This study identifies and addresses representations of Eve and the Madonna exhibited at seven well-known London venues during the Victorian era (1838-1901). The subjects of Eve and the Madonna are here selected for detailed analysis from the broader context of Victorian religious subject pictures, a category of Victorian art that remains arguably under-researched. Nineteenth-century religious art was rooted in a Romantic sensibility and was invested with the purpose of providing a balm during a course, commercial industrial age, which, like the Enlightenment that preceded it, heralded the birth of modern life. Religious art of the nineteenth-century was promoted for consumption by the emerging middle class as a balm to the material age. However, the art that reflected this anti-modern, anti-capitalist impulse served, paradoxically, as both an antidote to and a participant in the materialist marketplace. During the mid-nineteenth century, a moralizing, instructional value was invested in art and religious subjects in general, which experienced a peak in exhibition c. 1850. By the 1860s, however, British art was characterized by a less narrative and didactic sensibility, reflected in Aestheticism, which was concerned with ‘a separation of art from the concerns of ‘real life,’ as well as the Venetian Renaissance. In the 188s, Symbolism emerged, characterized not by style, but a sensibility, which included preoccupation with emotions, dream states, mythologies and religion, innocence, sin, beauty, motherhood, sex, disease, death. Although they were traditional figures, the Madonna and Eve were each invested with, and emblematic of, some of these fin-de-siècle themes. The seven prominent Victorian London exhibition venues examined range from conservative promoters of academicism to sites that promoted the risk-takers of the nineteenth century, such as the Grosvenor Gallery and the New Gallery. These were venues where national tastes were codified, national heroes were made and international artistic values were reexamined and reevaluated. This dissertation examines a nineteenth-century trajectory, from the early Victorian era through the turn of the nineteenth to the twentieth century, identifying styles if art through which to biblical icons of feminine identity, Eve and the Madonna, were expressed, and examining the ideas invested in them, all within the context of the Victorian revival of interest in Renaissance art and the stylistic trends in nineteenth-century art making.

Die Kopien der "Madonna mit der Nelke" von Raffael (Madonna dei garofani, Madonna of the Pinks) werden erstmals recherchiert und untersucht. Die Grundlage der Arbeit bilden 126 Gemälde, 16 Stiche und eine Zeichnung, um der Frage nachzugehen, ob es sich bei dem Gemälde in der National Gallery in London wirklich um ein Originalwerk Raffaels handelt, worin sich das Londoner Werk von den Kopien unterscheidet. Ferner werden die Unterschiede und die Qualität der Kopien dargestellt, um auf eine eventuelle gemeinsame Vorlage zu schließen und Anhaltspunkte für weitere Versionen der "Madonna mit der Nelke" von Raffael zu erhalten. Die Recherchen und Untersuchungen zu den einzelnen Kopien erfolgte im Katalog. / For the first time the copies of Raphael's "Madonna of the Pinks" have been researched and examined.The basic elements of this work are 126 paintings, 16 engravings and one drawing in order to find out,firstly,if the painting in the National Gallery in London is really an original work by Raphael and,secondly,to show how the painting in London differs from its copies. Moreover the differences and the qualities of the copies are discussed so that a conclusion could,perhaps,be made with regard to a common picture in order to find out about clues for another version of Raphael's "Madonna of the Pinks". The research work and the examination of the respective copies are discussed/shown(?)in the catalogue.

No description available.

No description available.

The Canticle of the Black Madonna is an original opera-oratorio in two acts, comprising 27 pieces for six operatic soloists, mixed chorus, and chamber orchestra. It is based on an original libretto by Tiziana DellaRovere and is approximately two hours in duration. The Canticle of the Black Madonna combines elements of numerous musical traditions—including medieval organum, baroque oratorio, and both classical and contemporary chamber opera—to tell the story of a fictional American soldier returning from Afghanistan to his wife in Louisiana, the challenges they face to their marriage and livelihood as they struggle with post-traumatic stress disorder, the ecological and socioeconomic consequences of the 2010 Gulf Oil Spill, and the healing transformation they ultimately undergo at the hands of a mysterious divine figure called The Black Madonna.

Memoria audiovisual para optar al Título Profesional de Periodista / "En la primera visita de Madonna al país, Eduardo Espinoza, presidente del fan club oficial Madonna Chile, quiere estar lo más preparado posible para recibir a su ídola. Su amor por ella es tan grande, que durante meses prepara las actividades que rodearán el evento, pero las dificultades surgirán cuando los fanáticos prefieran preocuparse por su propio bien, antes que por la comunidad completa”.

Syftet med uppsatsen ”Medmänsklighet och Gudomligt Beskydd – en receptionsestetisk studie av Maria (Återkomsten) och Skyddsmantelmadonnan” är att ur ett receptionsestetiskt perspektiv närma sig skulpturerna Maria (Återkomsten) av Anders Widoff och Skyddsmantelmadonnan av Lena Lervik. Skulpturerna finns i och i anslutning till Uppsala respektive Lunds domkyrka. Genom receptionsestetikens metod där man tittar på ett konstverks interna faktorer som rör verkets inre organisation samt externa faktorer såsom platsen där konstverken är placerade, andra konstverk som relaterar till verket, en myt eller berättelse som är viktig för förståelsen av konstverken etcetera, rör sig uppsatsen fram mot en diskussion kring vem som är verkens implicite betraktare, dvs. ideala betraktare. Uppsatsen ämnar även diskutera hur jungfru Maria gestaltas i de berörda skulpturerna: vilken bild konstverken ger av Maria. Metoden för att diskutera vem som är verkens implicite betraktare och hur betraktaren aktiverar konstverken i relation till platserna är besök på de platser där konstverken finns för att i denna miljö möta verken och läsning av relevant litteratur. Slutsatsen är att skulpturerna är medvetet placerade i anslutning till kyrkorum och att platserna utgör en viktig dialog med konstverken. Skulpturerna ger väldigt olika bilder av jungfru Maria: Maria (Återkomsten) gestaltar Marias mänskliga sida och Skyddsmantelmadonnan är mer av en gudinnegestalt, en Moder Jord och urmoder som beskyddar mänskligheten. Verkens implicite betraktare är någon som vistas på platsen och möter verken med en öppenhet; verken har båda en öppenhet i framförallt ansiktsuttryck som öppnar för olika tolkningar. Den implicite betraktaren – i meningen den ideala betraktaren – är en människa med en öppenhet för en andlig dimension men är inte nödvändigtvis troende. Betraktaren behöver inte ha kunskap om vem jungfru Maria är, verkens tillkomsthistoria, verk som kan tänkas relatera till skulpturerna etcetera men det kan fördjupa upplevelsen. / The purpose of the essay "Humanity and Heavenly Protection – a Study of Mary (The Return) and the Protective Cloak Madonna Based on the Theory and Method of Reception Aesthetics" is to approach the sculptures Mary (The Return) by the artist Anders Widoff, and The Protective Cloak Madonna by the artist Lena Lervik. The sculptures are placed inside Uppsala Cathedral and outside Lund Cathedral respectively, and the study is based on the theory and method of reception aesthetics, where one looks at an artwork's internal factors that relate to the work's internal organization, as well as external factors, such as the situation of the work, relating works, or myths or stories that are important to understanding the work. Through this theory, a discussion about the implicit (ideal) beholder of the works takes place. Furthermore, the essay aspires to discuss the representation of Virgin Mary in the sculptures: what images of her the artworks present. The discussion of the implicit beholder, as well as the question of how locations affect the viewer’s activation of the works, was based on visits to the sites, as well as the study of literature on the artworks and the theory used.  The conclusion is that the sculptures are intentionally placed in the vicinity of cathedrals, and that the sites constitute an important dialogue with the artworks. The sculptures present very different images of the Virgin Mary: Mary (The Return) embodies Mary's human side, while the Protective Cloak Madonna is more of a Goddess figure, a Mother Earth and ancestor who protects humanity. The implicit beholder of the works is someone who visits the sites and encounters the works with an open mind; the sculptures have openness to them, especially in the facial expressions that invite different interpretations. The implicit (ideal) beholder is a person with an open mind to a spiritual dimension, but is not necessarily a Christian. The viewer does not need to know who Virgin Mary is, nor the history of the artworks or relating works, even though such knowledge might deepen the experience.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur kristendomen framställs i i populärmusik med Madonna som fokus. Som metod har jag genomfört videoanalyser av två av Madonnas musikvideos, Like a prayer och Oh Father. Teorin som använts är social konstruktivism som från början är presenterad av sociologiprofessorerna Peter L. Berger och Thomas Luckmann. Jag har även riktat fokus mot skolan då jag undersökt hur och i vilken utsträckning musik och musikvideos kan användas i utbildningssyfte. Enligt 2011 års läroplan står det att elevernas estetiska aspekter ska uppmärksammas och att bland annat musicerande ska vara inslag i skolans verksamhet. Teorin för detta är hämtad från Antal-Lundström som förespråkar en estetisk pedagogik för att nå ut till eleverna. Hypotesen har varit att med hjälp av musik kan man som lärare fånga och bibehålla elevernas intresse under lektionen. Utifrån det har ett förslag till lektionsplanering presenterats. I lgr 11:s kursplan för religionskunskap står det i det centrala innehållet att bland annat ska behandla hur olika livsfrågor skildras i populärkulturen. Min didaktiska slutsats är att musik och musikvideos kan lämpa sig bra som diskussionsunderlag i klassrummet inom ämnet religionskunskap. Min didaktiska slutsats är dock endast teoretisk då det inte har funnits tillfälle att testa detta i verkligheten.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka underliggande mönster som styr två populärkulturella texter i form av musikvideor publicerade på webbsajten YouTube: Madonnas Like A Virgin och Lady Gagas Bad Romance, samt undersöka om dessa mönster lever vidare inom populärkulturen genom ständigt återskapande.Metoden som används är diskursanalys med genusperspektiv för att ta reda på hur maskulinitet och femininitet konstrueras i det här sammanhanget. En diakron tillika jämförande analys görs för att se om liknande diskurser styr de båda musikvideorna. I arbetet används det vidgade textbegreppet och således utgörs texterna i det här fallet av rörliga bilder, sångtexter och YouTube-kommentarer.Frågeställningarna som ligger till grund för undersökningen är följande: Vilka diskurser, sedda ur genusperspektiv, genomsyrar texterna samt hur gestaltas och förmedlas dessa? Har de båda texterna liknande underliggande mönster, trots att de producerats med 25 års mellanrum? Kan man genom intertextuella kopplingar till de analyserade verken påvisa att diskurserna hela tiden skapas och återskapas i samhället genom populärkulturella texter?Slutsatser: texterna genomsyras av fem dominerande diskurser: kvinnan som oskuld respektive hora, drömprinsen, ”en riktig karl”, mannen har makten samt den starka kvinnan. De båda texterna har liknande underliggande kulturella mönster trots de mellanliggande 25 åren. Intertextuella kopplingar till äldre verk samt moderna texter visar att diskurserna hela tiden skapas och återskapas i populärkulturen.

Submitted by Pós-Com Pós-Com (pos-com@ufba.br) on 2011-04-20T13:23:47Z No. of bitstreams: 1 Rodrigo Ribeiro Barreto.pdf: 2107299 bytes, checksum: 3e73fdeda94b4f5c2446eddf572b2e4e (MD5) / Made available in DSpace on 2011-04-20T13:23:47Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Rodrigo Ribeiro Barreto.pdf: 2107299 bytes, checksum: 3e73fdeda94b4f5c2446eddf572b2e4e (MD5) / A trajetória videográfica de Madonna, iniciada há mais de 20 anos, confunde-se com o próprio desenvolvimento do videoclipe, cuja consolidação aconteceu também a partir dos anos 1980. Desde então, a contínua popularidade da artista deu a ela e a seus colaboradores respaldo para executar inovações tanto estilísticas quanto temáticas neste formato. A artista adotou os clipes como mais um desdobramento de seu trabalho artístico e como ferramenta para a construção ou a fabricação de sua imagem pública. Esta dissertação foi guiada pelo propósito de analisar videoclipes, considerando-os como obras expressivas passíveis de serem compreendidas tanto em abordagens voltadas para o deslindamento de sua organização interna quanto no seu funcionamento como instrumentos efetivos no processo de construção de imagem de Madonna. O trabalho apresenta o resultado da aplicação de uma metodologia de análise sobre um corpus de 18 (dezoito) clipes representativos do percurso videográfico da artista. Foram incluídas obras correspondentes a canções de todos os álbuns da cantora e, desse modo, de todas as suas fases criativas. Esta abordagem analítica textual foi desenvolvida e aplicada no grupo de pesquisa Laboratório de Análise Fílmica, coordenado pelo Prof. Wilson Gomes, e procurou identificar: a) os elementos primordialmente manipulados em cada obra, b) os modos de organização interna destes elementos e c) os tipos de efeitos programados na obra e por ela suscitados. Com base na familiaridade conquistada no contato com toda a videografia de Madonna e de posse dos resultados da abordagem individualizada dos videoclipes selecionados, foi avaliada a recorrência de certos elementos – temáticos, cênicos, imagéticos, musicais, narrativos e coreográficos – de uma obra para a outra, procurando identificar a relação destes achados com diferentes conceitos ou pressuposições que nortearam e norteiam as impressões a respeito de Madonna. A imagem da artista está associada à versatilidade, ao amplo controle criativo do seu trabalho, à verve polêmica e à habilidade de reinventar-se através de apropriações diversas, assunção de diferentes personae artísticas e os mais variados arquétipos.