Psykisk ohälsa är ett växande samhällsproblem, med påverkan på både samhälls- och individnivå. Fysisk inaktivitet och psykisk ohälsa har ett starkt samband och fysisk aktivitet har visat sig ge goda effekter som kompletterande behandling vid psykisk ohälsa. Hälsofördelarna med fysisk aktivitet för patienter med psykisk ohälsa är erkända inom psykiatriskt vård, men används sannolikt i låg utsträckning i praktiken. Syftet med studien är att undersöka hur sjuksköterskan kan främja fysisk aktivitet i vårdandet av patienter med psykisk ohälsa. Studien är i form av en litteraturstudie. Resultatet av dataanalysen ledde till tre huvudteman: Stöd och motivation, information och undervisning och trygghet. Under dessa huvudteman utformades nio stycken subteman som ger struktur till resultatet. Sjuksköterskor och patienter identifierar ett antal olika hindrande och möjliggörande faktorer; bland annat läkemedelsbiverkningar, tidsbrist, stigmatisering av psykisk ohälsa i samhället, okunskap och brist på utbildning inom fysisk aktivitet. Slutsatser som dras av resultatet visar på vikten av att sjuksköterskan utgår ifrån ett helhetsperspektiv med utgång i livsvärlden i vårdandet av patienter med psykisk ohälsa.

Background: Sexuality and sexual health are affected by many factors in a person’s life. A persons’ sexual health matters for their health in general. Nurses has an important role in giving a holistic care to patients, but nurses rarely ask about patients’ sexual health. Aim: The aim was to describe barriers and enabling factors for nurses talking to patients about sexuality and sexual health. Method: A literature review of 20 articles was performed. Results: The analysis resulted in barriers and enabling factors that where both of personal and organizational character. The main findings were that barriers to talking about sexuality and sexual health with the patient were feelings of discomfort, taboo, patients’ age, gender, cultural background and sexual orientation and also lack of time, education/knowledge and routines. Enabling factors for the discussion of sexuality were a good patient-nurse-relation, education, talking about sexuality in relation to the illness/treatment or using humor to bring up the topic. Conclusion: More education is needed about how to address sexuality with older people, HBTQ people and people from different cultures and religions. / Bakgrund: Sexualitet och sexuell hälsa påverkas av många olika faktorer i en människas liv. Den sexuella hälsan är viktig för människans totala upplevelse av hälsa. Sjuksköterskan har en viktig roll i att ge en holistisk omvårdnad, men sjuksköterskor frågar sällan patienter om deras sexuella hälsa.  Syfte: Syftet var att beskriva barriärer och möjliggörande faktorer för samtal mellan sjuksköterska och patient om sexualitet och sexuell hälsa.  Metod: En allmän litteraturstudie över 20 artiklar har genomförts.  Resultat: Analysen resulterade i barriärer och möjliggörande faktorer som var av både personliga och organisatoriska karaktärer. Huvud fynden var att barriärer för att prata om sexualitet och sexuell hälsa var känslor av obekvämhet, tabu, faktorer hos patienten såsom ålder, kön, kulturell bakgrund och sexuell läggning samt tidsbrist, otillräcklig utbildning/kunskapsluckor och otillräckliga rutiner. Möjliggörande faktorer var en god vårdrelation, utbildning, att prata om sexualitet i relation till sjukdom/behandling eller att använda humor för att tala om ämnet.  Slutsats: Resultatet visade att personliga värderingar och attityder ofta var anledning till att inte prata om sexualitet. Mer utbildning behövs för hur sexualitet kan adresseras hos äldre personer, HBTQ-personer och personer med olika kulturell och religiös bakgrund. / <p>Röda Korsets sjuksköterskeförening stipendium 2019</p><p></p>

Kunskap är en resurs som många företag baserar sin verksamhet på. Detta ställer dock krav på en fungerande kunskapsspridning för att företaget ska kunna nyttja resursen till fullo. Forskning belyser att kunskapsspridning är avgörande för konkurrenskraftighet samtidigt som det är svårt att realisera på ett systematiskt och framgångsrikt sätt. Studien belyser detta dilemma i relation till det relativt nyuppkomna fältet fintechbolag, även kallat finansteknikbolag, som har växt just på grund av deras innovation och därmed konkurrenskraftighet. Hur främjar företag inom fintechbranschen kunskapsspridning? Samt, hur påverkar företagets möjliggörande faktorer; kultur, ledarskap, teknik och mätning kunskapsspridning? Dessa frågor ämnades att bli besvarade med målet att bidra till insikter för hur ett fintechbolag hanterar sin kunskapsspridning och hur branschkollegor kan ta del av dessa. I denna kvalitativa fallstudie studerades ett svenskt fintechbolag. Data samlades in med hjälp av sex semistrukturerade intervjuer och en deltagande observation på ett veckomöte. Data analyserades med en tematisk analys. Teorierna kritiska framgångsfaktorer och faktorer som påverkar kunskapsspridning influerade intervjufrågorna och applicerades på resultatet. Resultatet visade på att det undersökta företagets individuella och organisatoriska faktorer främjar deras kunskapsspridning, där motivationen hos de anställda är väsentlig. Däremot saknade de anställda vissa tekniska faktorer för att främja kunskapsspridning, nämligen integrerbara och användarvänliga verktyg som kunde främja kunskapsspridning, samt en förståelse för varför de bör sprida kunskap och med vilket tillvägagångssätt både i Sverige och deras kontor utomlands. Detta kan i slutändan bidra till att stödja företagets fortsatta innovativa utveckling med hjälp av främjande av kunskapsspridning / Knowledge is a resource that a lot of companies base their operation on. However, this requires functioning knowledge sharing for the company to be able to make full use of the resource. Research shows that knowledge sharing is crucial for competitiveness at the same time as it is difficult to realize in a systematic and successful way. The study highlights this dilemma in relation to the relatively new field, fintech companies, also called financial technology companies, which have grown because of their innovation and thus competitiveness. How does companies in the fintech industry facilitate knowledge sharing? As well as, how does the company’s enabling factors; culture, leadership, technology and measurement affect knowledge sharing? These questions were intended to be answered with the goal of contributing to insights into how a fintech company manages its knowledge sharing and how industry colleagues can make use of these. In this qualitative case study, a Swedish fintech company is studied. The data was collected with the help of six semi-structured interviews and one participant observation at a weekly meeting. The data was analyzed with a thematic analysis. The theories Critical Success Factors and Factors Influencing Knowledge Sharing influenced the interview questions and were applied on the result. The result showed that the investigated company’s individual and organizational factors facilitate their knowledge sharing, where the motivation of the employees is essential. However, the employees lacked some technical factors for facilitating knowledge sharing, namely, integrable and user-friendly tools that could facilitate knowledge sharing as well as an understanding of why they should share knowledge and with what approach, both in Sweden and their office abroad. This may ultimately contribute to support the company’s continued innovative development by facilitating the knowledge sharing.

Recent breakthroughs within technology and data science have initiated talks of a new emerging industrial revolution, being the fourth of its kind. This revolution, titled as Industry 4.0, implies further digitalization with AI and machine learning helping pave the way for improved robotic interconnection, decentralized decisions and linking the physical world with the virtual world. An important enabler for the transformation is 5G which will allow higher data speed, lower latency of communication, and improved network resilience, compared to its precursor 4G. That being said, a successful 5G rollout and adoption is not an easy task, especially for low-middle income countries. The 5G technology and the innovations it enables, could act as major economical catalysts for these countries and thus it is important to understand the potential barriers they are facing. To help clarify the matter, this study included a conduction of semi-structured interviews with some of the most important actors in the Malaysian 5G ecosystem. The ambition was to uncover the biggest barriers impeding the adoption of 5G technologies, as well as key enabling factors accelerating it. The results showed that low fibre infrastructure development, obscure pricing of 5G spectrum, high trait of complexity among 5G technology and associated innovations, customer unawareness, potential hampering of innovation due to a Single Wholesale Network approach (SWN), and a “Chicken or Egg”-dilemma between infrastructure providers and 5G application providers, represent the main barriers for a successful 5G implementation in Malaysia. At the same time, enabling factors such as a strong governmental backing, increased demand amongst end-users, high competitiveness of the telecommunication industry, and the SWN potentially mitigating the "Chicken or Egg"-dilemma were also identified and presented. An external validity assessment showed that most of the barriers could also be applied to neighbouring countries within the Southeast Asia region, providing practical implications for policy makers and industry actors working with the adoption of 5G technology within low-middle income countries. / De senaste genombrotten inom teknik och datavetenskap har föranlett diskussioner om närmandet av en ny industriell revolution, som blir den fjärde av sitt slag. Denna revolution som har fått tituleringen ”Industry 4.0”, väntas innebära ytterligare framsteg inom digitalisering med hjälp av AI och maskininlärning, vilket banar vägen för förbättrad robotkoppling, decentraliserade beslut och sammanlänkning av den fysiska och virtuella världen. En viktig delkomponent för denna transformation är 5G som väntas möjliggöra högre datahastighet, lägre kommunikationsfördröjning och förbättrad nätverkselasticitet jämfört mot sin föregångare 4G. En framgångsrik utrullning av 5G är dock inte en lätt uppgift, särskilt för låg- och medelinkomstländer. Tekniken bakom 5G och de innovationer den möjliggör, kan agera viktiga ekonomiska katalysatorer för dessa länder och därför blir det viktigt att förstå de potentiella hinder som de står inför. För att bättre förstå problemet genomfördes i den här studien semistrukturerade intervjuer med några av de viktigaste aktörerna i Malaysias 5G-ekosystem. Ambitionen var att avslöja de största hindren som hämmar införandet av 5G-teknik, samt viktiga möjliggörande faktorer som påskyndar denna process. Resultaten visade att låg fiberutveckling, oviss prissättning av 5G-spektrum, hög komplexitet bland 5G-teknik och tillhörande innovationer, kundomedvetenhet, potentiella innovationshämningar till följd av en ”Single Wholesale Network”-strategi (SWN) samt ett "Kyckling eller ägg"-dilemma mellan infrastrukturleverantörer och leverantörer av 5G-applikationer, utgör de främsta barriärerna för en framgångsrik 5G-utrullning i Malaysia. Samtidigt identifierades de viktigaste möjliggörande faktorerna som statligt stöd, ökad efterfrågan bland slutanvändare, den höga konkurrenskraften inom telekommunikationsindustrin samt SWN-strategins potentiellt positiva påverkan på "Kyckling eller ägg"-dilemmat. En extern validitetsbedömning visade att de flesta av barriärerna även kunde tillämpas på närliggande inom Sydostasien, vilket genererade praktiska implikationer för beslutsfattare och branschaktörer som arbetar med införandet av 5G-teknik inom låg-och medelinkomstländer.