Minst vart fjärde barn som går i förskolan idag har sina rötter i andra delar av världen. Den svenska förskolan och skolan består av barn som antingen är födda i ett annat land eller har föräldrar som är det. Detta innebär att förskolan och skolan blivit mångkulturell och flerspråkig. Detta ställer givetvis krav på förskolans personal. Lpfö 98/10 beskriver förskolan som en social och kulturell mötesplats som skall förbereda barnen för ett liv i det internationaliserade samhället vi lever i idag. Detta väckte mitt intresse att undersöka pedagogers föreställning/uppfattning i arbetet med mångkultur på förskolan. Syftet med undersökningen var att beskriva och analysera pedagogers tankar och förhållningssätt kring mångkultur i förskolan samt deras interkulturella kompetens. Studien syftar även till att undersöka pedagogers kunskap samt föreställning kring interkulturellt som begrepp och förhållningssätt.Studien baseras på fyra kvalitativa intervjuer, då det är människors uppfattningar och tankar om mångkultur i förskolan som har undersökts. Studien omfattar två förskolor i två olika stadsdelar i en kommun. Resultatet visade att samtliga pedagoger uppfattar arbetet med mångkultur i förskolan som givande och lärorikt då de lär sig mycket om andra kulturer. De menar att det är berikande för både personalen och barnen, att det positivt påverkar barnens värdegrund då de lär sig att se alla människors lika värde. Det framkom i resultatet att pedagogerna lägger tyngd på arbetet med att stärka individen och lyfta fram likheter istället för att fokusera på olikheter. Resultatet visade även att pedagoger inte har tillräckligt kunskap kring interkulturalitet och dess innebörd. Detta tolkar jag som att pedagogerna saknar kompetensutveckling inom området.

Denna kvalitativt jämförande studie är baserad på två strukturerade intervjuer av fokusgrupper, en för förskollärarstudenter och en för yrkesverksamma förskollärare. Syftet med studien är att undersöka samt belysa studenters respektive förskollärares perspektiv på hur man kan arbeta interkulturellt och inkluderande i en mångkulturell förskola. För att göra det används ett sociokulturellt perspektiv och tolkas med hjälp av en analysmatris hur de olika grupperna ger uttryck för kulturförståelse, interaktionssätt samt reflektionsnivå. Utifrån det resultatet urskiljs skillnader och likheter mellan gruppernas olika kulturella förhållningssätt. Resultatet visar betydande skillnader i förhållningssätt samt i hur stor betydelse aktörerna ansåg att deras egna förhållningssätt hade för påverkan på barnens personliga kulturskapande.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka och granska om och i så fall hur pedagogerna i förskolan arbetar med kulturell mångfald och interkulturell förståelse och belysa på vilket eller vilka sätt de gör det. Vi vill även granska och kartlägga hur pedagogerna använder sig av den fysiska miljön och språket på förskolorna för att gynna interkulturell förståelse. Planerar pedagogerna miljön efter perspektivet interkulturell förståelse? Vi kommer också att undersöka hur pedagogerna förhåller sig till olika kulturmöten. Med hjälp av intervjuer söker vi svar på våra problemformuleringar. Sammanfattningsvis visar vårt resultat att pedagogerna arbetar med kulturell mångfald, dock inte medvetet med interkulturell förståelse. Resultaten visar även att pedagogerna inte har hört begreppet interkulturell förståelse och att det av studien framgår att det behövs mer kunskap och kompetensutveckling inom detta område.</p>

No description available.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka och granska om och i så fall hur pedagogerna i förskolan arbetar med kulturell mångfald och interkulturell förståelse och belysa på vilket eller vilka sätt de gör det. Vi vill även granska och kartlägga hur pedagogerna använder sig av den fysiska miljön och språket på förskolorna för att gynna interkulturell förståelse. Planerar pedagogerna miljön efter perspektivet interkulturell förståelse? Vi kommer också att undersöka hur pedagogerna förhåller sig till olika kulturmöten. Med hjälp av intervjuer söker vi svar på våra problemformuleringar. Sammanfattningsvis visar vårt resultat att pedagogerna arbetar med kulturell mångfald, dock inte medvetet med interkulturell förståelse. Resultaten visar även att pedagogerna inte har hört begreppet interkulturell förståelse och att det av studien framgår att det behövs mer kunskap och kompetensutveckling inom detta område.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur lärare resonerar om flerspråkighet och hjälp och stöd för de elever som är flerspråkiga i en skola där nästan alla andra elever är enspråkiga. Detta har genomförts genom en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer där alla intervjuer genomförts enskilt. Studien omfattar sex stycken informanter var av fyra av dessa arbetar på en icke mångkulturell skola. Av de två övriga informanterna, arbetar den ena på en mångkulturell skola och den andra som modersmålslärare på både mångkulturella och icke mångkulturella skolor. De slutsatser som kan dras av denna studie är att de lärare som arbetar på en icke mångkulturell skola, inte är så insatta i vad begreppet flerspråkighet, enligt forskningen, innebär. På den skola där dessa lärare arbetar finns dock en lärare som arbetar som speciallärare och även har kompetens i svenska som andraspråk, vilket leder till att de fåtal elever som behöver extra stöd får detta.

Examensarbete 15 hp. Musiklärarexamen

No description available.