A Research Report submitted in partial fulfilment of a Master of Arts in Industrial Sociology by coursework and Research Report. Faculty of Humanities, University of the Witwatersrand. 15 March 2016 / The aim of this study is to understand the experiences of male nurses as they work in women-dominated workplace. The focus of other studies has been on: the ‘glass escalator’ and the hidden advantages for men in the so called ‘female’ professions; masculinity at work; the experiences of men in female dominated occupations and the experiences of men in caring professions. In South Africa, many studies on masculinity have been carried out that focus on the gender issues of southern Africa such as, causes and prevention of intimate partner violence; young men and the construction of masculinity, implications for HIV/AIDS, conflict, and violence; contemporary masculinities particularly the gendered cultural politics and hegemonic masculinities/masculinity in South African: culture, power and gender politics. But there is a dearth of literature on the issue of men in gender concentrated occupations, like nursing, in South Africa. This study seeks to fill the gap in understanding of how South African men experience their masculine gender identity in the context of engaging in work which is supposedly feminine by employing a qualitative, semi-structured interview approach of 15 male nurses of a hospital in Johannesburg, South Africa. This study argues that male nurses tend to portray hegemonic masculinity as their gender identity is simultaneously being configured, misconfigured and reconfigured in the workplace. / MT2017

Bakgrund: Sjuksköterskeyrkets beskrivs historiskt nästan enkom som ett yrke för kvinnor. Män är än idag endast en liten skara inom sjuksköterskekåren och studier av manliga sjuksköterskors erfarenheter i det kvinnodominerade sjuksköterskeyrket är ett försvinnande litet ämne. Syfte: Syftet med denna uppsats är att belysa föreställningar om män som är sjuksköterskor. Metod: Detta är en litteraturstudie där vetenskapliga artiklar har granskats. Under sökningsprocessen valdes slutligen elva stycken artiklar ut som har relevans för studiens syfte och frågeställning. I granskningen av artiklarna framkom två huvudsakliga teman och uppslag till ett flertal underrubriker. Resultat: Studien visade att manliga sjuksköterskor får uppleva en stor mängd förutfattade meningar från omgivningen. Föreställningar om den manliga sjuksköterskans egentliga yrkesroll varvas med föreställningar om dennes sexuella läggning. Inom vården råder en strikt stereotypisering av könen, något som också gör att den manliga sjuksköterskan beläggs med klassiskt maskulina förväntningar om sin person. Den manliga sjuksköterskan skall inte visa känslor och han förväntas vara fysiskt starkare än sina kvinnliga kollegor. Kvinnliga patienter medverkar också till att selektera bort den manliga sjuksköterskan från att kunna utföra sitt yrke till fullo, speciellt under intima omvårdnadsmoment. Diskussion: Män som är sjuksköterskor stöter på olika föreställningar om sin egen identitet både ifrån omgivningen och patienter. Samhällets värdering av vad som är manligt respektive kvinnligt betingat påverkar också de manliga sjuksköterskorna i sin yrkesutövning. Detta verkar också till att perpetuera de traditionella könsrollerna. För att bryta det könsstereotypa mönstret behöver fler män uppmanas att utmana traditionella könsroller.

<p>Syftet med litteraturstudien var att ur ett genusperspektiv undersöka manliga sjuksköterskors upplevelser av sin yrkesroll. Arbetet skulle belysa den manliga sjuksköteskans interaktion med såväl patienter som kollegor. Metoden var litteraturstudie. En artikelsökning i databaser samt manuell sökning genomfördes. Sökningen var avsedd att omfatta såväl nationella som internationella artiklar från 2000 och framåt. Resultatet visade att det manliga perspektivet inte betonades i omvårdnadsundervisning och klinisk omvårdnad. Detta upplevdes redan i utbildningen och skapade oro angående den framtida yrkesrollen. Yrkestiteln sjuksköterska upplevdes vara ett problem för den manliga sjuksköterskan. De senaste decennierna har allmänhetens attityd gentemot den manliga sjuksköterskan inte nämnvärt förändrats. Intimomvårdnad upplevdes vara den känsligaste delen av den manliga sjuksköterskans yrkesroll. Detta kan ligga till grund för att den manliga sjuksköterskan söker sig bort från det kroppsnära arbetet inom vården. För att förstå den manliga sjuksköterskans upplevelser av sin yrkesroll så behövs ytterligare kvalitativ forskning på området. Sjuksköterskeprogrammets undervisning behöver anpassas mer för män och för att den manliga sjuksköterskan ska kunna utvecklas inom professionen behöver den allmänna attityden gentemot den manliga sjuksköterskan förändras.</p>

Syftet med litteraturstudien var att ur ett genusperspektiv undersöka manliga sjuksköterskors upplevelser av sin yrkesroll. Arbetet skulle belysa den manliga sjuksköteskans interaktion med såväl patienter som kollegor. Metoden var litteraturstudie. En artikelsökning i databaser samt manuell sökning genomfördes. Sökningen var avsedd att omfatta såväl nationella som internationella artiklar från 2000 och framåt. Resultatet visade att det manliga perspektivet inte betonades i omvårdnadsundervisning och klinisk omvårdnad. Detta upplevdes redan i utbildningen och skapade oro angående den framtida yrkesrollen. Yrkestiteln sjuksköterska upplevdes vara ett problem för den manliga sjuksköterskan. De senaste decennierna har allmänhetens attityd gentemot den manliga sjuksköterskan inte nämnvärt förändrats. Intimomvårdnad upplevdes vara den känsligaste delen av den manliga sjuksköterskans yrkesroll. Detta kan ligga till grund för att den manliga sjuksköterskan söker sig bort från det kroppsnära arbetet inom vården. För att förstå den manliga sjuksköterskans upplevelser av sin yrkesroll så behövs ytterligare kvalitativ forskning på området. Sjuksköterskeprogrammets undervisning behöver anpassas mer för män och för att den manliga sjuksköterskan ska kunna utvecklas inom professionen behöver den allmänna attityden gentemot den manliga sjuksköterskan förändras.

Bakgrund: Nightingales idé om vårdande som ett kall för kvinnor är en milstolpe inom sjuksköterskeprofessionen. Innan Nightingale hade män haft en betydande roll i vården men idag representerar manliga sjuksköterskor enbart cirka 10 procent av sjuksköterskorna i Sverige. Eriksson beskriver att människan i grunden är en vårdare samt vikten av den vårdande relationen. Det finns dock upplevelser hos patienter att manliga sjuksköterskor inte lämpar sig att vårda och de föredrar vård från en kvinnlig sjuksköterska. Connells teori om att maskulinitet är kopplat till den manliga kroppen genererar en bild av mannen som stark, känslokall och aggressiv. Syfte: Att beskriva manliga sjuksköterskors upplevelser av att vårda. Metod: Allmän litteraturöversikt av tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Tre teman skapades; Förhållningssätt i vårdandet, beröring och intimvård samt manlighet och vårdande. Manliga sjuksköterskor behövde ofta utveckla speciella strategier för exempelvis etablerande av en vårdande relation. Den vårdande relationen och vårdandet upplevdes besvärligt för manliga sjuksköterskor och därför betonades vikten av att vara anpassningsbar. Beröring beskrevs som känsligt och många beskrev vikten av försiktighet för att undvika missförstånd. Slutsats: Manliga sjuksköterskor behöver vara försiktiga och anpassa sig både vid vårdande av manliga och kvinnliga patienter. Manliga sjuksköterskor behöver i större utsträckning än kvinnliga sjuksköterskor tänka efter före handlande. / Background: Nightingale’s idea of caring as a call for women is a milestone in the nursing profession. Men had before Nightingale had a significant role in caring but today male nurses only represent approximately 10 percent of registered nurses in Sweden. Eriksson describes in her theory that fundamentally man is a caregiver and the importance of a caring relationship. However there are experiences among patients that male nurses are not suitable for caring and that they prefer care from a female nurse. Connells theory about masculinity as connected to the male body generates an image of the man as strong, insensitive and aggressive. Aim: To describe male nurses’ experiences of caring. Method: A descriptive literature review drawn from 10 qualitative research articles. Results: Three themes emerged through the analysis; Attitude of caring, touching and intimate care and masculinity and caring. Male nurses often had to develop special strategies for example in establishing a caring relationship. The caring relationship and caring could be difficult for male nurses and the importance of being adaptable was therefore emphasized. Touching was described as delicate and many described the importance of being careful to avoid misunderstandings. Conclusion: Male nurses need to be careful and able to adapt both in caring for male and female patients. Male nurses have to think before they take action to a greater extent than female nurses.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att undersöka arbetssituationen för svenska manligasjuksköterskor, med fokus på beröring och strategier vid intimt omvårdnadsarbete. Nio manligasjuksköterskor med anställning på Akademiska sjukhuset i Uppsala intervjuades.Informanterna uppgav att de alla kände sig väl mottagna av sina kvinnliga kollegor och att de kändesig bekväma på sina arbetsplatser. Faktumet att de var män i en kvinnodominerad yrkesgrupp varinget som spelade in i någon större utsträckning, varken beteendemässigt eller i hur de blevbemötta. Informanterna såg alla arbetsuppgifter som en naturlig del av yrkesrollen, en roll de allakände sig trygga i. Att förklara syftet med intima procedurer samt hur de skulle genomföras och att ipotentiellt problematiska fall fråga om patienten hellre ville ha en kvinnlig sjuksköterska var deenskilt vanligaste strategierna. Lyhördhet för patientens önskemål och sinnesstämning sågs somviktigt.Denna studie ger en mycket positiv bild av sjuksköterskeyrket som fördomsfritt och jämställt, därde olikheter som finns mellan könen är en tillgång snarare än en belastning. Att ha sjuksköterskorav båda könen sågs av informanterna som något som stärkte patienternas autonomi ochvälbefinnande. Samtidigt som sjuksköterskans kön i de allra flesta fall är egalt och skillnaderna avringa betydelse för yrkesutövningen. / The purpose of this qualitative interview study was to examine the work situation of today for theswedish male nurses, with a focus on touch and strategies for intimate care work. Nine male nurseson staff at a University Hospital in Uppsala, were interviewed.The informants said they all felt well recieved among their female colleagues and that they feltcomfortable in their workplaces. The fact that they were men in a female-dominated profession didnot affect them in any significant way, either behaviorally or in how they were treated. Theinformants saw all duties as a natural part of the role, a role they all felt safe in. To explain thepurpose of intimate procedures and how they were implemented and to, in potentially problematiccases, ask if the patient would rather have a female nurse were the single most common strategies.Sensitivity to patient preference and mood were also seen as important.This study provides a very positive image of nursing as open-minded and equally, where thedifferences between the sexes is an asset rather than a burden. Having nurses of both sexes wasconsidered by the informants as something that strengthened the patient's autonomy and wellbeing.However, the nurse's sex is not an issue in most cases, and the differences are of minor importancefor professional practice.

Thesis (Ph.D.)--Mississippi State University. Department of Sociology, Anthropology, and Social Work. / Title from title screen. Includes bibliographical references.

Abstract Background: In the mid-1800s Florence Nightingale ruled that the nursing profession was for women, and men were excluded from the profession. Sweden's first male nurse graduated in 1953. According to the National Board of Health: 13% of Sweden's nurses are male nurses. In modern day culture male nurses are often portrayed negatively, and according to some studies the number of female nurses who have a high acceptance of male nurses are as large as the number of female nurses who have a low acceptance. Purpose: The purpose of this study was to describe; the male nurses' experiences of working with female colleagues, their interaction with patients within the nursing profession, and to describe selected study samples. Method: The design was a descriptive literature review, which included 13 scientific articles in the result. The 13 scientific articles were searched in PubMed and Cinahl with relevant MeSH terms and Cinahl-headings where they were available. Results: The results showed that the male nurses felt that there was a notion that the nursing profession in the eye of the public was a feminine profession, something that affected their experience of working as nurses. The male nurses felt that there were perceptions about their sexuality and their sexual intentions, both from patients and colleagues. There were also difficulties in the interaction between both female and male patients, male nurses felt that they had to ensure they were more careful to avoid any unnecessary touching. Male nurses also found that they were assigned more "typically male" tasks on the basis that they were seen as being physically stronger than their female colleagues. Conclusion: This study has revealed that male nurses' experiences of working in the profession were impacted by the fact that they were men. Preconceived notions and prevailing gender norms influenced the male nurses’ interactions with their colleagues and patients. Male nurses found that they are portrayed in a negative light by today’s modern society for choosing a career pathe in the nursing profession. The male nurses' experiences were also influenced by established social gender norms that were found in the community. Keywords: male nurses, qualitative research, experience, gender

Bakgrund Förutfattade meningar mot vårdpersonal är ett fenomen inom vården, särskilt mot manliga sjuksköterskor, som är en minoritet inom sjuksköterskeyrket. Tidigare forskning har fokuserat på specifika problemsituationer som uppstår i yrket för manliga sjuksköterskor, samhällets syn på manliga sjuksköterskor och att manliga sjuksköterskor priviligierats i arbetsgruppen. I litteraturen nämns ofta olika förutfattade meningar om manliga sjuksköterskor, trots att det saknas forskning med fokus på manliga sjuksköterskors egna upplevelser av förutfattade meningar mot dem. Syfte Syftet med studien är att belysa vilka förutfattade meningar som manliga sjuksköterskor upplever finns mot dem. Metod Litteraturstudie i form av en beskrivande metasyntes. Resultat Manliga sjuksköterskor upplever flera förutfattade meningar som presenteras i fyra teman: “accepteras inte som sjuksköterskor”, “muskler, lyfthjälp och tekniskkompetens”, “antas vara homosexuella” och “antas ha sexuella avsikter motpatienter”. Slutsats Upplevda förutfattade meningar kan påverka manliga sjuksköterskors syn på sig själv och yrkesrollen samt patientmötet och omvårdnaden. Dessa förutfattade meningar kan skapa konflikter och missnöje på arbetsplatsen vilket kan störa patientmötet och vårdrelationen. Klinisk Betydelse Genom att belysa förutfattade meningar som manliga sjuksköterskor upplever kan åtgärder vidtas för att motverka dem som påverkar vårdarbetet negativt. / Background Preconceptions against health care workers is a phenomenon in health care, especially against male nurses, who are a minority within the nursing profession. Previous research has focused on specific problematic situations that arise in the profession for male nurses, society's view of male nurses and the fact that male nurses are privileged in the workgroup. Literature often mentions various preconceptions about male nurses, despite the lack of research focusing on male nurses' own experiences of prejudice against them. Purpose The purpose of this study is to shed light on the preconceptions that male nurses are experiences towards themselves. Method Literature review in the form of a descriptive meta-synthesis. Results Male nurses experience several preconceptions which are presented in four key concepts: "not accepted as nurses", "muscles, lift assistance and technical skills", "are assumed to be gay" and "are assumed to have sexual intentions towards patients". Conclusion Experienced preconceptions can affect male nurses' view of themselves and the professional role, meeting the patient and nursing care. These preconceptions can create conflicts and grievances in the workplace which can disrupt the nurse-patient relationship. Clinical Significance By shedding light on the preconceptions that male nurses are experiencing measures can be taken to reduce the ones that affect nursing work negatively.

Background: The health care systems across are characterised by the gross shortage of nurses. A number of initiatives have been reported which seek to address this challenge. Literature shows that males remain an inadequately tapped source, They remain a minority in nursing compared to their female counterparts. Literature also shows that gender-based barriers for male nurses exist. The purpose of this study was to explore gender-related constructs that influence the recruitment and retention of men in nursing as experienced by male nurses in three selected hospitals in the eThekwini district. Research Methodology: A qualitative, explorative and descriptive design was used in this study to illuminate the views of male nurses regarding their recruitment and retention in nursing .. Purposive sampling was used to select male nurses from three hospitals for interviews and a total of 37 participants participated in this study. The participants were drawn from private and public hospitals. Data was collected through individual and focus group interviews and was analyzed qualitatively. Research Findings: Four major themes emerged from data. These included the journey to nursing, experiences of males in the nursing profession, retention of male nurses and strategies to recruit and retain males in nursing. Findings from the groups and categories of males in nursing in different hospitals showed similarities which reflected that the barriers faced by men in the nursing profession were still pervasive, consistent and had undergone few changes over time. Recommendations: Recommendations were categorised into community, general education, nursing education, nursing practice and nursing research. / Thesis (M.N.)-University of KwaZulu-Natal, Durban, 2011.