<p>The purpose of this thesis is to bring forward and discuss the American vision for space exploration found at NASA's homepage, how the vision is popularised and why. NASA's homepage is analyzed as popularized science and the theoretical perspective emanates from the field of popular science and especially the work of Johan Kärnfelt. The historical reference is made up by Howard E McCurdy and he's thoughts about space and the American imagination. The analysis is based on a number of documents that popularize the vision for space exploration and is intended for the public. These documents describe the future plan for NASA and US space exploration.</p> / <p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur de amerikanska rymdvisionerna gestaltats på NASA:s hemsida, hur dessa populariseras samt vilka de bakomliggande drivkrafterna kan tänkas vara. NASA:s hemsida kommer att ses som populariserad vetenskap och det teoretiska perspektivet utgår från den populärvetenskapliga genren där en stor del av det teoretiska underlaget utgår från docenten Johan Kärnfelts tankar om populariseringen av vetenskap. Som historisk referens används professor Howard E. McCurdys tankar om den amerikanska rymdvisionen. Materialet som ingår i analysen är hämtat från NASA:s hemsida. Samtliga dokument handlar om den amerikanska visionen om rymden och USA:s fortsatta aktiviteter i rymden.</p>

Este trabalho tem como objetivo analisar como são feitas as idas e voltas aos cotidianos das três donas-de-casa que são as protagonistas dos contos Devaneio e Embriaguez duma rapariga, Amor e A fuga, de Clarice Lispector e, sobretudo analisar o eventual valor simbólico que a presença dos fatores naturais e da lua exercem sobre estes contos. Com apoio nos trabalhos de Ana Carolina de Araújo Abiahy (2006a, 2006b, 2008), Berta Waldman (1993) e Yudith Rosenbaum (2002) e dos conceitos-teóricos de gênero apresentados por Chatarina Edfeldt e Anabela Galhardo Couto (2008) em Mulheres que escrevem Mulheres que lêem procuram-se respostas à questões de como, por que e através de que as protagonistas fazem suas escapadas de seus cotidianos e como podem ser extraídos valores simbólicos denunciadores das causas das angústias das personagens. Dentre as conclusões estão, que as protagonistas sentem um incômodo em suas vidas e são por isto, chamadas para fazerem suas “idas” pelo que a lua e a natureza simbolizam: um chamado para uma outra vida, livre de suas situações aprisionantes. Conclui-se também que após as suas idas as personagens voltam ao seu cotidiano normal por causa dos valores patriarcais internalizados, dentre os quais estão incluídas a culpa, amor à família e a impossibilidade destas mulheres de cuidarem autonomamente de sí mesmas. No entanto, percebem-se que após os questionamentos feitos em suas idas elas voltam conscientizadas, despertadas para uma nova maneira de olharem para si mesmas, suas situações e o papel de gênero que elas fazem. / This work has the purpose to analyze how the departures and arrivals to the daily life are made by the three housewives who composes the main characters in the short-stories Devaneio e Embriaguez duma rapariga, Amor and A fuga, by Clarice Lispector and, above all analyze the eventual symbolic value that the presence of the natures elements and the moon exerts over these short-stories. With the support of Ana Carolina de Araújo Abiahy (2006a, 2006b, 2008), Berta Waldman (1993) and Yudith Rosenbaums (2002) works and of the theoretic concepts of gender presented by Chatarina Edfeldt and Anabela Galhardo Couto (2008) in Mulheres que escrevem Mulheres que lêem, answers are sought to the questions of how, why and through what, the main characters make escapes from their everyday lives and, how it is possible to extract symbolic values that denunciates the causes of the main characters anxieties. Within the conclusions are that the main characters feel a discomfort with their lives and are because of that, called to make their “departures” through what the moon and the nature symbolizes: a calling to another life, free from their imprisoning situations. Another conclusion is that they come back because of the internalized patriarchal values, among which are included the guilt, the love to the family and the impossibility of these women to take care of themselves. However, it is noticeable that after the questionings made in their departures and arrivals they return with awareness, awakened to a new way to look at themselves, their situations and the gender roles that they play. / Detta arbete har som syfte att analysera hur turerna och returerna till vardagen görs av de tre hemmafruar som utgör huvudpersonerna i berättelserna Devaneio e Embriaguez duma rapariga, Amor och A fuga, av Clarice Lispector och, framförallt analysera det eventuella symboliska värdet som närvaron av naturens faktorer och månen utövar över dessa berättelser. Med stöd av Ana Carolina de Araújo Abiahy (2006a, 2006b, 2008), Berta Waldman (1993) och Yudith Rosenbaums (2002) arbeten samt av genus-teoretiska begrepp som pressenteras av Chatarina Edfeldt och Anabela Galhardo Couto (2008) i Mulheres que escrevem Mulheres que lêem, sökes svar till frågeställningarna hur, varför och genom vad, huvudpersonerna flyr från sina vardagsliv och, hur det är möjligt att utvinna symboliska värden som anger anledningarna till huvudpersonernas ångest. Bland slutsatserna finnes att huvudpersonerna känner ett obehag med sina liv och blir därför, kallade till att göra sina ”turer” genom det som månen och naturen symboliserar: en kallelse till ett annat liv, fritt från sina fängslande situationer. Ytterligare en slutsatts är att de färdas tillbaka på grund av de internaliserade patriarkaliska värderingar, som inkluderar skulden, kärleken till familjen samt omöjligheten för dessa kvinnor att klara sig själva. Emellertid, märks det att efter de diskussioner som de gjort i sina turer kommer de tillbaka medvetandegjorda, uppväckta till ett nytt sätt att se på sig själva, sina situationer och de genusroller som de spelar.