Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2008.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2009.

This paper’s purpose is to examine a Swedish missionary activity from a human rights perspective. As a scope I have chosen the Swedish evangelical mission to Congo-Brazzaville, from its establishment in 1909 to the congolese church's self-determination in 1961. I consider certain elements of the missionary activity that affect human rights, to discover wether the activity was in order with modern day human rights standards or not. During these years, Congo was part of the French colony Equatorial Africa, so the missionaries’ part in the colonial discourse is taken into consideration. Other rights areas that are considered are education, healthcare and standard of living, racial discrimination, women’s rights, the right to culture and indigenous peoples’ rights. It’s shown that European sovereignty is taken for granted and the missionaries generally consider the congolese culture and religion to be under-developed and heathen. Though, they differ from the colonists by their perspective on the congolese as a child of God with human dignity. They have also made valuable efforts in fields such as literacy and healthcare, and by creating a written language for the Congo people. The mission’s contribution to the human rights situation is ambiguous. They have made significant contributions through their social and developing programs, but have also in some ways been a part of the colonial influence and affected by contemporary colonial and racial doctrines.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2008.

Antalet fattiga EU-medborgare som tigger för att förbättra sin ekonomiska situation har ökat de senaste åren och är idag en del av den svenska gatubilden. Socialt utsatta EU-medborgare som i och med den fria rörligheten inom unionen tillfälligt lämnar sina hemländer i hopp om ett bättre liv. De lämnar en tuff tillvaro i hemlandet, för en lika tuff vardag på Sveriges gator och i såväl Rumänien som i Sverige saknar de tillgång till mänskliga rättigheter som tillgång till rinnande vatten, sanitet och tillgång till hälsovård. Trots detta är lite känt om hur de själva upplever tiggeriet och hur de ser på sin livssituation i det svenska samhället idag. Syftet med denna studie är att undersöka hur de socialt utsatta EU-medborgarna själva uppfattar tiggeriet och hur det påverkar deras välbefinnande. 9 personer som försörjer sig genom att bedriva tiggeri på Stockholms gator har deltagit i semistrukturerade intervjuer genomförda på romani chib med hjälp av tolk. Data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys och skam och känslan av att inte ha något annat val än att tigga för sin försörjning är det som framkommer tydligast i resultatet. Förutom de fysiska och känslomässiga påfrestningar som tiggeriet innebär framkommer det även att studiedeltagarna känner mycket tacksamhet och glädje över den hjälp de får och över möjligheten att ge sina barn en bättre framtid. För att diskutera det empiriska resultatet har bland annat Johan Asplunds teori om social responsivitet och asocial responslöshet, samt Marcel Mauss teori om gåvoutbytet använts. / The occurrence of poor EU citizens begging to improve their financial situation has become a common sight in Sweden. The freedom of movement of persons within the EU means that people from less privileged countries in the European Union have the possibility to temporarily leave their home countries to beg in the streets of Sweden in order to create a better life for themselves and their families. They live a challenging life and many of them they lack access to human rights such as running water, sanitation and health care as well in their home countries as in Sweden. Despite this, there is little knowledge about their own perceptions of their life situation and stay in Sweden. The aim of this study is to explore the experiences of EU citizens begging in Sweden, how they perceive the act of begging and how it affects their well-being. Data was gathered through 9 semi-structured interviews conducted on Romani chib using an interpreter. The interviews were recorded, transcribed and analyzed using qualitative content analysis. The theme shame and the feeling of not having any other choice but to beg for their livelihood is what emerges most clearly in the result. Furthermore, the participants feel physical and emotional stress due to begging, but they also feel joy and gratitude as begging and the money they receive gives them the opportunity to give their children a better life and future. To discuss the empirical result, Johan Asplund's theory of social responsiveness and asocial responselessness, as well as Marcel Maus’s theory of the gift exchange have been used.

No description available.

Kandidatuppsats i företagsekonomi inom ramen för Ekonomprogrammet med redovisningsin- riktning vid Högskolan i Skövde. Författare: Emelie Henström och Jessica Lindberg Titel: En studie om vilken legitimitet konsumenterna finner i och med konfektionsindustrins arbete och hantering av mänskliga rättigheter. Syfte: Syftet med undersökningen är att öka förståelsen för vilken legitimitet konsumenter finner i konfektionsindustrins hållbarhetsredovisningar inom den sociala dimensionen, mänskliga rättigheter. Det granskas eftersom att författarna vill beskriva för läsaren vad en konsument, som inte är insatt i års- och hållbarhetsredovisningar, har för förförståelse innan och efter en granskning av hållbarhetsredovisningarna och vad konsumenterna därmed anser skapar legitimitet. Metod: Denna studie grundade sig i ett kvalitativt metodval med en induktiv ansats. Datain- samlingen har genomförts genom intervjuer konstruerade i tre fokusgrupper, varav en be- nämns kontrollgrupp. Kontrollgruppen besitter en större förförståelse, inom ämnet hållbar- hetsredovisning, än de två andra fokusgrupperna som i vardagen inte kommer i kontakt med vare sig års- eller hållbarhetsredovisningar. Resultat och slutsatser: Studien ger ett praktiskt bidrag till samhället genom att visa vilken legitimitet konfektionsföretagens konsumenter finner i hållbarhetsredovisningarna inom mänskliga rättigheter. Respondenterna i studien uppvisar att de finner legitimitet i konfekt- ionsföretagens handlande trots att det uppdagas att företagen hanterat mänskliga rättigheter oegentligt. Det ligger till grund för att respondenterna ser att konfektionsföretagen vill utveck- las inom det hållbara arbetet vilket respondenterna finner är en väsentlig del för en framtida god utveckling i framförande av en hållbarhetsredovisning. Förslag till vidare forskning: Eftersom att studien utgår från ett kvalitativt metodval kan resultatet inte uttalas vara generella. Därför är ett kvantitativt metodval i en framtida studie en intressant utgångspunkt. Det eftersom att det hade varit intressant att se hur den här studien förhåller sig till en kvantitativ studie i exempelvis en enkätundersökning för att på ett större urval av konsumenter se om det resultatet som framkommer i denna studie generellt överensstämmer med konsumenters legitimitetsskapande. / Bachelor Thesis in Business Administration in the context of Economics with Accounting spe- cialization at the University of Skövde. Author: Emelie Henström and Jessica Lindberg Title: A study about the legitimacy of the consumer finds in the clothing industry work and handling of human rights. Purpose: The survey aims to increase the understanding of what legitimacy consumers find in the clothing industry sustainability reports within the social dimension of human rights. It examined because the authors want to describe to the reader what a consumer who is unfamil- iar with the annual and sustainability reports, has pre-understanding before and after an exam- ination of sustainability reports and what consumers thus consider creating legitimacy.  Method: This study was based in a qualitative method selection with an inductive approach. Data collection was conducted through interviews designed in three focus groups, one of which is called the control group. The control group possesses a larger pre-understanding, in the subject of sustainability reporting, than the other two focus groups in everyday life do not come in contact with either annual or sustainability reports. Results and conclusions: The study provides a useful contribution to society by showing what legitimacy garment enterprises consumers find in the sustainability reports of human rights. Respondents in the study show that they find legitimacy in the apparel companies' be- havior even though it is found that the companies handled the human rights abusive. It is the basis for respondents see that clothing companies want to develop in a sustainable work which respondents find is an essential part of good future growth in the driving of a sustaina- bility report. Suggestions for further research: Because the study is based on a qualitative methodology, the result is not pronounced to be general. Therefore, a quantitative methodology in a future studies an interesting starting point. It is because it would have been interesting to see how this study relates to a case study example, in a survey to a larger sample of consumers see if the results that emerge in this study are generally consistent with the consumers of legitimacy.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2005.

Idag står transportsektorn för cirka 30 % av Sveriges totala koldioxidutsläpp. Elbilen ses som en hållbar lösning då den skulle minska utsläppen från Sveriges transportsektor. Hållbarhet handlar dock inte bara om koldioxidutsläpp. Syftet med projektet är därför att ge en kritisk bild av ett framtida elektrifierat samhälle med fokus på elbilen. Arbetet syftar också till att undersöka vad som krävs för att elektrifiera den svenska personbilsflottan och om detta skulle leda till ett mer hållbart samhälle. De metoder som använts är litteraturstudie, workshop och en modifierad version av två befintliga Backcasting-metoder. De huvudsakliga resultaten är att elektrifiering av personbilsflottan i Sverige, utan vidare åtgärder, leder till att koldioxidutsläppen minskar. Elbilen är också avgasfri vilket gör att även partiklar och skadliga ämnen från avgaserna minskar. Dock finns en risk att problem som giftutsläpp samt dåliga arbetsvillkor vid framtagning av råvaror till elbilsbatterier förvärras när efterfrågan på råvarorna ökar. För de problem och aspekter som inte blir bättre har redan ett antal åtgärder börjat vidtas för att göra personbilsflottan mer hållbar. Dock är det svårt att säga hur stor inverkan åtgärderna har på problemen och fler åtgärder behöver vidtas för att hela produktionskedjan ska bli hållbar. Slutsatsen som dras i arbetet är att elbilen i sig inte leder till ett hållbart samhälle men att om en kombination av fler åtgärder vidtas finns potential att elbilen kan bidra till ett mer hållbart samhälle. / Today, the transport sector accounts for approximately 30 % of Sweden's total CO2-emissions. The battery electric vehicle is seen as a sustainable solution as it would reduce emissions from Sweden’s transport sector. However, sustainability is not just about CO2-emissions. The aim of the project is therefore to give a critical picture of a future electrified society with focus on the battery electric vehicle. The work also aims to investigate what is required to electrify the Swedish passenger car fleet and whether this would lead to a more sustainable society. The methods used in the report are literature study, workshop and a modified version of two existing Backcasting methods. The main results are that electrification of the passenger car fleet in Sweden, without further action, leads to a reduction in CO2-emissions. The battery electric vehicle is also exhaust-free, which means that particles and harmful substances from the exhaust gases are also reduced. However, there is a risk that problems such as toxic emissions and poor working conditions in the production of raw materials for electric vehicle batteries will worsen as demand for raw materials increases.  For the problems and aspects that are not getting better, a number of measures have already begun to be taken to make the passenger car fleet more sustainable. However, it is difficult to say how much impact the measures have on the problems and more measures need to be taken to make the entire production chain sustainable. The conclusion drawn from the work is that the battery electric vehicle itself does not lead to a sustainable society, but if measures are taken, there is the potential that the battery electric vehicle can contribute to a more sustainable society.

Denna uppsats undersöker levnadssituationerna för kvinnor i änkestånd i städerna Vrindavan och Tiruchirappalli, Indien. Till Vrindavan vallfärdar kvinnor i änkestånd från hela landet och staden beskrivs som en ”änkornas stad”. Tiruchirappalli är hem åt många bönder med familjer och därigenom kvinnliga bönder i änkestånd vilka marginaliseras. Syftet är att problematisera och belysa det utanförskap och de svårigheter många av kvinnorna hamnar i och möter på grund av sitt änkestånd, i relation till CEDAW. Detta utifrån tre forskningsfrågor vilka undersöker hur kvinnornas levnadssituationer ser ut i relation till Iris Marion Youngs teori om förtryck, på vilket sätt kvinnornas levnadsförhållanden blir en del av deras identitet då de ofrivilligt placeras i den sociala gruppen ”änkorna”, samt vad detta har för implikationer på deras rättigheter. Youngs teori om förtryck samt Chandra Talpade Mohantys kritik kring makt och porträttering används för att svara på frågorna. Uppsatsen bygger på insamlad empiri och 14 intervjuer som förvärvats genom deltagande observation och en semi-strukturell intervjumetod. Insamling av empiri skedde genom två oberoende fältarbeten under 2018 och 2019 på två ideella organisationer i Vrindavan och Tiruchirappalli, vilka arbetar för att stärka kvinnornas roll i samhället. Resultatet konstaterar att kvinnor i änkestånd kan sägas förtryckas utifrån Youngs fem förtryckskriterier på grund av den sociala grupp de placeras i, vilket kränker deras rättigheter som kvinnor och människor. Slutsatsen kan även dras att relaterad stigmatisering håller på att försvinna vilket kan bero på förändrade samhällsnormer. / This thesis aims to gain further understanding of the living conditions for widows in the cities of Vrindavan and Tiruchirappalli in India. Widows from all over India travel to Vrindavan, known as ”the city of widows”, when they have nowhere else to go, and Tiruchirappalli is home to a high number of farmer widows whom are being marginalized. This thesis seeks to problematize and shed light upon the alienation and difficulties these women face as a result of their widowhood, in relation to CEDAW. Based on three research questions it examines how the women’s living conditions could be understood in relation to Iris Marion Young’s theory about oppression; in which ways their living conditions become part of their identity because of their involuntary placement in the social group ”the widows”; and which implications this have on their rights. Young’s theory and Chandra Talpade Mohanty’s criticism regarding power and portrayal are being used to answer these questions. Information was provided through two independent fieldwork experiences conducted 2018 and 2019 at two NGO:s in said cities, both aiming to empower widows. The information consists of 14 interviews provided by participant-observation and a semi-structured interview method. The result shows that widows are being oppressed based on Young’s five criterions of oppression because of their involuntary placement in the social group ”the widows”, which in turn violates their rights as women and humans. However, the conclusion also states that related stigmatization continues to decrease, which could be a result of changing norms.