuell budget och målsättning i den outsourcade verksamheten. / Background and problem: Management control must be adapted to the circumstances of each company. Companies can apply different strategies to achieve their vision, one being outsourcing. Outsourcing means that an external party is contracted to perform a certain activity on behalf of another organization. However, this form of structure has an impact on the business's ability to create target congruence because it means that the external party's objectives must be in line with the organisation's objectives. Further problems arise when outsourcing is applied to multiple external organizations in the form of agents. Problems within the relationship between the agent and the business that controls are described as the phenomenon of agency theory and its underlying assumption that each party will act according to its own interests and objectives. Controlling a business to target congruence under these conditions is thereby complex. Purpose: The study aims to explain the complexity of control when outsourcing is applied to a department that consists of agents. In addition to this, the study will also describe how control is implemented and how control mechanisms are applied to the various departments within the case company in comparison to the outsourced department. The aim of this study is thereby to investigate how control can be designed to achieve target congruence in an activity in the house construction industry that has chosen to apply outsourcing to the sales department. Method: The study has taken a qualitative research and applied a case study as a research design. Furthermore, the collection of the empirical material has been based on semi- structured interviews. Conclusion: Control towards goal congruence when outsourcing is applied is achieved by linking the objectives of each department and individuals with the goals of the organization. This is also in line with what the theory defines as the approach to achieving goal congruence. In order to achieve a goal-congruent behaviour, the external organization should use of profit maximization in every budget and objectives in the outsourced activity.

Bakgrund: Ett kooperativ är inte en företagsform vars syfte är likt de vanligast förekommande företagsformerna. Poängen med att starta ett kooperativ är däremot att sammansluta en grupp människor eller företag vars intressen i något hänseende går att förena. Kooperativ ägs således av individer i olika kombinationer som strävar efter en och samma sak. Ordet ”kooperation” härstammar ifrån det latinska uttrycket ”arbeta tillsammans” vilket är precis det man gör inom en kooperation. Det första konsumentkooperativt i Sverige uppkom redan under 1850 talet i Uppsala. Birchall (2014) tar upp nyckelfråga vars både praktiker och teoretiker är fundersamma kring: Kan ett kooperativ ömsesidigt ta hänsyn till medlemmarnas åsikter och därmed förbli trogna de principer som kooperativet och den ekonomiska föreningen i sig grundades på? När ett kooperativ växer sig tillräckligt stort, är det genomförbart, och ens rimligt att kooperativet tar hänsyn till medlemmarna, om inte, på vilket sätt hanterar företrädarna denna problematik? Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur målstrukturen ser ut inom Coop Syd. Vidare syftar studien till att kartlägga hur ledningen hanterar problematiken samt tar hänsyn till att medlemmarna både är ägare och konsumenter till föreningen vid utformningen av organisationens målstruktur.iiMetod: Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie på Coop Syd. Empirin utgörs av intervjuer med respondenter på ledningspositioner ifrån kooperativet och ekonomiska föreningen Coop Syd. Det empiriska materialet har även kompletterats med skriftliga svar via mailkontakt. Det insamlade materialet har sedan analyserats samt ställts i jämförelse mot den valda teoretiska referensramen för att kunna besvara uppsatsens frågeställning och uppfylla syftet. Slutsats: Coop Syds utformning av målstrukturen är följaktligen en aning komplicerad process. Den består av två delar, en icke-finansiell och en finansiell del. Målstrukturen är påverkad ifrån flertalet olika håll där ledningen måste handskas med att integrera medlemmarnas dubbla roller, CSAB och den operativa verksamheten inom målstrukturen. Styrningen präglas av en långsiktighet med medlemsnytta i fokus inom målstrukturen. Coop Syd hanterar problematiken med att medlemmarna är både konsumenter och ägare främst genom ägarombuden. Ägarombuden spelar en viktig roll tillsammans med andra faktorer för att hantera medlemmarnas dubbla roller vid utformning av organisationens målstruktur. Nyckelord: Målstruktur, ekonomistyrning, konsumentkooperativ, kooperation, ekonomisk förening, målkongruens, medlemmar, långsiktighet, finansiell styrning, icke-finansiell styrning, ägarombud. / Background: A cooperative is not a form of business whose purpose is similar to the forms of business we most often come into contact with. The point of starting a cooperative, on the other hand, is to bring together a group of people or companies whose interests in some respect can be reconciled. Cooperatives are thus owned by individuals in various combinations who strive for one and the same thing. The word "cooperation" comes from the Latin expression "work together", which is exactly what you do within a cooperation. The first consumer cooperative in Sweden arose already in the 1850s in Uppsala. Birchall (2014) addresses a key question that both practitioners and theorists are pondering: Can a cooperative mutually consider the views of its members and thereby remain true to the principles on which the cooperative and the economic association itself were founded? When a cooperative grows large enough, is it feasible, and even reasonable, for the cooperative to consider the members, if not, how do the representatives deal with this problem? Purpose: The purpose of this study is to describe and analyze what the target structure looks like within Coop Syd. Furthermore, the study aims to map how the management handles the problem and considers that the members are both owners and consumers of the association when designing the organization's target structure. Methodology: The essay is a qualitative case study at Coop Syd. The experience consists of interviews with respondents in management positions from the cooperative and economic association Coop Syd. The empirical material has also been supplemented with written responses via email contact. The collected material has then been analyzed and compared to the chosen theoretical frame of reference to be able to answer the essay's question and fulfill the purpose. Conclusion: Coop Syd's design of the target structure is therefore a somewhat complicated process. It consists of two parts, a non-financial part, and a financial part. The target structure is influenced from several different directions where the management must deal with integrating the dual roles of the members, CSAB and the operational activities within the target structure. Governance is characterized by a longterm approach with member benefits in focus within the target structure. Coop Syd deals with the problem of the members being both consumers and owners, primarily through owner representatives. The ownership representatives play an important role along with other factors in managing the members' dual roles in shaping the organization's goal structure.