Ekosystemtjänster är de ekologiska funktioner, egenskaper eller processer som bidrar till att främja människors välbefinnande. Mänsklig aktivitet kan ha negativ påverkan på ekosystemtjänster men genom att integrera ekosystem inom flera samhällssektorer och politiska områden kan det strävas efter att dessa genererar viktiga ekosystemtjänster. I denna uppsats undersöks hur ekosystemtjänster integreras i den fysiska planeringen. I undersökningen har en dokumentanalys genomförts tillsammans med att tjänstemän från tre kommuner samt Länsstyrelsen intervjuats. Uppsatsens teoretiska ramverk utgörs av den socio-ekologiska planeringsteorin samt begreppet ekosystemtjänster. Resultatet visar på att arbetet med att integrera ekosystemtjänster i planeringen är olika inarbetat utifrån varje kommuns egna förutsättningar. Att värna om ekosystemtjänster kan skapa mervärden i samhället. Kunskap och samverkan är något som anses vara viktigt för att skapa förståelse inom ämnet och att i framtiden monetärt värdesätta ekosystemtjänster skulle kunna bidra till en ökad förståelse för vad de bidrar med och vad som skulle kunna gå förlorat. / Ecosystem services are the ecological functions, properties or processes that contribute to promoting human well-being. Human activity can have a negative impact on ecosystem services, but by integrating ecosystems into several sectors of society and policy areas, it can be ensured that these generate important ecosystem services. This essay examines how ecosystem services are integrated into spatial planning today. In the survey, a literature study was conducted together with interviews with officials from three municipalities and the County Administrative Board. The theoretical framework of the thesis consists of the socio-ecological planning theory and the concept of ecosystem services. The results show that the work of integrating ecosystem services into the planning is differently incorporated based on each municipality's own conditions. Protecting ecosystem services can create added value in society. Knowledge and collaboration are considered important for creating understanding within the subject and that in the future monetary valuation of ecosystem services could contribute to an increased understanding of what they contribute and what could be lost.

Bakgrund: Klimatförändringar är något som har konstaterats och arbete för att minskapåverkan på klimatet är en nödvändighet för samhällen. Arbete med klimatförändringarbenämns generellt sett som hållbar utveckling, som syftar till att försöka att skapa en balans mellan sociala-, ekonomiska- och ekologiska dimensioner för att inte hindra framtida generationers möjlighet till utveckling. I detta har det även blivit viktigt att arbeta för att minska samhällets sårbarhet mot effekterna av klimatförändringar och främja resiliens. Inte minst i urbana miljöer som ofta är pådrivande till ökad sårbarhet och påverkan på klimatet.Klimatanpassning och hållbarhet är beroende av varandra, både för att värna om framtida generationer och att minska sårbarheter. Trots detta är det inte självklart hur klimatanpassning ska ske i svenska kommuner eller vem som har ansvaret. Metod: Uppsatsen följer en fallstudiedesign av två svenska kommuner för att undersöka hur klimatanpassning kommer i uttryck, hur de främjar resiliens samt hållbarhet men även vilka utmaningar som finns. För att kunna undersöka detta har två datainsamlingsmetoder använts, vilka är intervjuer med både kommun och länsstyrelse. Men även dokument som har haft en relevans för en samhällsplanerarkontext och klimatanpassning. De dokument som användes var översiktsplan, detaljplaneprogram, detaljplan och vardera kommuns motsvarighet tillklimatanpassningsplaner. För att analysera data har en kvalitativ innehållsanalys tillämpats påbåde intervjuerna och dokumenten. Resultat: Något som kan konstateras är att båda kommunerna har lyckats att integrera klimatanpassning i sina översiktsplaner, detaljplaneprogram och detaljplaner. Kommunerna har även dokument som direkt berör klimatanpassning, i form av en handlingsplan (Huddingekommun) och riktlinjer för klimatanpassning (Norrköpings kommun). Kommunernas angreppsätt för att arbeta med klimatanpassning är på en övergripande nivå inriktad på mångfunktionella lösningar, som kan komma i uttryck i form av parker, gröna tak eller hybridlösningar (teknisk lösning i samband med naturbaserad lösning). En underliggande anledning till detta är att de har en övergripande inriktning med att vara hållbara, både med de planeringsideal de har och den klimatanpassning som sker. Även om klimatanpassning sker finns fortfarande utmaningar, exempelvis ansvarsproblematik, juridisk tvetydighet, osäkerhet och till vilken mån en anpassning ska ske. Konklusion: Kommunerna har kommit en bit med sin klimatanpassning, i jämförelse med tidigare evidens och forskning inom området. Det existerar en medvetenhet inom båda kommunerna om sårbarheterna de har gentemot klimatförändringar och att de måste arbeta med klimatanpassning för att främja ett resilient och hållbart samhälle. Resiliensen uppnås via att skapa en robusthet som är uppbyggd på flexibilitet och mångfunktionella lösningar. Vidareforskning inom området rekommenderas, då det fortfarande inte är självklart hur klimatanpassning ska ske. Samhällsrelevans: Hållbar utveckling är en nödvändighet om det mänskliga samhället ska kunna existera och utvecklas på lång sikt. Samtidigt som detta inte kommer vara möjligt om en anpassning av samhället utefter nya klimatförhållanden sker. Sker inte en anpassning kommer förluster till följd av naturkatastrofer att ske, som hotar möjligheten till hållbarutveckling. Detta samtidigt som sidoeffekter av klimatanpassningen måste beaktas, då även de kan påverka möjligheten till hållbarhet.

Stadsplanerare står inför framtida utmaningar med fortsätt förtätning av städer och ökade risker i och med klimatförändringarna. För att få plats för alla samhällsfunktioner som behövs i de kompakta städerna, däribland klimatanpassningsåtgärder, finns det ett behov av mångfunktionella lösningar. Grönblå infrastruktur har en mångfunktionell karaktär och kan användas för att kombinera hantering av översvämningar, värmeböljor och andra samhällsfunktioner i samma lösningar. Trots att dessa fördelar är tydliga i forskningen kvarstår det svårigheter i att implementera lösningarna i praktiken. Syftet med denna uppsats är att studera förutsättningar för implementering av mångfunktionella grönblå lösningar. Detta har gjorts i tidigare studier, men inte med fokus på planering av nya stadsdelar, vilket kommer vara fokus i denna studie där stadsdelen Hyllie i Malmö används som studieobjekt. Analysen grundas på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tjänstemän från olika avdelningar på kommunen som är involverade i stadsplaneringen. Resultatet visar att de främsta förutsättningarna för implementering är väl fungerande samverkan, kunskap, regleringsmöjligheter, finansiella resurser och politiskt stöd för prioritering av grönblå strukturer. För att förbättra dessa förutsättningar finns det möjligheter för kommunen att utveckla samverkan inom organisationen och med utomstående aktörer och gå mot mer förenade mål och gemensamt ansvar. En annan möjlighet är att genom arbetet i pilotprojekt utveckla nya lösningar för reglering samt öka kunskapen om grönblå strukturer. Här är utmaningen att integrera erfarenheterna i projekten i kommunens kärnarbete. / Urban planners will have to handle future challenges due to the densification of cities and the increased risks resulting from climate change. In order to accommodate all the community functions needed in the compact cities, including climate adaptation measures, there is a need for multifunctional solutions. Green-blue infrastructure is multifunctional in its nature and can be used to combine management of floods, heat waves and other community functions in the same solutions. Although these benefits are clear in research, difficulties remain in implementing the solutions in practice. The aim of this paper is to study the prerequisites for implementing multifunctional green-blue solutions. This has been done in previous studies, but not with a focus on planning new neighbourhoods, which will be the focus of this study where the Hyllie district in Malmö is used as a study object. The analysis is based on qualitative semi-structured interviews with officials from various departments of the municipality who are involved in urban planning. The results show that the main prerequisites for implementation are well-functioning collaboration, knowledge, regulatory opportunities, financial resources and political support for prioritizing green-blue structures. To improve these conditions, there are opportunities for the municipality to develop collaboration within the organization and with external actors and move towards more unified goals and shared responsibility. Another possibility is to work with pilot projects to develop new solutions for regulation and to increase the knowledge of green-blue structures. Here, the challenge is to integrate the experience of the projects into the municipality's core work.