Utgångspunkten för denna uppsats har varit sambandet mellan autonomi, självständig motivation och målkongruens. Sambandet har hämtats från Self-Determination Theory, där autonomi anses vara en förutsättning för att uppleva självständig motivation som i sin tur anses viktigt för att skapa målkongruens i en organisation. Då autonomi inte är en självklarhet inom alla yrken har syftet med studien varit att undersöka sambandet mellan motivation och målkongruens bland anställda med standardiserade arbetsuppgifter på ett produktionsföretag. Fallföretaget för studien har varit Sandvik AB som verkar inom tillverkningsindustrin. Det empiriska materialet har inhämtats på en och samma avdelning genom intervjuer med en produktionschef samt nio anställda. De anställda har även besvarat en enkät om motivation gentemot arbetet. Det empiriska materialet har analyserats utifrån Self-Determination Theory och teori om målkongruens. Studien har visat att respondenterna med standardiserade arbetsuppgifter till övervägande del upplever kontrollerad motivation och trots detta lyckas organisationen skapa målkongruens genom yttre faktorer.

För att nå uppställda mål har organisationer valt att använda sig av belöningssy-stem som motivationsfaktor. Det kan innebära extra ersättningar utöver den fasta lönen som används som ett styrningsverktyg för att skapa ett incitament till den anställde. Bonus räknas som en extra ersättning utöver lönen och speciellt bonus har diskuterats flitigt i media den senaste tiden. Utifrån resonemanget har vi funnit det intressant att göra en uppsats om hur medarbetarna i Handelsbanken och Swedbank påverkas av belöningssystemet för att nå de uppställda målen. Syftet med vår uppsats är att beskriva hur belöningssystem påverkar medarbetarna att uppnå målkongruens inom Handelsbanken och Swedbank.  För att kunna besvara vårt syfte har vi ansett att en induktiv ansats med kvalitativ fallstudie som vetenskaplig metod är mest lämplig. För att genomföra vår uppsats på ett utför-ligt sätt har mestadels av datainsamlingen utförts med hjälp av kvalitativa intervjuer.  De slutsatser som framkommit i uppsatsen är att icke-monetära belöningar utgör en större motivationsfaktor än monetära belöningar i eftersträvandet av målkongruens. En kom-bination av icke-monetära belöningar samt arbetsförhållanden och arbetsuppgifter utgör grun-den för att organisation och medarbetare ska sträva mot samma mål.

Bakgrund: Strategiarbetet i en organisation handlar om hur man ska nå uppsatta mål och för att lyckas med detta finns det flera olika styrmedel. Ett av de viktigaste styrmedlen är belöningssystem och dess främsta syfte är verksamhetsstyrning, motivera till önskvärda prestationer samt rekrytera och behålla medarbetare. Då ett tjänsteföretags främsta tillgång är personalen fann vi ett intresse i att studera sambandet mellan företags mål, strategi och belöningssystem i två försäkringbolag inom tjänstebranschen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara hur utformningen av belöningssystemet matchar företagets mål och strategi samt vilka svårigheter det finns i detta arbete. I de fall vi anser matchningen vara svag kommer vi även bidra med rekommendationer och förbättringsförslag till hur systemen kan kopplas bättre. Metod: Denna uppsats är en flerfallsstudie på företagen Länsförsäkring Kronoberg och Folksam AB vilka är verksamma inom försäkringsbranschen. Vi har genomfört två semi-strukturerade intervjuer med två olika personer på respektive företag. Examensarbetets forskningsansats bygger på abduktion. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen är främst uppbyggd kring ämnena strategi och belöningssystem. Vidare har vi även redogjort för teorier kring målkongruens och motivation eftersom de är viktiga när man behandlar ämnet belöningssystem. Slutsats: I våra fallföretag har vi funnit en relation mellan strategi, mål och belöningssystem. Övergripande strategi och mål bryts ner och ligger sedan till grund för utformningen av deras belöningssystem. Dock kan vi se att det inte är alla delar av strategin som ligger till grund för utformningen. Vi har dragit slutsatsen att det finns andra viktiga faktorer som har betydelse för belöningssystemet så som tradition och företagskultur.

Syfte: Syftet med denna studie är att med hjälp av agentteorin skapa en förståelse kring hur ledare styr medlemmar mot gemensamma mål i en organisation som använder sig av Scrum. Metod: En kvalitativ studie med sju semistrukturerade intervjuer från en agil avdelning har genomförts. Studien hade även ett hermeneutiskt vetenskapstradition och synsätt som utgångspunkt. Resultat & slutsats: Studiens resultat och slutsats är att kommunikationen är a och o för den studerade avdelningen och det genomsyrar hela arbetet. Vidare har relationen mellan scrum mastern och dess medlemmar hög prioritet. De personliga målen som skapas för medlemmarna påverkas av relationen och kommunikationen. Fortsättningsvis sker övervakningen över medlemmarnas prestationer mot mål via den dagliga kommunikationen på avdelningen. Examensarbetets bidrag: Denna uppsats bidrar till teorin med en empirisk undersökning av en agil metod, scrum, och ger en ökad förståelse för hur avdelningen arbetar mot gemensamma mål.

Master thesis (4FE18E) Master of Science in Business and Economics, School of Business and Economics at Linnaeus University in Växjö, Spring 2023 Title: Agent problems in producer cooperatives' financial management"A case study of Sydgrönt's agent problem and its management with a focus on governance and goals" Background and problem: Cooperatives make up a significant part of Swedish business life, but are a form of business that is rarely talked about from a research point of view, even though the governance-related challenges are great. The challenges arise when the ownership and management of the company is separated, which means that the owners completely hand over the operational management to an external business management. For it to work, there needs to be good communication and trust between the members and the management, where both parties are also working towards the same goal, and where deficiencies can lead to challenges such as agent problems and goal congruence between the different parts of the organization. Historically speaking, research into corporate governance has been great if you look at the traditional joint-stock companies, but the cooperatives have been in the background. The problems that previous research has highlighted have included that a potential problem is that the organization easily becomes ineffective. This has led to the ownership structure in cooperative organizations being changed to try to deal with inefficiencies such as the agent problem, it is about the owners' goals not being followed effectively by the company management and thus the business is adapted to the company management instead of the owners. Previous studies also only highlight specific parts of the agent problem, hence this study intends to contribute with a holistic perspective that ultimately produces a framework for how producer cooperative organizations should be able to detect and avert possible agent problems. Purpose: The purpose of the study is to make an empirical and theoretical contribution by mapping and analyzing from an agency theory perspective how ownership structure and governance look like in a larger producer cooperative company and how it affects the company's goal achievement. The analysis that is done must then be summarized in the form of a case study-based model that shows how to handle the agent problem, which in turn should facilitate goal fulfillment and governance in producer cooperative companies. Method: A qualitative research approach has been used for the implementation of the study, where a case study of the Swedish producer cooperative Sydgrönt has been made. Sydgrönt is Sweden's largest cooperative in its field and delivers fruit and vegetables all over the country for its members. The study is divided and begins with a theoretical frame of reference whose purpose is to create an understanding of cooperative governance and agent problems. Next comes an empirical section that contains all the collected material produced at Sydgrönt through semi-structured interviews with all parts of the company, which should give a comprehensive picture of how the company views the current issues. In conclusion, the collected material is analyzed which results in the framework that has been produced and which should provide greater clarity in which factors give rise to agent problems and how these can be handled based on what was observed at the case company. Conclusion: The study concludes that the agent theory is a good tool for discovering problems and establishing governance and goals in a producer cooperative. The management of goal formulation starts in the important statutes and then the goals are first broken down by the board and in turn it is further broken down by the company management. This is then checked by having monthly budget follow-up and follow-up on KPIs. A governance system is built on the basis of forming experts on the board and a member council next to it to ensure the balance between expertise and representation. Finally, important incentives for management and employees are a good base salary instead of bonuses combined with providing a familiar and tight corporate culture to make the employees care about following the goals to create value for the members. These processes should ultimately provide a high level of goal congruence and high efficiency for producer cooperatives.

<p>Bakgrund: Genom elitidrottens utveckling mot en mer affärsmässig verksamhet har också kraven på och behoven hos elitidrottsföreningar förändrats. I föreningar på toppnivå inom exempelvis hockey drivs elitverksamheten mer eller mindre som företag, men ses rent juridiskt som föreningar. Ofta är dessa föreningar målstyrda. Balanced scorecard är en styrform som strävar efter att uppnå balans mellan målsättningar vad gäller mått, tid och organisation. Parallellt med den affärsmässiga verksamheten inom elitföreningarna finns det sektioner som drivs helt av ideella krafter och med helt andra målsättningar än de affärsmässiga. Här skapas således en målkonflikt inom organisationen mellan den affärsinriktade elitverksamheten och den ideella verksamheten. Problem kan uppstå med att få dessa olikriktade målsättningar att fungera tillsammans. Måldifferenserna har en påverkan på hur föreningen styrs, samtidigt som det även påverkar organisationens förmåga att uppnå en hög grad av målkongruens. </p><p>Syfte: Beskriva framtagningen och utformningen av ett balanced scorecard för Linköpings Hockey Club. Utvärdera hinder och möjligheter att kombinera ideella och kommersiella mål i idrottsföreningar. Precisera begreppet måldifferenser och visa hur detta påverkar möjligheterna att uppnå målkongruens. </p><p>Genomförande: Undersökningen är av fallstudiekaraktär där fallorganisationen är Linköpings Hockey Club. Data har samlats in genom öppna samtal med personer i och runt organisationen samt genomgång av relevant litteratur och publikationer från branschen. </p><p>Resultat: Med utgångspunkt i det framtagna styrkortet i kombination med samtal/intervjuer har undersökningen utmynnat i en intressentmodell som visar svårigheterna med att förena ideella och kommersiella målsättningar. Måldifferenser är skillnader (motsättningar) i grundtanke och avsikt vad gäller organisationens övergripande målkategorier. Tydliggörande av och information om måldifferenser i kombination med kontinuerlig övervakning underlättar hanterandet av måldifferenserna i organisationen. En separeration av särskilda strategiskt relevanta måldifferenser i skilda organisationsformer kan vara en lösning på problemet. Måldifferenser har en negativ inverkan på förmågan att uppnå målkongruens i en organisation i avseende på de övergripande målsättningarna. Således måste eventuella måldifferenser elimineras för att uppnå en hög grad av målkongruens</p>

Bakgrund: Genom elitidrottens utveckling mot en mer affärsmässig verksamhet har också kraven på och behoven hos elitidrottsföreningar förändrats. I föreningar på toppnivå inom exempelvis hockey drivs elitverksamheten mer eller mindre som företag, men ses rent juridiskt som föreningar. Ofta är dessa föreningar målstyrda. Balanced scorecard är en styrform som strävar efter att uppnå balans mellan målsättningar vad gäller mått, tid och organisation. Parallellt med den affärsmässiga verksamheten inom elitföreningarna finns det sektioner som drivs helt av ideella krafter och med helt andra målsättningar än de affärsmässiga. Här skapas således en målkonflikt inom organisationen mellan den affärsinriktade elitverksamheten och den ideella verksamheten. Problem kan uppstå med att få dessa olikriktade målsättningar att fungera tillsammans. Måldifferenserna har en påverkan på hur föreningen styrs, samtidigt som det även påverkar organisationens förmåga att uppnå en hög grad av målkongruens. Syfte: Beskriva framtagningen och utformningen av ett balanced scorecard för Linköpings Hockey Club. Utvärdera hinder och möjligheter att kombinera ideella och kommersiella mål i idrottsföreningar. Precisera begreppet måldifferenser och visa hur detta påverkar möjligheterna att uppnå målkongruens. Genomförande: Undersökningen är av fallstudiekaraktär där fallorganisationen är Linköpings Hockey Club. Data har samlats in genom öppna samtal med personer i och runt organisationen samt genomgång av relevant litteratur och publikationer från branschen. Resultat: Med utgångspunkt i det framtagna styrkortet i kombination med samtal/intervjuer har undersökningen utmynnat i en intressentmodell som visar svårigheterna med att förena ideella och kommersiella målsättningar. Måldifferenser är skillnader (motsättningar) i grundtanke och avsikt vad gäller organisationens övergripande målkategorier. Tydliggörande av och information om måldifferenser i kombination med kontinuerlig övervakning underlättar hanterandet av måldifferenserna i organisationen. En separeration av särskilda strategiskt relevanta måldifferenser i skilda organisationsformer kan vara en lösning på problemet. Måldifferenser har en negativ inverkan på förmågan att uppnå målkongruens i en organisation i avseende på de övergripande målsättningarna. Således måste eventuella måldifferenser elimineras för att uppnå en hög grad av målkongruens

Abstract   Examensarbete, Ekonomprogrammet online, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Företagsekonomi, Ekonomistyrning, 2FE92E, VT 2013   Författare: Thomas Lindell Handledare: Elin Funck   Titel: Ordning och reda, löning på fredag: Eliminering av slöseri som en positiv överlevnadsstrategi Bakgrund: Undersökningen har sin bakgrund i den allt större spridning som lean som produktionssystem får, och i den viktiga roll som målkongruens spelar för en framgångsrik ekonomistyrning. Undersökningen, som tar sig an de anställdas mening, erhåller sin relevans genom den stora betydelse som byggandet av en kultur och aktiviteten elimineringen av slöseri har inom lean. Kunskapen har inte utforskats. Det finns en brist inom leanforskningen när det gäller detta betydelsefulla område, och det gör problemet intressant och viktigt att utforska. Frågeställning och syfte: Frågeställningen som styrt denna uppsats lyder: Inom tillverkande företag som arbetar med lean som produktionssystem: Vilken mening kopplar de anställda till elimineringen av slöseri? Syftet med denna uppsats är att försöka identifiera samband och mönster, som kan leda fram till en förståelse av den mening som de anställda kopplar till elimineringen av slöseri. Metod: Utifrån grundad teori har urval gjorts och data insamlats via semi-strukturerade intervjuer och dokument. Intervjuer har gjorts med 13 deltagare, fördelade på två företag. Data har analyserats så att begrepp, med deras egenskaper och dimensioner, har identifierats och samband och mönster mellan dem har kartlagts, och åskådliggjorts i en modell. Resultat, slutsatser: Svaret på frågeställningen blir att meningens kärna är överlevnad. Att få behålla jobben befinner sig i centrum av denna kärna. Utanför denna kärna handlar meningen i det vardagliga arbetet med att eliminera slöseri om att skapa ordning och reda. Starka positiva känslor är kopplade till elimineringen av slöseri genom den ordning och reda som skapas. Sammantaget sätter ovanstående mening in elimineringen av slöseri i ett förklarande sammanhang.

En organisation existerar för att individer ska samverka för att uppnå ett gemensamt mål. I tider med hög personalomsättning är det en utmaning för många organisationer att nå målkongruens och syftet med denna studie är att undersöka hur företag arbetar för att uppnå målkongruens i takt med ökad personalomsättning med hjälp av incitamentsprogram. För att besvara syftet har intervjuer utförts på två olika företag inom detaljhandeln med personer som arbetar aktivt med incitamentsprogram och en enkät har genomförts i ett av företagens varuhus. I den teoretiska referensramen beskrivs teorier gällande förhållandet mellan arbetsledning och arbetstagare, olika typer av incitamentsprogram och motivationsfaktorer. Det empiriska resultatet visar att incitamentsprogram används i de undersökta organisationerna för att nå målkongruens, minska personalomsättning och höja engagemanget hos de anställda. Det visade sig även att kombinationer av olika incitamentsprogram tillämpas för att nå olika typer av mål och att personlig utveckling är den främsta motivationsfaktor för de butiksanställda / An organization exists for individuals to work together and reach a common goal. In times of high personal turnover rate, it is a challenge for many organizations to achieve goal congruence and the purpose with this study is to examine how companies work to achieve goal congruence in line with increasing personal turnover rate with the aid of incentive plans. In the theoretical reference frame theories are described regarding the relationship between superior and subordinate, different types of incentive plans and motivational theories. To be able to answer the purpose of this essay, interviews have been conducted on two different companies in retail with individuals who works with incentive plans and a survey has been conducted in one of the companies© stores. The empirical result shows that the incentive plans are used in the researched organizations to achieve goal congruence, increase employee retention and improve the commitment with the employees. The results showed that incentive plans apply to reach different types of goals and that personal development was the primary motivational factor.

Background: Our study investigates the phenomenon of self-organization since many companies choose to work in smaller teams and project groups to respond proactively to change. Problems that may arise with a greater delegation of responsibility in organizations is insufficient goal congruence throughout the different organizational levels. Management control is the solution to problems with goal congruence but its meaning is often translated into the monitoring and supervision of employees. This creates negative associations to the influence that management control has over work performances in self-organizing teams. Organizations are therefore forced to balance their exercise of control between a tougher and more free form of governance to reach goal congruence in all organizational levels. Self- organization thus places high demands on management when control is to be transparent to employees and at the same time congruent with the self-organization that is conducted throughout the organization. Purpose: To create an in-depth understanding of the prerequisites and control mechanisms of self-organization. Completion: The study adopts a qualitative method in which data was collected from SMHI's IT department. During four weeks, material was collected from four interviews with representatives from three different organizational levels. Conclusion: The study results in the coexistence of though and free control through transparent control mechanisms to ensure goal congruence in self-organized work. The results proves how the client's involvement in teamwork and the group's priorities are driven by cultural and self-managing mechanisms. Furthermore, the cybernetic process with interactive features is described as a tough control that generates increased autonomy in self-organizing teams. To achieve well-functioning self-organizing teams the prerequisites instigate knowledge sharing, communication and flexibility in the work process. The control mechanisms and the prerequisites of the team contribute to the perceived autonomy amongst the team members to influence their work, which is the most important factor for the control to appear invisible. The parallel work of prerequisites and control mechanisms creates effective and well-functioning teams working towards congruence with the organization's goals. In organizations that require flexibility and efficiency through team-based work, these dimensions are tools used by management to control teams with transparency / Bakgrund: Vår studie undersöker fenomenet självorganisering då fler organisationer väljer att arbeta i mindre arbetslag, projektgrupper eller team för att bemöta förändring på ett proaktivt sätt. Risker med en större ansvarsdelegering i organisationer är de problem som kan uppstå med målkongruens. Styrning är lösningen på problem med målkongruens men översätts ofta till kontroll och övervakning. Detta skapar negativa associationer till styrningens påverkan på utfört arbete. Organisationerna behöver därmed balansera sin utövning av kontroll mellan en hårdare och friare form av styrning för att styra medarbetarna mot målkongruens. Självorganisering ställer därmed höga krav på ledningen när styrningen ska vara transparent för medarbetarna och samtidigt kongruent med den självorganisering som bedrivs. Styrningsmekanismer krävs för att kunna säkerställa självorganiseringens effektivitet med hjälp av cybernetiska processer, interaktiv styrning, självstyrning samt kultur. Förutsättningarna för välfungerande arbete i självorganiserade team ligger istället på processernas flexibla natur, kommunikation och kunskapsdelning. Syfte: Att skapa en fördjupad förståelse för självorganiseringens förutsättningar och styrningsmekanismer. Genomförande: Fallstudien antar en kvalitativ metod där data insamlats från SMHI:s IT-avdelning. Under fyra veckor samlades material in från fyra intervjuer på SMHI:s IT-avdelning med representanter från tre olika organisatoriska nivåer. Slutsats: Studien resulterar i att balansen mellan hård och fri styrning sker genom transparenta styrningsmekanismer för att säkerställa ett målkongruent självorganiserat arbete. I empirin finns underlag för hur kundens involvering i teamets arbete samt gruppens prioriteringar drivs av kulturella- och självstyrningsmekanismer. Vidare beskrivs den cybernetiska processen med interaktiva inslag som en hård styrning som trots detta genererar utökad autonomi i självorganisarande team. Förutsättningarna i teamet skapar istället en välfungerande självorganisering när kunskapsdelning, kommunikation och flexibilitet i arbetsprocessen uppnås. Både styrningsmekanismerna och förutsättningarna i teamet bidrar till en hög grad av upplevd autonomi att påverka sitt arbete vilket är den viktigaste faktorn för att styrningen ska förefalla osynlig. Förutsättningar och styrningsmekanismer arbetar på detta sätt parallellt för att skapa effektiva och välfungerande team som arbetar mot kongruens med organisationens mål. I organisationer med krav på flexibilitet och effektivitet genom teambaserat arbete kan dessa dimensioner vara verktyg för ledningen att styra team med transparens.