With an aging population that suffers from comorbidity, healthcare is facing grand challenges. In order to meet the demand, digitalization is thought to be an opportunity. Digitalization of curative care, such as diagnostics and treatment, have been initiated and is today used and appreciated. Preventative care, on the other hand, has not been included in the digital adaptions to the same extent and there are few scientific studies within the area. Nonetheless, a further proactive care that meets patients and healthcare personnel are of interest to several actors. The Swedish Government has a vision that Sweden, in 2025, will be world leading within eHealth. For that to be possible, digital preventative care have to support and complete the preventative work that is performed today. The present study has investigated the attitude towards Connected Medical Devices for Prevention (CMDfP) within the primary care. By a mixed-methodology including questionnaires, the opinions of 24 health center personnel and 17 patients prescribed with Physical Activity on Prescription (PAP) were collected and analyzed. The results show that health center personnel are willing to prescribe connected eHealth devices for prevention and patients are willing to use the devices prescribed. Additionally, among the respondents there is a belief that CMDfP could facilitate in order to increase the adherence to PAP without any major impact on the personnel's workload. By digitalizing preventative care, it is possible that people will be able to live healthier and therefore not require care to the same extent as today. Reasons to the possible results are that digital tools within curative care have been shown to generate positive outcomes to chronically ill patients that utilize home care. Additionally, studies of preventative care have generated positive outcomes to the health of the population in several countries. It is therefore likely that the combination, digital preventative care, would be rapidly relished. These thoughts align with the positive results on attitudes of this study. Before CMDfP could be prescribed to patients, pilot studies have to be performed and new work routines including reimbursement models, have to be established within healthcare. These are all areas of future work within medical engineering. / Med en åldrande population som lider av samsjuklighet, står hälso- och sjukvården inför stora utmaningar. För att möta behovet är digitalisering en möjlighet. Digitalisering av åtgärdande vård, så som diagnostik och behandling, har redan påbörjats och är idag uppskattat. Preventiv vård har, å andra sidan, inte varit inkluderad i den digitala utvecklingen och därav saknas det vetenskapliga studier inom området. Dock är en mer proaktiv vård av stort intresse för flera aktörer. Sveriges regering har en vision att Sverige, år 2025, ska vara världsledande inom eHälsa. För att detta ska vara möjligt måste digital preventiv vård möta och komplettera det preventiva arbete som bedrivs idag. Denna studie har undersökt attityderna till Uppkopplade Medicinsktekniska Hjälpmedel för Prevention (UMHfP) bland primärvården. Genom en metod som inkluderat enkätundersökningar, inhämtades och analyserades attityden av 24 personer från personalen på vårdcentraler och 17 patienter med Fysisk Aktivitet på Recept (FaR). Resultaten visade att primärvårdspersonal är villiga att förskriva UMHfP och att patienter vill använda de hjälpmedlen som förskrivs. Dessutom har respondenterna tro att UMHfP kan underlätta att förbättra följsamheten till FaR utan att påverka personalens arbetsbörda nämnvärt. Genom att digitalisera den preventiva vården är det troligt att befolkningen kommer få ett hälsosammare leverne och därför inte behöva vård i samma utsträckning som idag. En anledning till detta är att digitala hjälpmedel för åtgärdande vård har visat sig vara positivt för kroniskt sjuka patienter som hemsjukvårdas. Dessutom har studier inom preventiv vård indikerat flera positiva konsekvenser för invånares hälsa världen över. Det är därför troligt att digitala hjälpmedel i kombination med preventivt arbete snabbt kommer bli uppskattat. Dessa spekulationer sammanfaller väl med det positiva resultatet från denna studie. Innan UMHfP kan förskrivas till patienter måste pilotstudier genomföras och nya arbetssätt inklusive betalningsmodeller måste införas i hälso- och sjukvården. Detta är kommande arbeten inom medicinsk teknik.

With the current challenges for the healthcare such as increased demand for care, financial and resource constraints along with rapid changes and complexity there is high believe in digital innovation and digitalisation to efficacy resources and aid in delivering a safer, more accessible and patient centred valuable care. There is a digitalisation that is ongoing, being used and implemented over several different areas of healthcare. Since healthcare can be seen as a complex adaptive system, there is a need to understand several agents. The aim is to gather more knowledge about perceptions within the physiotherapy staff and give recommendations and directions for improvements regarding digital innovation. Opinions about digital innovation have been gathered with open interviews and a semisystematic literature review with focus on physiotherapy. Too find subjective data the mixed method Q methodology was applied. The open interviews resulted in eight categories: digital innovation, digital innovation being used, digital innovation not used, management, obstacles, education, wishful thinking, applications and systems and associated opinions. The semi-systematic literature review showed on a rapid scientifically development, 25 articles was found and thematically analysed. 140 cited viewpoints and facts was merged with the results from the open interviews. Ten physiotherapists performed the q-sort consisting of 25 statements. Three factors were found. Interpreted as digital innovation optimism & patient oriented, digital innovation scepticism & management oriented and digital innovation sceptical optimism. Video-call technique is strongly encouraged by factor one contrary to factor two. Integrity is the major conflicting viewpoint between the factors. The result shows that gender can affect if a physiotherapist is either optimistic or sceptical to digital innovation. Using existing models such as UTAUT could improve acceptance about digital innovation. Education is perceived as important among all factors. Nine participants responded on baseline questions showing low knowledge of the term mHealth and little communication with IT departments.

No description available.

There has been a stigma attached to mental health for years, with many people afraid to seek help from mental health professionals due to negative stereotypes about those seeking help. Young adults in particular are still reluctant in regards to seeing a therapist since they are ashamed, do not want to show weakness or they perceive their need for therapy as low. Since the COVID-19 pandemic has triggered many mental disorders of different kinds, numerous therapists have been fully booked, and the demand has been higher than the supply. Digital mental health apps aim to counteract the problem and help as many people as possible who either cannot get appointments with therapists or are not able to afford therapy sessions. The latest technologies, such as emotion-based Artificial Intelligence (Emotion AI), utilize many data sets and algorithms, which enable the system to learn and interpret human emotions through various verbal and non-verbal signals like voice recognition, text analysis, or face tracking. At the same time, the apps work as digital therapists who aim to help the user.  This research explores how emotion-based AI as a technology used in mental health applications can contribute to help young adults ranging from around 15 to 30 years of age, who are considered the age group suffering from symptoms of depression the most, but hesitate to see a therapist. By conducting a comparative study and quality assessment of three AIbased mental health apps and interviewing experts in Machine Learning and psychology on their points of view, this research project aims to gain qualitative data and, consequently, to obtain more insights on this topic. This research indicates that a complete replacement of face-to-face therapy is not yet imaginable because the human factor is considered inevitable in a therapy setting. However, most experts interviewed for this research stated that AI-based apps in mental healthcare can be seen as an additional supportive tool or coach on the side while seeing an actual therapist in face-to-face-sessions, either in person or through video calls, providing helpful content and exercises. In addition, these tools can bridge the waiting time between therapy sessions or function as a preventive solution for young adults. / Psykisk hälsa har i många år varit stigmatiserat, och många människor är rädda för att söka hjälp hos psykologer på grund av negativa stereotyper om dem som söker hjälp. Särskilt unga vuxna är fortfarande tveksamma när det gäller att träffa en terapeut eftersom de skäms eller inte vill visa svaghet. Eftersom COVID-19-pandemin har varit en utlösande faktor för många depressioner och psykiska störningar av olika slag så har många terapeuter varit fullbokade. Detta har gjort att efterfrågan på hjälp har varit större än utbudet som finns att tillgå. Digitala appar för psykisk hälsa har som syfte att motverka problemet och hjälpa så många människor som möjligt, antingen när det inte finns tillgängliga terapeuter för samtal eller när personen inte har råd med terapisamtal. Den senaste tekniken, såsom känslobaserad AI, utnyttjar en stor mängd data som gör det möjligt för systemet att lära sig att tolka mänskliga känslor genom olika verbala och icke-verbala signaler som till exempel röstigenkänning, textanalys eller ansiktsspårning. Samtidigt fungerar apparna som en digital terapeut som syftar till att hjälpa användaren. I denna studie undersöks i vilken utsträckning som känslobaserad AI, tillämpad i digitala lösningar för psykisk hälsa, kan bidra till att hjälpa unga vuxna i åldern 15-30 år som anses vara den åldersgrupp som lider mest av depressionssymptom. Genom att genomföra en jämförande studie, en kvalitetsbedömning av tre AI-baserade appar för psykisk hälsa samt intervjua experter inom maskininlärning och psykologi om deras synpunkter är syftet med detta forskningsprojekt att få kvalitativ data och därmed fler insikter om detta ämne. Resultaten av denna studie indikerar att en ersättning av terapisamtal med en person eller terapi via videosamtal ännu ej är tänkbar eftersom den mänskliga faktorn anses vara icke ersättningsbar. Majoriteten av de experter som intervjuades för den här forskningen uppgav dock att AI-baserade appar inom psykiatrin kan ses som ett extra stödverktyg eller en coach vid sidan av mötet med en riktig terapeut (antingen personligen eller genom videosamtal), med hjälp av användbart innehåll och övningar. Dessutom kan dessa verktyg överbrygga väntetiden mellan terapisessionerna eller fungera som en förebyggande lösning för unga vuxna.