Bakgrund: Förekomsten av övervikt och fetma bland barn ökar i stora delar av världen. Brist på fysisk aktivitet är en av orsakerna bakom övervikt och fetma. För barn med fetma kan små mängder fysisk aktivitet ha stora positiva hälsoeffekter. Det finns ett behov av att utveckla nya effektiva strategier för att öka mängden fysisk aktivitet bland barn med övervikt eller fetma. Mobil hälsa (m-hälsa) används som ett paraplybegrepp för hälsotjänster förmedlade genom mobila enheter och definieras som ”medicinsk eller offentlig hälsoutövning som stöds av mobila enheter så som mobiltelefoner, anordningar för patientövervakning, personliga digitala assistenter och andra trådlösa enheter”. En potentiell strategi för att påverka mängden fysisk aktivitet bland barn med övervikt eller fetma är m-hälsa genom användning av mobiltelefon. Syfte: Att kartlägga och beskriva vilka interventioner med m-hälsokomponent genom användning av mobiltelefon som utvärderat fysisk aktivitet eller Body Mass Index (BMI) bland barn med övervikt eller fetma. Metod: En systematisk litteraturstudie där studier som beskrev interventioner med mhälsokomponenter för målgruppen barn 0-18 år med övervikt eller fetma inkluderades. Sökning genomfördes i tre vetenskapliga databaser. Resultat: Sökningarna resulterade i 649 studier av vilka 16 mötte uppsatta inklusionskriterier. M-hälsokomponenten innefattade i de flesta studier användning av sms och i några studier användning av app. Funktionen med m-hälsokomponenten studerades och delades in i självregistrering, kommunikation, uppmuntran, utbildning och påminnelse. De inkluderade studierna rapporterade olika former av BMI där två studier visade på signifikanta skillnader mellan interventions-och kontrollgrupp med störst minskning för interventionsgruppen. Få studier rapporterade objektivt mätt tid i fysisk aktivitet på måttlig till hög intensitet. Slutsats: Den vanligast förekommande interventionen med m-hälsokomponent genom användning av mobiltelefon bland barn med övervikt eller fetma var sms. För att kunna förstå och jämföra på vilket sätt m-hälsa kan användas skulle ett ramverk för beskrivning av dessa interventioner underlätta. / Background: The presence of overweight and obesity among children is increasing in large parts of the world. Lack of physical activity is one of the causes of overweight and obesity. For children with obesity, small amounts of physical activity may have major positive health effects. There is a need to develop new effective strategies to increase the amount of physical activity among children with overweight or obesity. Mobile health (mHealth) is used as an umbrella term for health services transmitted by mobile devices and is defined as "medical or public health practice supported by mobile devices such as mobile phones, patient monitoring devices, personal digital assistants and other wireless devices." A potential strategy for influencing the amount of physical activity in children with overweight or obesity is mHealth through the use of mobile phones. Objective: To examine and describe what interventions with mHealth component through the use of mobile phones that evaluated physical activity or Body Mass Index (BMI) in children with overweight or obesity. Methods: A systematic literature study in which studies describing interventions with mHealth components for the target group of children 0-18 years of overweight or obesity were included. Search was conducted in three scientific databases. Results: The searches resulted in 649 studies, of which 16 met set inclusion criteria. In most studies, the mHealth component included the use of text messaging and in some studies the use of app. The function of the mHealth component was studied and divided into self-registration, communication, encouragement, education and reminder. The included studies reported different forms of BMI where two studies showed significant differences between the intervention and control group with the greatest reduction for the intervention group. Few studies reported objectively measured time in physical activity of moderate to high intensity. Conclusion: The most common intervention with mHealth component through the use of mobile phones among children with overweight or obesity was text messaging. In order to understand and compare how mHealth can be used, a framework for the description of these interventions would facilitate.

L'objectif de cette thèse est le déploiement et l'évaluation d'une plate-forme de télé-échographie mobile, utilisée pour fournir un diagnostic et des soins à distance dans des milieux médicalement isolés. La plateforme intègre de nouveaux concepts qui permettent de l’utilisation de la télé-échographie robotisée sur les réseaux sans fil 3G, 4G et 5G pour satisfaire au transfert de qualité des vidéos ultrasonores pour un diagnostic médical robuste. Ce travail contribue au domaine des Sciences et Technologies de l'Information et de la Communication appliquées au secteur de la santé et en particulier à la robotique médicale téléopérée. Les principales contributions de la thèse sont : I. Un état de l’art des systèmes télé-robotiques appliqués au médical menée sur la base de publications écrites entre 2004 et 2016, II. L'évaluation objective et subjective (clinique) de la qualité vidéo a démontré que les normes H.264/AVC et HEVC peuvent atteindre une qualité vidéo sans perte de diagnostic à des débits (1024 et 2048 Kbps) bien en deçà des débits de données supportés par les réseaux 4G. Les normes de codage vidéo antérieures (Mpeg-4, Mpeg-2) ne peuvent pas être utilisées pour le diagnostic clinique à ces débits car elles présentent une perte d'information pour le diagnostic médical, III. Les experts médicaux ont apprécié la réactivité dynamique mécanique de la plate-forme en raison du faible délai présenté par les canaux LTE. La limitation la plus importante soulevée par l'expert médical, empêchant une évaluation globale clinique favorable au diagnostic, était le positionnement initial du robot sur le corps du patient et son déplacement vers l'obtention d’une échographie cardiaque, Les résultats fournissent une forte indication que la plate-forme télé-échographie robotisée peut être utilisée pour fournir un diagnostic fiable et à distance sur les réseaux sans fil émergents 4G et au-delà. / The objective of this Thesis was the deployment and evaluation of an end-to-end mobile tele-echography platform used to provide remote diagnosis and care within medically isolated settings. The platform integrates new concepts that enable robotized tele-echography over commercially available 4G and beyond mobile networks for rendering diagnostically robust medical ultrasound video. It contributes to the field of Information and Communication technologies applied in the healthcare sector. The main contributions of the Thesis are: I. A systematic review on the state of the art in medical telerobotic systems was conducted based on publications of the last decade, and more specifically between the years 2004 to 2016. II. Both objective and subjective (clinical) video quality assessment demonstrated that H.264/AVC and HEVC standards can achieve diagnostically-lossless video quality at bitrates (1024 and 2048 Kbps) well within the LTE supported data rates. Earlier video coding standards (Mpeg-4 & Mpeg-2) cannot be employed for clinical diagnosis at these rates as they present loss of clinical information.III. Medical experts highly appreciated the proposed platform’s mechanical dynamic responsiveness due to the low end-to-end delay (latency) facilitated by LTE-channels. The most important limitation raised by the medical expert and prevented higher overall rating and ultimately clinical QoE was the robot initial positioning on the patient’s body and navigation towards obtaining the cardiac ultrasound. IV. Results provides a strong indication that the proposed robotized tele-echography platform can be used to provide reliable, remote diagnosis over emerging 4G and beyond wireless networks.

Abstract Chronic conditions are the leading cause of death in the world. Major improvements in acute care and diagnostics have created a tendency towards the chronification of formerly terminal conditions, requiring people with these conditions to learn how to self-manage. Mobile technologies hold promise as self-management tools due to their ubiquity and cost-effectiveness. The delivery of health-related services through the use of mobile technologies (mHealth) has grown exponentially in recent years. However, only a fraction of these solutions takes into consideration the views of relevant stakeholders like healthcare professionals or even patients. The use of behavioral change models (BCM) has proven important in developing successful health solutions, yet engaging patients remains a challenge. There is a trend in mHealth solutions called gamification that attempts to use game elements to drive user behavior and increase engagement. As it stands, designers of mHealth solutions for behavioral change in chronic conditions have no clear way of deciding what factors are relevant to consider. This doctoral thesis is framed in Consumer Health Informatics within the field of Medical Informatics and Information Systems. The focus of this work was to discover factors for the design of mHealth solutions for chronic patients; to do so, negotiations between medical knowledge, BCM and gamification were explored through an embedded case study research methodology. The data obtained was thematically analyzed to create the Model for Motivational Mobile-health Design for Chronic conditions (3MD). The 3MD model guides the design of condition-oriented gamified behavioral change mHealth solutions. The main components are: 1) Condition specific, which describe factors that need to be adjusted and adapted for each particular chronic condition; 2) Motivation related, which are factors that address how to influence behaviors in an engaging manner; and 3) Technology based, which are factors that are directly connected to the technical capabilities of mobile technologies. 3MD also provides a series of high level illustrative design questions for designers to use and consider during the design process. The work on this thesis addresses a recognized gap in research and practice, and proposes a unique model that could be of use in the generation of new solutions to help chronic patients. / Tiivistelmä Krooniset sairaudet ovat maailman yleisin kuolinsyy. Akuutissa hoidossa ja diagnostiikassa on tapahtunut merkittäviä parannuksia, ja aikaisemmin kuolemaan johtaneista sairauksista on tullut kroonisia ja ihmisten on opittava hallitsemaan niitä itse. Mobiiliteknologiat tarjoavat mahdollisuuksia sairauksien itsehallintaan, koska teknologiaa on yleisesti saatavilla ja se on kustannustehokasta. Terveyspalvelujen tarjoaminen mobiiliteknologian avulla on lisääntynyt huomattavasti viime vuosina. Kuitenkin vain murto-osa näistä ratkaisuista ottaa huomioon sidosryhmien, kuten terveydenhuollon ammattilaisten ja jopa potilaiden, näkemykset. Käyttäytymismuutosmallit ovat osoittautuneet tärkeiksi kehitettäessä onnistuneita terveysratkaisuja, mutta potilaiden osallistaminen kehittämiseen on yhä vaikeaa. Pelillistäminen on mobiilien terveysratkaisujen suunnittelutrendi, ja pelielementeillä pyritään vaikuttamaan ihmisten käyttäytymiseen ja sitoutumiseen. Mobiilien terveyssovellusten suunnittelijoilla ei ole selkeää näkemystä siitä, mitkä sovellustekijät vaikuttavat merkittävimmin kroonisissa sairauksissa sairastavien potilaiden käyttäytymisen muutokseen. Tämä väitöskirja tarkastelee kuluttajille suunnattua terveysteknologiaa, joka hyödyntää lääketieteellistä informatiikkaa ja tietojärjestelmätieteitä. Työn tavoitteena oli selvittää kroonisia sairauksia sairastaville potilaille tarkoitettujen mobiilien terveyssovellusten suunnitteluun liittyviä tekijöitä. Tämän vuoksi lääketieteen tietämyksen, käyttäytymismuutoksien mallien ja pelillistämisen yhdistämistä tutkittiin sulautetun tapaustutkimuksen avulla. Saatuja tietoja temaattisesti analysoimalla luotiin kroonisia sairauksia varten motivoivan mobiilin terveyssovelluksen suunnittelumalli (3MD = Model for Motivational Mobile-health Design). 3MD-malli ohjaa sairauksien hallintaan tarkoitettujen pelillistettyjen ja käyttäytymismuutoksiin tähtäävien mobiilien terveyssovellusten suunnittelua. Mallin pääkomponentit ovat: 1) Sairautta kuvaavat tekijät, jotka kuvaavat tekijöitä, jotka on mukautettava ja sovitettava kullekin krooniselle sairaudelle. 2) Motivaatioon liittyvät tekijät, jotka vaikuttavat innostavasti käyttäytymiseen. 3) Teknologiaan perustuvat tekijät, jotka liittyvät suoraan mobiiliteknologian teknisiin ominaisuuksiin. 3MD tarjoaa myös havainnollisia suunnittelukysymyksiä, joita suunnittelijat voivat käyttää ja pohtia suunnitteluprosessin aikana. Tämä väitöskirja käsittelee yleisesti tunnistettua puutetta tutkimuksessa ja suunnittelukäytännössä ja esittelee ainutlaatuisen mallin, josta voi olla hyötyä uusien ratkaisujen luomisessa ja kroonisia sairauksia sairastavien potilaiden auttamisessa.

Digital transformation is evolving, and it is driving at the helm of the digital evolution. The amount of information accessible to us has revolutionized the way we gather information. Mobile technology and the immediate and ubiquitous access to information has changed how we engage with services including healthcare. Digital technology and digital transformation have afforded people the ability to self-manage in different ways than face-to-face and paper-based methods through different technologies. This study focuses on exploring the use of the most commonly used digital health technologies in the healthcare sector and how it affects physicians’ daily routine practice. The study presents findings from a qualitative methodology involving semi-structured, personal interviews with physicians from Sweden and a physician from Spain. The interviews capture what physicians feel towards digital transformation, digital health technologies and how it affects their work. In a field where a lack of information regarding how physicians work is affected by digital health technologies, this study reveals a general aspect of how reality looks for physicians. A new way of conducting medicine and the changed role of the physician is presented along with the societal implications for physicians and the healthcare sector. The findings demonstrate that physicians’ role, work and the digital transformation in healthcare on a societal level are important in shaping the future for the healthcare industry and the role of the physician in this future. / Den digitala transformationen växer och den drivs vid rodret för den digitala utvecklingen. Mängden information som är tillgänglig för oss har revolutionerat hur vi samlar in information. Mobila tekniker och den omedelbara och allmänt förekommande tillgången till information har förändrat hur vi tillhandahåller oss tjänster inklusive inom vården. Digital teknik och digital transformation har gett människor möjlighet att kontrollera sig själv och sin egen hälsa på olika sätt än ansikte mot ansikte och pappersbaserade metoder genom olika tekniker. Denna studie fokuserar på att utforska användningen av de vanligaste digitala hälsoteknologierna inom hälso- och sjukvårdssektorn och hur det påverkar läkarnas dagliga rutin. Studien presenterar resultat från en kvalitativ metod som involverar semistrukturerade, personliga intervjuer med läkare från Sverige och en läkare från Spanien. Intervjuerna fångar vad läkare tycker om digital transformation, digital hälsoteknik och hur det påverkar deras arbete. I ett fält där brist på information om hur läkare arbetar påverkas av digital hälsoteknik avslöjar denna studie en allmän aspekt av hur verkligheten ser ut för läkare. Ett nytt sätt att bedriva medicin och läkarens förändrade roll presenteras tillsammans med de samhälleliga konsekvenserna för läkare och vårdsektorn. Resultaten visar att läkarnas roll, arbete och den digitala transformationen inom hälso- och sjukvården på samhällsnivå är viktiga för att utforma framtiden för vårdindustrin och läkarens roll i framtiden.

Forskning visar att det är vanligt med hjärtstopp utanför sjukhusen och att de oftast har en dödlig utgång om de inte får vård snarast. Många hjärtstopp sker i privata miljöer där det inte finns någon hjärtstartare, en familjemedlem eller utomstående som kan hjälpa till. Syftet med denna studie är att ta reda på hur ett distansövervakningssystem med ett användargränssnitt via en app kan utformas för att realtidsdiagnostisera hjärt-och kärlsjuka patienter utanför sjukhuset och påskynda utryckning vid hjärtstillestånd. Studien har utgått ifrån konceptdriven designforskning med en kvalitativ ansats och intervjuer med både öppna och stängda frågor. Individerna som har intervjuats är kardiologer som jobbar på den kardiologiska avdelningen på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. Den valda metoden har kombinerats med en litteratursökning inom sjukvårdsteknik och UX/UI-design. Studien resulterar i ett förslag på ett användargränssnitt, via en app, som erbjuder hälsoöversikt och realtidsdiagnostisering. Med hjälp av denna statistik kan algoritmer meddela användaren i appen om deras värden är normala eller onormala. Algoritmerna kan också varna användaren via notiser vid allvarliga hälsoförändringar när användaren behöver akut vård. Appen erbjuder också platslokalisering och att SOS-alarm kan direktlarmas vid de allvarliga hälsoförändringarna. Utryckning kan då påskyndas genom att SOS-alarm skickar en ambulans till platsen som patienten befinner sig på omgående. / Research shows that cardiac arrest is common outside hospitals and that they usually have a fatal outcome if they do not receive care as soon as possible. Many cardiac arrests occur in private settings where there is no pacemaker, family member or outsider who can help. The purpose of this study is to find out how a remote monitoring system with a user interface through an app can be designed to real-time diagnose patients with cardiovascular disease outside the hospital and accelerate emergency response. The study has been based on concept-driven design research with a qualitative approach and interviews with both open and closed questions. The individuals who have been interviewed are cardiologists who work in the cardiology department at Ryhov County Hospital in Jönköping. The chosen method has been combined with a literature search in healthcare technology and UX / UI design. The study results in a proposal for a user interface, through an app, which offers health overview and real-time diagnosis. Using these statistics, algorithms can notify the user in the app if their values are normal or abnormal. The algorithms can also warn the user through notifications in the event of serious health changes when the user needs urgent care. The app also offers site location and that SOS-alarm can be alerted directly in the event of serious health changes. Emergency response can then be accelerated by SOS-alarm sending an ambulance to the place where the patient is located immediately.

Den ökade användningen av E-Hälsa i Sverige, delvis driven av den rådande Coronaviruspandemin, illustreras tydligt av det digitala vårdmötet - “nätdoktorn”. Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service (DOS-lagen) trädde i kraft 2019. Den bestämmer krav för att statliga, regionala, och kommunala aktörer ska säkerställa att tjänsterna de erbjuder är tillgängliga för alla. Om de inte är det ska en redogörelse finnas som förklarar varför, och hur de planerar att åtgärda bristerna. Lagen inkluderar privata aktörer som finansieras med offentliga medel. Den träder först i kraft för mobilapplikationer i slutet av juni 2021. Målet med denna studien var att ta reda på hur tillgängliga dessa privata aktörer faktiskt är, och till vilken grad de riskerar att exkludera människor. Detta målet uppnåddes genom att jämföra de tre mest populära mobila applikationer som erbjuder digitala vårdmöten, emot kriterierna i WCAG 2.1 till nivå AA. Kriterierna testades med två mobiltelefoner: en med operativsystemet Android, och en med iOS. Samtliga applikationer visade sig till stor del inte följa riktlinjerna. En fullständig redogörelse gjordes för vilka applikationer som bröt mot vilka riktlinjer, med relevanta skärmdumpar inkluderade. Resultaten analyserades efter hur detta kan påverka användaren, och diskuterades utefter hur detta kan påverka samhället i stort. Tidigare forskning kring den digitala klyftan, samt tillgång till digital sjukvård, jämfördes med resultaten för att forma studiens slutsatser. Undersökningen visar tydligt att avvikelser från riktlinjerna skapar problem för funktionsvarierade användare, och att endast en av applikationerna erbjuder stöd för fler språk utöver svenska och engelska. Studien instämmer även med tidigare forskare om att framtida forskning och utveckling av E-Hälsa och digital tillgänglighet måste vara användardriven - specifikt driven av funktionsvarierade användare. / The sharp increase in E-Health usage driven by the COVID-19 pandemic has in Sweden most notably been observed in the rise of mobile applications offering remote health care-consultations. The law of accessible digital public service has been in effect since 2019. It compels governmental, regional, and municipal bodies to ensure that their services are accessible for everyone and, if not, to produce a full accounting of how and why. This includes private agents who provide a publicly funded service. This law only starts applying to mobile applications from June in 2021. The aim of the study was to find out how accessible the services these agents provide are, and to what degree they may risk excluding people. The aim was achieved by comparing the three most popular mobile applications that provide remote consultations, against the success criterions of the WCAG 2.1 to level AA. One phone running Android and one running iOS were used in testing. All three applications were found to be largely non-conforming to the guidelines. A full accounting was made of how the tested success criterions were met by each application, with included screenshot examples. The results were analysed in view of the direct implication on the user, and discussed concerning what implications they may have on a societal level. Corollaries were drawn to past research of access to digital healthcare and the digital divide to form conclusions. A lack of accessibility in these applications was concluded to threaten work towards social sustainability. Breaching the guidelines directly creates problems for disabled users, and only one of the applications supports a great range of languages. In agreement with past researchers, future accessibility research and WCAG-analysis is strongly suggested to be user-centered - specifically centered around disabled users.

The thesis discusses how information and communication technologies (ICT or IT), nowadays transforms the form of health and social services. The specific arguments and social events are described, that leads today's health and social services closer to the use of ICT, influence and changes it. The work describes the latest trends linking ICT and social and health services in the areas of e-health, telemedicine, mobile health and assistive technologies. Specific tools and equipment and their practical use are presented. The practical part focuses on the introduction of specific- gadgets tablet care in caring for the elderly. Through direct interviews with caregivers and seniors is investigated how new technology is perceived by caregivers and seniors, how new technology equipment to care are introduced, and what positive and negative impact are the ICT has for facilities and the elderly. Key words assistive technology; eHealth; mHealth; patient engagement; population ageing; senior activation; senior care; telemedicine; touch tablets

Previous research has shown gender differences in the motivations to be physically active, in mobile phone gratifications, and social media usage, but so far these areas have not been studied together. Based on the uses and gratification approach and self-determination theory, we aimed to identify gender-specific gratifications and determinants of fitness app usage in combination with fitness-related Facebook groups. Results of an online survey (N = 171) and of a mobile experience sampling method (N = 31) revealed that the app Runtastic was primarily used for achieving goals and to improve enjoyment for physical activity, with men and older participants sharing results with others in Facebook groups more often than women and younger participants. Conclusions regarding genderspecific targeting strategies and user-centered design and content of mHealth features are presented.

Background: Regular physical activity (PA) is critical for children’s health and wellbeing. Despite the numerous health benefits, most Canadian children do not meet the Canadian PA guidelines. The emergence of the COVID-19 pandemic and social restrictions added new challenges to meeting the PA guidelines. Mobile health (mHealth) technology can be leveraged to promote PA among children. Combining gamification with mHealth interventions has the potential to further improve program effectiveness. Thus, “Draco” was developed as a virtual pet smartphone app to increase PA in children using self-determination theory as a framework to promote intrinsic motivation for PA. Objective: The primary objective is to evaluate the satisfaction and acceptability of the Draco app after four weeks. Secondary objectives include evaluating the preliminary effectiveness of the Draco app to improve average daily steps, average daily MVPA, perceived autonomy for PA, perceived competence for PA, and perceived relatedness to the app. Methods: 43 Canadian children, aged 8-14 years old, not meeting the Canadian PA guidelines of 60min of MVPA per day were randomly allocated to an intervention or control group. Participants in the control group used a step-tracking app for four weeks. Intervention participants were instructed to use the Draco app. Participants completed a baseline and follow-up questionnaire. PA outcomes were tracked using a Fitbit provided to each participant. Intrinsic PA motivation was assessed using an adapted version of the Intrinsic Motivation Inventory (IMI). Intrinsic motivation was assessed using the satisfaction subscale. Exit interviews were completed to determine app acceptability. Results: Participants demonstrated high levels of satisfaction and acceptability with the Draco app 2.83 (1.29). Intervention participants increased their average daily steps by 909 (1701). The control group increased their steps by 46 (1507). The Draco app had a small effect on promoting steps, MVPA, relatedness and small effects at increasing autonomy and competence. Conclusion: Participants demonstrated high levels of satisfaction and acceptability with the app. Participants in the intervention group showed greater increases in PA with small effect sizes. Preliminary evidence highlights the importance of tailoring game design to the users. Technical limitations impacted recruitment and user experiences. Additional development time should be taken to stabilize the app and add new game features for a definitive RCT. / Graduate

In dieser Dissertationsschrift wird ein Design-Science-Ansatz unternommen zur Analyse der IT-Unterstützung mobiler Gesundheitsdienstleister. Dabei wurde für das Forschungsfeld E-Health bzw. M-Health an der Schnittstelle von Gesundheits- und Wirtschaftsinformatik ein Ausbau der Prozessorientierung untersucht. Daraus resultierten basierend auf einer Analogie zum technischen Außendienst in sechs wissenschaftlichen Erst- und Koautorenschaften des Verfassers (siehe Tabelle 3 sowie Literaturverzeichnis für bibliographische Details) Artefakte und Gestaltungswissen. Mit deren Hilfe können komplexe Versorgungsabläufe als Hilfestellung für Rettungs- oder ambulante Pflegekräfte IT-gestützt auf modernen tragbaren Endgeräten, wie Smartphones mit Touchscreen, zur Verfügung gestellt werden, unter anderem zum Ausbau evidenzbasierten Handelns. Die Resultate werden weiterhin in einem Ordnungsrahmen für Gestaltungswissen lokalisiert, so dass diesbezügliche Erkenntnisse auch andernorts leicht wiederverwendet werden können. Bisherige Evaluationen des Konzepts und eines bereits vorliegenden Prototyps, insbesondere mit Anwenderzielgruppen, erbrachten positive Resultate bzw. Rückmeldungen hinsichtlich der Akzeptanz, so dass dieser für eine praktische Implementierung weiter vorbereitet werden kann.