Personer som lider av migrän har i de flesta fall någon gång funderat över vad som är den utlösande faktorn. Ibland vet de svaret, ibland är svaret inte lika tydligt. Att ha kunskap och förståelse över sin migrän kan öka chanserna till självhjälp och ökad empowerment. Patienterna har tillräcklig kunskap för att kunna ta beslut som bidra till en bättre hälsa för individen. Patienten hjälper således sig själv till ett bättre välmående utifrån den kunskap som patienten har om sig själv och sin sjukdom. För att skapa en förståelse och större kunskap för sin sjukdom kan det underlätta att dokumentera sina migränanfall. Dokumentationen kan sedan användas för att hitta en gemensam nämnare till anfallen. Att dokumentera migränanfall kan också kallas för att föra en migrändagbok. Migrändagböcker kan ordineras ut av hälso- och sjukvård i form av enklare dokumentation på pappersark. Det finns också digitala lösningar där personer som lider av migrän kan dokumentera in mer utförliga uppgifter om sin migränattack via olika migränappar som finns att ladda ner. En digital lösning ger större möjlighet till en rikare information om personens sjukdom, men saknar ofta anpassning för migränpatienters särskilda behov och upplevda problematik. Personer som lider av migrän kan uppleva problematik med att interagera med digitala skärmar. Att interagera med skärmar kan vara en bidragande orsak till ett sämre mående, vilket framkom i denna undersökning. Syftet med denna studie var att undersöka hur ett gränssnitt för en mobil hälsoapplikation för migränpatienter kunde utformas med fokus på empowerment och god användarupplevelse. För att ta reda på detta, genomfördes 7 stycken semistrukturerade intervjuer. Informanterna fick berätta om sina upplevelse av migrän, deras egen kunskap om sin sjukdom, samt tekniska aspekter om hur de vill interagera med mobilappar under tiden som de har migrän. Den data som uppkom utifrån intervjuerna analyserades sedan med hjälp av kvalitativ kodning som resulterade i fyra olika teman. Behovet visar att dokumentation av migränanfall genom mobilapplikationer ska ske med så lite interaktionstid med skärmen som möjligt. Dokumentation av migränanfall kan med fördel ske med hjälp av tal och ljud. Själva gränssnittet ska vara enkelt och simpelt med avskalade ikoner som tydligt ska gå att identifiera. Det ska finnas möjlighet att manuellt eller med automatiska inställningar dämpa ljuset på skärmen. Resultatet av undersökningen mynnade sedan ut i lämpliga gränssnittsförslag i form av mockuper. För framtida forskning rekommenderas att utföra användartester med utökade prototyper, för att undersöka huruvida de designförslag som tagits fram i denna studie upplevs som en god användarupplevelse och bidrar till empowerment. / People who suffer from migraines have probably at some point thought about what the triggering factor is. Sometimes the answer is clear, and sometimes it’s not that obvious. To have understanding and knowledge of their migraine can increase the chances of self-help and also higher levels of empowerment. With self-help, the patient can make better decisions based on the knowledge of the disease, which can lead to a better well-being. In order to establish an understanding and more knowledge about their illness, it can be helpful to document the migraine attacks. The documentation can then be used to find a possible cause of the attacks. This is also called a migraine journal. Migraine journals can be prescribed by the health services, where you get a template with less words and with simple instructions of the tasks on them. There are also digital solutions, like mobile applications, that supports more detailed documentation. A digital solution provides more opportunities for more detailed information about the person's illness, but mobile apps often lacks adaption for the patient's specific needs and problems. Persons who suffers from a migraine attack, can experience difficulties when documenting a large amount of information on applications. The interaction with digital screens may worsen the symptom. This is one of the findings of this study. The purpose of this study was to examine how a user interface for a mobile health application, could be designed with focus of empowerment and a good user experience. To find out, 7 semi structured interviews were conducted. The informants were asked to tell about their experiences, their knowledge about their illness and some technical aspects of how they want to interact with mobile applications while they are suffering from an attack. The data that was obtained from the interviews were then analyzed using qualitative coding that resulted in four different themes. The study showed that the potential users wish to interact as little as possible with the screen. Documentation of migraine attacks can be done with the help of speech and sound. The interface itself should be easy with simple icons which are easy to identify. It should be possible to manually or automatically adjust the light on the screen. The result of the study contributed to suggestions for how to design a suitable interface for migraine patients. The interface is visualised in this report in the form of mockups. For future research , it is recommended to perform user tests with extended prototypes to investigate whether the design principles and design suggestions developed in this study are perceived as a good user experience and contribute to empowerment.

Submitted by Liliane Ferreira (ljuvencia30@gmail.com) on 2018-11-19T10:56:49Z No. of bitstreams: 2 Dissertação - Luma Wanderley de Oliveira - 2018.pdf: 4757844 bytes, checksum: 6198bf4c5b4c1b68ab7b9091eabdacfe (MD5) license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) / Approved for entry into archive by Luciana Ferreira (lucgeral@gmail.com) on 2018-11-19T11:39:05Z (GMT) No. of bitstreams: 2 Dissertação - Luma Wanderley de Oliveira - 2018.pdf: 4757844 bytes, checksum: 6198bf4c5b4c1b68ab7b9091eabdacfe (MD5) license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) / Made available in DSpace on 2018-11-19T11:39:05Z (GMT). No. of bitstreams: 2 Dissertação - Luma Wanderley de Oliveira - 2018.pdf: 4757844 bytes, checksum: 6198bf4c5b4c1b68ab7b9091eabdacfe (MD5) license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) Previous issue date: 2018-10-19 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior - CAPES / This work investigates how gamification is used in health applications that aim to stimulate self-care. There is evidence in the literature indicating that the development of these "gamified" applications does not consider knowledge of the user profile to correctly employ game elements, there are also cases where the use of gamification extrapolates the main purpose of the application, which is to treat of health. This impacts on the inefficient use of this strategy. To overcome this problem, a conceptual gamification framework (method) was developed to be used in mHealth that encourages self-care. In this sense, the L Framework is composed of two dimensions, Self-Care and Gamification, which incorporate some concepts and practices so that an application developer can design his application. At the evaluation stage, the mixed method was used, with questionnaire application and online interview to specialists. The results indicate that the framework is a good initiative to help developers to design the mHealth application, primarily by encouraging engagement. As a secondary result of this research, a systematic review of the literature was developed, with the objective of ascertaining the relationship between self-care and gamification. / Este trabalho investiga como a gamificação é utilizada nas aplicações de saúde que possuem como propósito estimular o self-care. Há evidências na literatura que indicam que o desenvolvimento destas aplicações "gamificadas" não considera o conhecimento do perfil do usuário para empregar corretamente os elementos de jogos, também há casos em que o uso da gamificação extrapola o objetivo principal da aplicação, que é tratar da saúde. Isto acaba impactando na ineficiência da utilização desta estratégia. Para superar esse problema, foi desenvolvido um framework conceitual (método) para que a gamificação seja utilizada em mHealth que incentive self-care. Neste sentido, o Framework L é composto por duas dimensões, Self-Care e Gamificação, que incorporam alguns conceitos e práticas para que um desenvolvedor de aplicações possa projetar sua aplicação. Na etapa de avaliação, foi utilizado o método misto, com aplicação de questionário e entrevista online a especialistas. Os resultados indicam que o framework é uma boa iniciativa para auxiliar desenvolvedores a gamificar a aplicação mHealth, principalmente por estimular o engajamento. Como resultado secundário desta pesquisa, foi desenvolvida uma revisão sistemática da literatura, com objetivo de averiguar a relação entre self-care e gamificação.

Background Cardiovascular disease is the leading cause of death globally. Today's initiatives regarding prevention and treatment of cardiovascular disease still have unmet needs and improvement potential. One important and relevant part for the health care is to adapt to today's living habits. Digitalization has become a natural part in society and integration in health care is ongoing through so called eHealth. mHealth, which provides health care and prevention remotely, is a part of eHealth. The development of mHealth in health care has intensified and with increasing demands, that it is evidence-based. Aim Through a literature study, investigate the evidence of mHealth and how mHealth can influence risk factors in the treatment of cardiovascular disease. Method A descriptive literature study with a systematic approach that included 15 articles in total and all were randomized controlled trials. Results This literature study showed that motivational focused text message, by using mobile phone or smartphone, was the type of mHealth that was primarily used and was the most effective in influencing risk factors for cardiovascular disease. BMI, unhealthy diet and lack of exercise were the risk factors that were influenced primarily. Information about required resources for implementation of mHealth was not found. Conclusion mHealth as an integrated part of health care for cardiovascular disease provides advantages as it has shown effects on influential risk factors for cardiovascular disease. This, through text messages of motivational nature to a mobile phone or smartphone. mHealth should be considered in everything that is linked to health care and particularly within cardiovascular disease. / Bakgrund Kardiovaskulär sjukdom är den främsta dödsorsaken globalt sett. Dagens åtgärder avseende prevention och behandling av kardiovaskulär sjukdom har fortsatt stor utvecklings- och förbättringspotential. En viktig och aktuell del i förbättringsarbetet är att anpassa den till dagens levnadsvanor. Eftersom digitaliseringen har blivit en naturlig del i vårt samhälle pågår en integrering inom hälso- och sjukvården genom så kallad e-hälsa. M-hälsa innebär vård och hälsofrämjande stöd på distans och är en del av e-hälsa. Utvecklingen av m-hälsa inom vården är intensiv och med ökade krav på att den ska vara evidensbaserad. Syfte Att genom en litteraturstudie undersöka evidensen av m-hälsa och på vilket sätt m-hälsa kan påverka riskfaktorer vid behandling av kardiovaskulär sjukdom. Metod En beskrivande litteraturöversikt med systematisk ansats som innefattade 15 artiklar där samtliga var randomiserade kontrollerade studier. Resultat Denna litteraturstudie visade att textmeddelande med motiverande inriktning, genom användning av mobiltelefon eller smartphone, var den typ av m-hälsa som främst användes och hade tydligast effekt på påverkbara riskfaktorer för kardiovaskulär sjukdom. BMI, ohälsosam kost och brist på motion var de riskfaktorer som påverkades främst. Information om vilka resurser som krävs för implementering av m-hälsa var bristfällig. Slutsats M-hälsa som en integrerad del av hälso- och sjukvården inom kardiovaskulär sjukdom innebär fördelar då effekter på påverkbara riskfaktorer för kardiovaskulär sjukdom har påvisats, främst genom textmeddelande av motiverande karaktär till en mobiltelefon eller smartphone. M-hälsa bör därmed vara en självklar del i allt som är kopplat till hälso- och sjukvården och särskilt inom kardiovaskulär sjukdom.

The diploma thesis is focused on the analysis of national strategies in the area of eHealth. The main aim of this thesis is to analyse the foreign national eHealth strategies and subsequent draft concept for the Czech Republic based on achieved results. The first chapter contains theoretical introduction into the field of eHealth, the main sources of research, history and definition of eHealth. The second part is devoted to the analysis, comparison and critical assessment of national eHealth strategies based on criteria in the countries of Denmark, New Zealand and the Slovak Republic. Third and final chapter is focused on the assessment of the current state of eHealth in the Czech Republic and the draft concept of eHealth strategy in the Czech Republic, which is based on the conclusions reached in the second chapter. The main contribution of this work is the analysis of selected national strategies and draft concept for eHealth strategy in the Czech Republic.

Bakgrund: Ett fungerande fallpreventivt arbete är av stor vikt både ur ett individ- och samhällsperspektiv och de mest effektiva fallförebyggande åtgärderna består av träning. Med ett mer digitaliserat samhälle har möjligheten att utöva träning med stöd av digital teknik utvecklats. Vidare forskning behövs för att undersöka hur äldre personer upplever träning med hjälp av digitala medel. Syftet med denna studie är att belysa äldre personers upplevelser och erfarenheter av en intervention där de under ett år erbjudits fallpreventiv träning med hjälp av ett digitalt program kompletterat med stödjande strategier.Metod: Denna kvalitativa studie baseras på en pragmatisk studie som innefattade intervjuer med äldre personer som erbjudits fallpreventiv träning med en applikation (Säkra steg) under ett år. Semistrukturerade telefonintervjuer gjordes med nio personer över 70 år, varav åtta kvinnor och en man. Materialet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys.Resultat: De äldre personernas upplevelser och erfarenheter skildras i temat “Individuella komponenter ger insikt och stöd för eget ansvar” som sammanfattar de sex kategorier som analysen resulterade i. Det fanns en medvetenhet kring behovet av “att skapa bästa förutsättningar för ett hållbart åldrande” och för att möjliggöra det krävdes en “innehållsrik och värdefull träning”. Deltagarna utvecklade förmågor för “att finna egna strategier för upprätthållande” och “de stödjande strategiernas roll” hade liten inverkan. Deltagarna upplevde att “styrka i kropp och själ skapar en trygg tillvaro”. Det framkom även “luckor att fylla för en bättre upplevelse” vilka kan användas till utveckling av liknande interventioner.Slutsats: Studien har bidragit till ökad förståelse för äldre personers erfarenheter kring kombinationen träning och digitala medel, den stärker även insikten om att äldre är en heterogen grupp där träningen behöver anpassas utifrån varje enskild individ.

<p><b><u>Introduction</u></b>: Mobile health applications (mHealth apps) have the potential to assist patients in adhering to their physician’s advice in chronic disease management through the use of persuasive nudge. However, systematically developing the persuasive features of a mHealth app for the major user demographic of older adults is challenging. The current usability engineering framework could ensure the user-friendliness of the app but not the persuasiveness. It is necessary to extend the current framework with appropriate measures to better understand the effectiveness of persuasive design elements in an iterative design process.</p><p> </p><p><b><u>Methods:</u></b> A pilot design project was run, a persuasive mHealth app for dietary management was developed using the user-centered design approach (persona, use scenario, task analysis, and cognitive walkthrough), the pilot testing result showed high potential of technology acceptance of older adults. To further evaluate persuasiveness, a food choice experimental protocol and human decision performance metrics based on Signal Detection Theory (SDT) were proposed. A mixed-methods, full factorial user testing study was conducted with twenty older adults aged over 60 and twenty students age 18-35. Critical persuasive User Interface (UI) design variables included decision paradigm (digital nudge), nutrition information format (information nudge), and the system default pre-selection (default nudge). The proposed SDT metrics to evaluate persuasiveness were then compared with confusion matrix metrics which are frequently used to validate system decision-making performance. The relationship between the human performance, subjective workload, and perceived usability of the proposed mHealth app was also investigated.</p><p> </p><p><b><u>Results:</u></b> The ‘Two Alternative Forced Choice’ layout significantly increased the d-prime and accuracy (persuasiveness), the system default pre-selection decreased persuasiveness. The interpretative FSA Nutri-scores label reduced time of response and workload, and increased perceived ease of use, perceived ease of learning, and satisfaction. Among older adults, results differed by age, computer proficiency, and health literacy.</p><p><b><u> </u></b></p><b><u>Conclusion:</u></b> The findings of this study imply the proposed framework is a valid persuasive design research approach. And digital nudge is an effective persuasive design for mHealth app, while default nudge may give rise to negative effects. A generalized human-centered digital nudge design framework along with ageing-centered guidelines were suggested for the similar research and design projects for persuasive technology performed in the future.

Healthcare practices are changing as focus shifts fromtreating acute illnesses to chronic diseases. Theresponsibility of managing the treatment has shifted fromhealthcare providers to the individual in a higher degree. Toachieve good treatment the patients need to be empoweredso that they understand their condition and can makeinformed choices throughout their self-care. A researchthrough design approach was used to investigate how todesign a personalized empowering application for heartfailure patients. Aside from information relating to thecondition, the themes of physical activity, dieting and socialconnectedness were identified as central to address for theempowerment of this group. Patients, partners andhealthcare providers contributed with different perspectivesthroughout the design process. As a result five personas,representing potential users, were developed. Based on thepersonas and knowledge of the domain, user scenarios incurrent- and preferred state were constructed in order toguide the design of the empowering application called ‘TheHeart Companion’. It is a tablet application catering to thedifferent needs of the personas that also addresses the threethemes relevant for empowerment. The purpose of theapplication is to facilitate better understanding, a feeling ofsafety and a more active empowered life for the patient.The application enables personalization of the content byproviding bookmarking and addresses empowerment ofphysical activity by enabling various guided exercisesessions, personalized feedback, the possibility of reflectionand construction of personalized exercise sessions. / Sjukvårdens praxis förändras i takt med att fokus skiftar från behandling av akuta sjukdomar till kroniska sjukdomar. Ansvaret för behandling av kroniska sjukdomar har överförts från vårdgivare till att inbegripa individen till en högre grad. För att uppnå god behandling måste patienterna stärkas så att de förstår sitt tillstånd och kan fatta välgrundade beslut i sin egenvård. ’Research through design’ användes som metod för att undersöka hur en personifierad stärkande applikation för hjärtsviktspatienter kan utformas. Bortsett från information om tillståndet så identifierades fysisk aktivitet, kosthållning och social samhörighet som centrala teman att adressera för att stärka denna grupp. Patienter, partners och vårdgivare bidrog med olika perspektiv under designprocessen. Som ett resultat utav detta utvecklades fem personas för att representera potentiella användare. Baserat på personorna och kunskap om domänen så konstruerades användarscenarion i det nuvarande- samt det föredragna tillståndet för att vägleda designen av den stärkande applikationen som kallas Hjärtkompanjonen. Hjärtkompanjonen är en tablet-applikation som tillmötesgår de olika personornas behov och som även tar upp de tre teman som är relevanta att införliva för att stärka hjärtsviktspatienter. Syftet med applikationen är att åstadkomma bättre förståelse, en känsla av säkerhet och ett mer aktivt stärkt liv för patienten. Applikationen möjliggör personalisering av innehållet genom att tillhandahålla bokmärkning och adresserar hur en patient kan stärkas vid fysisk aktivitet genom att öppna upp för olika guidade träningspass, personlig feedback, möjligheter till reflektion samt konstruktion av personliga träningspass.

Mobile Health (mHealth) in evidence-based patient care is a fast-growing technology that is yet to be adapted in the healthcare setting for managing asthma. This research thesis aims to understand the determinant factors that can be recognized as drivers and barriers for mHealth implementation for asthma.  The literature review chapter outlined the aspects of wicked problems in implementing innovation, and the study of implementation science explained in relevant to the implementation of mHealth in the healthcare system. The selected framework is based on the implementation outcome and addressed all four categories of human organizational levels. A qualitative case study was carried out in metropolitan cities of India, and a purposive sampling method is applied to choose the engaged pulmonologist &amp; healthcare providers.  The empirical findings are categorized into themes using thematic analysis and identified the barriers and drivers under five themes, such as Technology, Human Factor, System, Literacy and Process.  The aspects under the theme technology include integrating IoT systems and data platforms, pre-testing, and adaptability. In contrast, the human factor’s theme revolves around the patient behaviour and attitude, emotions and beliefs on the technology. The aspects under the system and literacy theme mainly suggest that health literacy and language play a significant role. The results of these empirical studies have not previously been explored in the literature. And finally, the process theme indicates that the doctors play an essential role as an opinion leader and implementation leader in driving the implementation efforts. The analysis concludes that the determinant factors acting as barrier and driver are more under the human factors, technology and system aspects. These factors need to be considered when implementing the mHealth intervention for asthma management, and the role of healthcare practitioners engaging in the implementation process is foreseen as a potential driving factor for the successful outcome and technology acceptance by the patients.

Aufgrund des demographischen Wandels und eines akuten Fachkräftemangels steht das deutsche Gesundheitswesen zukünftig vor großen Herausforderungen, um eine flächendeckende Versorgung sicherzustellen. Insbesondere in ländlichen Regionen besteht die Gefahr, dass Versorgungslücken entstehen. Die Digitalisierung des Gesundheitswesens kann diese Entwicklungsdynamiken abmildern. Während viele Leistungserbringer, z. B. in Spezialkliniken, bereits zahlreiche Prozesse digitalisiert und optimiert haben, sind die meisten Potenziale bislang noch nicht im Versorgungsalltag von Patienten angekommen. Mit Hilfe von telemedizinischen Angeboten können regionale Engpässe ausgeglichen werden und durch digitale Assistenzsysteme können Patienten zum Selbstmanagement einer chronischen Erkrankung befähigt werden. Somit können Therapiemaßnahmen besser und komfortabler in den Alltag integriert werden, wodurch die Patientensicherheit und -compliance gestärkt wird. Folglich werden die Versorgungsqualität und die Arzneimitteltherapiesicherheit erhöht und langfristige Kosten für Folgeerkrankungen und vermeidbare Krankenhauseinweisungen reduziert. Im Rahmen dieser Dissertation wird zunächst anhand einer Stakeholder-orientierten Analyse untersucht, welche Akteure an der Gesundheitsversorgung beteiligt sind (FF1). Für die drei identifizierten Stakeholdergruppen wird im nächsten Schritt herausgearbeitet, welche Technologien auf welche Weise in die Gesundheitsversorgung einbezogen werden können (FF2) und welche soziotechnischen Implikationen sich daraus ergeben (FF3). In diesem Zusammenhang werden Möglichkeiten zur Verbesserung der intersektoralen Kommunikation sowie zur Stärkung des Gesundheitsbewusstseins, der Patientensicherheit und der Patientencompliance aufgezeigt. Neben einer detaillierten Analyse der elektronischen Gesundheitsakte werden unter anderem die Einsatzmöglichkeiten von Wearable Technologies, Conversational Agents, und Big Data Analytics im Gesundheitswesen analysiert und zum Teil prototypisch umgesetzt. Für ausgewählte Stakeholder, wie die Apotheke und regionale Pflegekompetenzzentren, werden technologiebasierte Konzepte für ein zukunftsfähiges Geschäftsmodell vorgestellt. Abschließend werden die Implikationen für die Wissenschaft, Politik und Praxis herausgearbeitet.

Background and Objectives: HIV in a major public health problem in many countries of the world. Recent advances in care for people living with HIV such as the use of antiretroviral medication have reduced the mortality and morbidity associated with HIV infection. However, many people receiving antiretroviral therapy do not take it as prescribed and still experience sub-optimal health outcomes. Mobile phone text messaging is emerging as an important tool in health care, and HIV in particular. Our objectives were to explore the determining factors for adherence to antiretroviral therapy, test text messaging as an adherence enhancement tool, develop a framework for community ownership of a text messaging program and describe strategies for transfer of evidence in HIV to other conditions. Methods: This research is primarily based in Yaoundé, Cameroon, and employs a variety of methodologies, including a systematic review, two cross- sectional surveys, a randomized controlled trial, an individual patient data meta-analysis, a mixed methods study and a systematic review of systematic reviews. Results and Conclusions: Two-way weekly text messaging is an effective strategy in improving adherence to antiretroviral therapy and enhancing provider-client communication. People living with HIV in Yaoundé, Cameroon like receiving text messages, and are willing to own and run a text messaging program. Text messaging interventions may be transferred to other conditions by integrating services or by copying what works in HIV. Further research on potential harms, cost effectiveness and text messaging for other chronic conditions is warranted. / Thesis / Doctor of Philosophy (PhD)