No description available.

No description available.

No description available.

This candidate thesis contains a qualitative study of how Sweden markets its gastronomicculture internationally through nation branding. The study was conducted through adeductive research approach. Through nation branding, Sweden has become the new, littlestar on the gastronomic world scene. Sweden markets by using storytelling where importantactors seek to show an idyllic picture of a picturesque Sweden as a destination. The profile,which deals with concepts such as healthy, fresh, ethical and sustainable, strives to paint apicture that deals with nature, sustainability, the environment, the quality of food ingredientsand its world-renowned innovative chefs. Sweden has undergone a major change since theturn of the millennium. Swedes have left part of their external perspective, and started to lookmore inward to get inspiration. The new Nordic cuisine is the philosophy that has driven thechange in how Swedes view the quality and uniqueness of their kitchen. Sweden markets thisvigorously to the outside world, in the hope of attracting tourists and investors, but also toincrease the export of its food and drink. The effects that these industries have on Sweden'seconomy cannot be underestimated. By creating memorable and unique meal experiences forthe visiting meal tourists, Sweden differs from other destinations. Attracting foreign investorsand international companies is no easy task, as there is already a picture of Swedishgastronomy in other countries. Changing perceptions takes time and requires awell-developed strategy. In order to obtain primary data, several people with expertise ingastronomy, cultural anthropology and marketing have been interviewed in this study. Manyof these people represent various organizations and institutions that market Swedishgastronomy and meal tourism. The theory formation in this study touches on the topics ofstorytelling, nation branding and profiling. This study explains what the Swedish mealculture is, what the brand looks like and how Sweden markets it. The conclusion is that theSwedes have been too withdrawn to market their meal culture and food and beverageproduction. However, it seems to be about to change and Swedish cuisine is gaining morerecognition around the world. There is a great potential that is untapped. / Denna kandidatuppsats innehåller en kvalitativ studie av hur Sverige marknadsför singastronomiska kultur internationellt genom nation branding. Studien har genomförts genomen deduktiv forskningsansats. Genom nation branding har Sverige blivit den nya, lillastjärnan på gastronomiska världsscenen. Sverige marknadsför genom att använda storytellingdär viktiga aktörer söker visa upp en idyllisk bild av ett pittoreskt Sverige som destination.Profilen, som handlar om begrepp som hälsosam, fräscht, etiskt och hållbart strävar efter attmåla en bild som handlar om natur, hållbarhet, miljö, kvalitet på livsmedelsingredienser ochom dess världskända innovativa kockar. Sverige har sedan millennieskiftet genomgått en storförändring. Svenskar har lämnat en del av sitt externa perspektiv, och börjat titta mer inåt föratt få inspiration. Det nya nordiska köket är den filosofi som har drivit förändringen av hursvenskar ser på kvaliteten och det unika i sitt kök. Sverige marknadsför detta kraftfullt tillomvärlden, i hopp om att locka turister och investerare, men också för att öka exporten av sinmat och dryck. Effekterna som dessa branscher har på Sveriges ekonomi kan inteunderskattas. Genom att skapa minnesvärda och unika måltidsupplevelser för de besökandemåltidsturisterna skiljer sig Sverige från andra resmål. Att attrahera utländska investerare ochinternationella företag är ingen lätt uppgift, eftersom det redan finns en bild i andra länder avsvensk gastronomi. Att förändra uppfattningen tar tid och kräver en välutvecklad strategi. Isyfte att skaffa primärdata har flera personer med expertis inom gastronomi,kulturantropologi och marknadsföring, intervjuats i denna studie. Många av dessa personerrepresenterar olika organisationer och institutioner som marknadsför svensk gastronomi ochmåltidsturism. Teoribildningen i denna studie berör ämnena storytelling, nation branding ochprofilering. Denna studie förklarar vad den svenska måltidskulturen är, hur varumärket ser utoch hur Sverige marknadsför den. Slutsatsen är att svenskarna har varit alltför tillbakadragnaför att marknadsföra sin måltidskultur och mat- och dryckesproduktion. Det verkar dock varapå väg att förändras och det svenska köket får mer erkännande runt om i världen. Det finns enstor potential som är outnyttjad.

No description available.

Bakgrund Enligt kursplanen i ämnet hem-och konsumentkunskap bör undervisningen genomsyras av begreppen hälsa, ekonomi och miljö och även handla om olika mattraditioner. Ämnet kan bidra med utbildning om alternativa proteinkällor till kött som baljväxter och framtida livsmedel som till exempel insekter. I den här studien undersöktes vad lärare ansåg vara viktigt i undervisningen inom mat- och måltidskultur och hur de gjorde sina val av livsmedel till undervisningen. Syfte Syftet med studien var att undersöka vad lärare anser vara viktigt i undervisningen inom mat- och måltidskultur och hur lärare gjorde sina val av livsmedel och alternativa proteinkällor. Metod I studien användes en kvalitativ metod med en semistrukturerad intervju. Tre lärare i åldrarna 46-66 år intervjuades via Teams. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Resultaten visade att lärarna ansåg att mat- och måltidskultur i undervisningen var viktig för att eleverna skulle få en förståelse för betydelsen av en trivsam samvaro kring måltiden och använda sig av ett bra bordsskick. Det var även viktigt att diskutera andra länders mat- och måltidskultur samt vid högtider tillaga något som förknippades med svenska traditioner. Trots en begränsad budget vid inköp försökte lärarna köpa livsmedel av god kvalitet. Kött valdes ofta bort som proteinkälla till förmån för vegetariska alternativ som baljväxter. Slutsats Lärarna ansåg att måltidskultur var en viktig del av undervisningen och att man även belyste andra länders matkulturer och traditioner. Lärarna var styrda av en begränsad budget när de gjorde sina inköp till undervisningen men försökte att köpa varor med kvalitet och ekologisk märkning. Vid alternativa proteinkällor till kött valde lärarna baljväxter och de kunde tänka sig att i framtiden använda insekter i undervisningen. / Background According to the curriculum in the subject of Home and Consumer Studies, the teaching should be permeated by the concepts of health, economy and environment and also deal with different food traditions. The subject can contribute with education about alternative protein sources to meat such as legumes and future foods such as insects. In this study, what teachers consider to be important in teaching food and meal culture and how they make their choices of food for teaching were investigated. Purpose The purpose of the study was to investigate what teachers consider important in teaching food and meal culture and how teachers made their choices of foods and alternative protein sources. Method The study used a qualitative method with a semi-structured interview. Three teachers aged 46-66 were interviewed via Teams. The interviews were transcribed and analyzed using qualitative content analysis. Results The results showed that the teachers considered that food and meal culture in teaching was important for the students to gain an understanding of the importance of a pleasant time together around the meal and to use good table manners. It was also important to discuss the food and meal culture of other countries and to prepare something associated with Swedish traditions on holidays. Despite a limited purchasing budget, the teachers tried to buy good quality food. Meat was often chosen as a protein source in favor of vegetarian alternatives such as legumes. Conclusion The teachers were guided by a limited budget when making their purchases for teaching, but tried to buy goods with quality and organic labeling. For alternative protein sources to meat, the teachers chose legumes and they could imagine using insects in teaching in the future.