<p>Background: According to many authorities Trademark consideration will within the companies become all more prioritized objectives for competitive advantage and a strong organisational structure.</p><p>Trade marking is becoming an important tool, not only Production oriented companies apply this on their products or services whereas it is today spread in many different sectors.</p><p>Problems: On the basis of theoretical and empirical studies, we will try to see how a trademark is built up.</p><p>This will guide us to our questions at issue:</p><p>• How has the actual process for HTF been in order to strengthen and to build up their trademark, how have they achieved this in practice?</p><p>• What are the underlying criteria’s to for this work and what role has the consultant company BMN in the actual process?</p><p>Aim: The authors have for intention to create an understanding on why there is interesting for a trade union organisation like HTF to carry out a trademark development investment. A further understanding will be to highlighting a strong trademark's advantages and possible disadvantages.</p><p>Results: As a trade union organisation where the relationship to the members and the potential members is becoming all more important is the interesting to highlight their trademark clear and in addition to that contribute to building and establishing strong relationships. on the basis of this study we can state that it is now one of the most important support activities that as a trade unions to highlight its core values through trademark. As a trade union, one can to a large extent work with and to apply the market the economic mocks-up for trademark build up.</p><p>The most important aspect is that we can state , in the future developed to concentrate more on communication, positioning, segmentation and diversification, which the trademark act as intermediary. This along with those core values that characterises the organisation and informs the trademark gives a bigger possibility for HTF to clearer give the organisation's surrounding world a more exact picture of what it stand for , seeks and what it desires to offer the members. A possible disadvantage could be that after a trademark establishment similar to HTF: s the organization can get more attention and the requirements in living up to those core values will increase.</p><p>Conclusions: We can state that an important part in that the trademark development process is to identify the organisation's image in the very beginning of the trademark project. The analysis gives the organisation a picture of the own organisation, the members' perspectives and the competitors and constitutes good basis for the continued work. The work strategies that were implemented where in the form of workshops this in order to view forward what the actual and core values in that the trademark development process are. In the actual workshop different questions were developed, the answers to those where given from total 365 paragraphs employee and stakeholders, this was done in group mould. It is important that in workshops to formulate and to create a common view about what the actual process means and how the company wants to be represented , which way one wants to be considered. Further after the workshops created a planning conferences for the different parts of the organisation is created. The organisation begins afterwards to work with this internal and trough communication different values are shared. Both the theoretical and the empirical studies demonstrate that those aspects that lie to shallow for that organisation identity that is worked forward is connected to the organisation's history, culture, rumour (views that exists about the organisation), behaviour patterns among the employee and representatives.</p> / <p>Bakgrund: Varumärkestänkande kommer framöver enligt många auktoriteter inom företagsvärlden att bli ett allt mer prioriterat mål för konkurrensstarka organisationer. Det tränger kontinuerligt in i allt fler branscher och det är inte längre bara produktionsorienterade tillverkningsföretag som tillämpar detta på sina produkter eller tjänster.</p><p>Problem: Utifrån teoretiska och empiriska studier skall vi försöka se hur ett varumärke för en fackförening kan byggas upp.</p><p>Detta leder oss in på våra konkreta frågeställningar som lyder:</p><p>· Hur har själva processen i visionsarbetet för HTF gått till för att stärka och bygga upp sitt varumärke, hur uppnås detta i praktiken?</p><p>· Vilka kriterier ligger till grund för detta arbete och vilken roll har konsultföretaget BMN i själva processens gång?</p><p>Syfte: Författarna har för avsikt att skapa en uppfattning om varför det är intressant för en facklig organisation som HTF att utföra en varumärkesuppbyggande satsning. En vidare förståelse skall försöka uppnås genom att framhäva ett starkt varumärkes fördelar och eventuella nackdelar för en fackförening.</p><p>Resultat: Som en facklig organisation där relationen till medlemmarna samt de potentiella medlemmarna kommit att bli allt viktigare är det intressant att framhäva sitt varumärke tydligt och via den vägen bidra till att bygga och etablera en relation till dessa. Det vi kan konstatera utifrån denna studie är att det numera är en av de viktigaste stöttepelarna att som fackförbund framhäva sina kärnvärden som präglar varumärket, som ett fackförbund kan man till stor del jobba med och tillämpa de marknadsekonomiska modellerna för varumärkesuppbyggnad.</p><p>Den viktigaste aspekten här, kan vi konstatera är möjligheten att framöver jobba mer aktivt utåt i form av kommunikation, positionering, segmentering och differentiering, vilka varumärket är en förmedlare av. Detta tillsammans med de kärnvärden som präglar organisationen och genomsyrar varumärket ger en större möjlighet för HTF att tydligare kunna ge organisationens omvärld en mer exakt bild av vad det är man står för, eftersträvar och önskar kunna erbjuda sina medlemmar.</p><p>En möjlig nackdel finner vi i att man efter ett varumärkesarbete likt HTF: s får mer uppmärksamhet och därmed så kan vi konstatera att kraven i att leva upp till de kärnvärden och den vision som förmedlas höjs.</p><p>Slutsatser: Vi kan konstatera att en viktig del i den varumärkesuppbyggande processen är att identifiera organisationens image, just då vid startpunkten av varumärkesprojektet. Analysen ger organisationen en bild av den egna organisationen, medlemmarnas perspektiv och konkurrenterna och utgör således en bra grund för det fortsatta arbetet. De arbetsstrategier som genomfördes var i form av ett workshoparbete för att på så sätt få fram vad som skall utgöra själva kärnvärdena i den varumärkesuppbyggande processen. I själva workshoparbetet utvecklades olika frågor och dessa fick man sedan svar på från sammanlagt 365 stycken anställda och intressenter, detta gjordes i gruppform. Det är viktigt att i workshoparbetet formulera och skapa en samsyn om vad själva processen innebär och vad man vill åstadkomma med den samt på vilket sätt man vill uppfattas. Vidare efter workshoparbetet skapas det en planering och planeringskonferenser för de olika delarna i organisationen. Organisationen börjar sedan att arbeta med detta internt och via kommunikation försöker man visa på de olika värderingarna.</p><p>Både de teoretiska och empiriska studierna visar att de aspekter som ligger till grund för den organisationsidentitet som arbetas fram är sammankopplade till organisationens historia, kultur, rykte (uppfattningar som finns om organisationen), beteende hos de anställda och representanter</p>

Background: According to many authorities Trademark consideration will within the companies become all more prioritized objectives for competitive advantage and a strong organisational structure. Trade marking is becoming an important tool, not only Production oriented companies apply this on their products or services whereas it is today spread in many different sectors. Problems: On the basis of theoretical and empirical studies, we will try to see how a trademark is built up. This will guide us to our questions at issue: • How has the actual process for HTF been in order to strengthen and to build up their trademark, how have they achieved this in practice? • What are the underlying criteria’s to for this work and what role has the consultant company BMN in the actual process? Aim: The authors have for intention to create an understanding on why there is interesting for a trade union organisation like HTF to carry out a trademark development investment. A further understanding will be to highlighting a strong trademark's advantages and possible disadvantages. Results: As a trade union organisation where the relationship to the members and the potential members is becoming all more important is the interesting to highlight their trademark clear and in addition to that contribute to building and establishing strong relationships. on the basis of this study we can state that it is now one of the most important support activities that as a trade unions to highlight its core values through trademark. As a trade union, one can to a large extent work with and to apply the market the economic mocks-up for trademark build up. The most important aspect is that we can state , in the future developed to concentrate more on communication, positioning, segmentation and diversification, which the trademark act as intermediary. This along with those core values that characterises the organisation and informs the trademark gives a bigger possibility for HTF to clearer give the organisation's surrounding world a more exact picture of what it stand for , seeks and what it desires to offer the members. A possible disadvantage could be that after a trademark establishment similar to HTF: s the organization can get more attention and the requirements in living up to those core values will increase. Conclusions: We can state that an important part in that the trademark development process is to identify the organisation's image in the very beginning of the trademark project. The analysis gives the organisation a picture of the own organisation, the members' perspectives and the competitors and constitutes good basis for the continued work. The work strategies that were implemented where in the form of workshops this in order to view forward what the actual and core values in that the trademark development process are. In the actual workshop different questions were developed, the answers to those where given from total 365 paragraphs employee and stakeholders, this was done in group mould. It is important that in workshops to formulate and to create a common view about what the actual process means and how the company wants to be represented , which way one wants to be considered. Further after the workshops created a planning conferences for the different parts of the organisation is created. The organisation begins afterwards to work with this internal and trough communication different values are shared. Both the theoretical and the empirical studies demonstrate that those aspects that lie to shallow for that organisation identity that is worked forward is connected to the organisation's history, culture, rumour (views that exists about the organisation), behaviour patterns among the employee and representatives. / Bakgrund: Varumärkestänkande kommer framöver enligt många auktoriteter inom företagsvärlden att bli ett allt mer prioriterat mål för konkurrensstarka organisationer. Det tränger kontinuerligt in i allt fler branscher och det är inte längre bara produktionsorienterade tillverkningsföretag som tillämpar detta på sina produkter eller tjänster. Problem: Utifrån teoretiska och empiriska studier skall vi försöka se hur ett varumärke för en fackförening kan byggas upp. Detta leder oss in på våra konkreta frågeställningar som lyder: · Hur har själva processen i visionsarbetet för HTF gått till för att stärka och bygga upp sitt varumärke, hur uppnås detta i praktiken? · Vilka kriterier ligger till grund för detta arbete och vilken roll har konsultföretaget BMN i själva processens gång? Syfte: Författarna har för avsikt att skapa en uppfattning om varför det är intressant för en facklig organisation som HTF att utföra en varumärkesuppbyggande satsning. En vidare förståelse skall försöka uppnås genom att framhäva ett starkt varumärkes fördelar och eventuella nackdelar för en fackförening. Resultat: Som en facklig organisation där relationen till medlemmarna samt de potentiella medlemmarna kommit att bli allt viktigare är det intressant att framhäva sitt varumärke tydligt och via den vägen bidra till att bygga och etablera en relation till dessa. Det vi kan konstatera utifrån denna studie är att det numera är en av de viktigaste stöttepelarna att som fackförbund framhäva sina kärnvärden som präglar varumärket, som ett fackförbund kan man till stor del jobba med och tillämpa de marknadsekonomiska modellerna för varumärkesuppbyggnad. Den viktigaste aspekten här, kan vi konstatera är möjligheten att framöver jobba mer aktivt utåt i form av kommunikation, positionering, segmentering och differentiering, vilka varumärket är en förmedlare av. Detta tillsammans med de kärnvärden som präglar organisationen och genomsyrar varumärket ger en större möjlighet för HTF att tydligare kunna ge organisationens omvärld en mer exakt bild av vad det är man står för, eftersträvar och önskar kunna erbjuda sina medlemmar. En möjlig nackdel finner vi i att man efter ett varumärkesarbete likt HTF: s får mer uppmärksamhet och därmed så kan vi konstatera att kraven i att leva upp till de kärnvärden och den vision som förmedlas höjs. Slutsatser: Vi kan konstatera att en viktig del i den varumärkesuppbyggande processen är att identifiera organisationens image, just då vid startpunkten av varumärkesprojektet. Analysen ger organisationen en bild av den egna organisationen, medlemmarnas perspektiv och konkurrenterna och utgör således en bra grund för det fortsatta arbetet. De arbetsstrategier som genomfördes var i form av ett workshoparbete för att på så sätt få fram vad som skall utgöra själva kärnvärdena i den varumärkesuppbyggande processen. I själva workshoparbetet utvecklades olika frågor och dessa fick man sedan svar på från sammanlagt 365 stycken anställda och intressenter, detta gjordes i gruppform. Det är viktigt att i workshoparbetet formulera och skapa en samsyn om vad själva processen innebär och vad man vill åstadkomma med den samt på vilket sätt man vill uppfattas. Vidare efter workshoparbetet skapas det en planering och planeringskonferenser för de olika delarna i organisationen. Organisationen börjar sedan att arbeta med detta internt och via kommunikation försöker man visa på de olika värderingarna. Både de teoretiska och empiriska studierna visar att de aspekter som ligger till grund för den organisationsidentitet som arbetas fram är sammankopplade till organisationens historia, kultur, rykte (uppfattningar som finns om organisationen), beteende hos de anställda och representanter

Made available in DSpace on 2014-06-11T19:26:17Z (GMT). No. of bitstreams: 0 Previous issue date: 2010-12-20Bitstream added on 2014-06-13T18:54:33Z : No. of bitstreams: 1 orti_ps_me_bauru.pdf: 811706 bytes, checksum: 3b16ecf79e62cce83f9304c500ee0fce (MD5) / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior (CAPES) / Um dos grandes desafios da empresa moderna é manter-se atualizada e pró-ativa no mercado em que atua para poder obter vantagens competitivas e diferenciarem-se no mercado, agregando valor aos seus produtos e serviços. A Gestão do Conhecimento e a Educação Corporativa têm sido grandes recursos nesse sentido, devido ao fato de estimularem e possibilitarem o processo de criação, captação, codificação, armazenamento e distribuição de conhecimento em toda a organização. Apesar da importância dessas atividades encontram-se poucos recursos de métricas para a gestão de desempenho dessas atividades tal como as exigentes em outras áreas como Gestão da Qualidade, Governança Corporativa, Tecnologia da Informação, entre outros. Um dos recursos utilizados pelas empresas na busca pela excelência em gestão, os modelos de maturidade, que constituem na descrição dos níveis de evolução no que se referem a processos, pessoas, tecnologia e a organização como um todo. Devido à importância desses temas para a vida organizacional propôs-se uma ferramenta de diagnóstico de gestão dos estágios de maturidade desses processos tanto internamente, quanto comparado às melhores práticas do mercado em seus vários processos de trabalho, podendo assim, planejar suas ações, implantar melhorias, inovar e, com isso, obter uma gestão consistente e crescimento consciente e focado nos objetivos planejados. Esta pesquisa pretende, portanto, fazer um estudo de caso exploratório sobre a viabilidade e efetividade de uma ferramenta de diagnóstico de modelos de maturidade em educação corporativa - uma das áreas ainda pouco parametrizadas dentro das organizações - para que haja uma melhor avaliação, compreensão e desenvolvimento dessas atividades, tal como as demais áreas que já possuem modelos de maturidade melhor estruturados e de forma prática e detalhada / One of the main challenges of modern business is to keep updated and pro-active in the market in which operates in order to gain competitive advantage and differentiate themselves in the market, adding value to their products and services. In this paper we discuss the importance of Knowledge Management and Organization Learning as resources in assisting the search for competitive advantage, because they allow the process of creating, capturing, encoding, storage and distribution of knowledge across the organization. Despite the importance of knowledge Management and Organization Learning, there are few resources of performance metrics for such activities, as those in other areas such as Quality Management, Corporate Governance, Information technology, among others. Organization Learning is one of the resources used by companies in pursuit of excellence in management and it is used to disseminate knowledge in the organization and ofter its employees opportunities for learning that enables a better understanding of the realities and challenges of organization, by creating appropriate responses to the strategic challenges presented. Maturity models have been used in various fiels of knowledge to ofter a description of levels of development as they relate to processes, people and organization as one. They constitute a benchmark for organization as one. They constitute a benchmark for organization to evaluate their progress on certain issues, projects and processes, as well to comparate themselves to the best practices in the market field in question. Because of the importance of these issues to organizational life, this work presents a bibliographic study on the topic of maturity models and their applicability in the area of Organization Learning, proposing a diagnostic tool of maturity to maturity levels for monitoring of internal practices and comparison to best market practices in ... (Complete abstract click electronic access below)

Darbo uždaviniai: Apibrėžti projektų valdymą, galimas problemas apibrėžti personalo vadybos sampratą; atskleisti mokymosi šiuolaikinėje organizacijoje svarbą; ištirti apmokymų poreikį realiai egzistuojančioje Lietuvos organizacijoje; pateikti apibendrinančias išvadas. Šio darbo pagrindinis uždavinys buvo atskleisti ir išanalizuoti projektų valdymo problemas personalo vadybos aspektu. / This work „Project managment, problems, prevency soliutions“ is analizy of the training importance in the successful activity of the company and project management. It was necessary to show that increasing results of the company activity depend on human resourses management. It’s showed the need to organize training regulary. Calculated results of the questionnaire allow organizing directly the training of staff. Tha main conclution – future belongs to those companies and organizations, who organize training regularlt, especially in project management and modern technologies.

The overall aim of the present thesis was to study aspects of patient safety in critically ill patients with special focus on airway management, respiratory complications and nursing procedures. Study I describes a method called pharyngeal oxygen administration during intubation in an experimental acute lung injury model. The study showed that pharyngeal oxygenation prevented or considerably increased the time to life-threatening hypoxemia at shunt fractions by at least up to 25% and that this technique could be implemented in airway algorithms for the intubation of hypoxemic patients. In study II, we investigated short-term disconnection of the expiratory circuit from the ventilator during filter exchange in critically ill patients. We demonstrated that when using pressure modes in the ventilator, there was no indication of any significant deterioration in the patient's lung function. A bench test suggests that this result is explained by auto-triggering with high inspiratory flows during the filter exchange, maintaining the airway pressure. Study III was a clinical observational study of critically ill patients in which adverse events were studied in connection with routine nursing procedures. We found that adverse events were common, not well documented, and potentially harmful, indicating that it is important to weigh the risks and benefits of routine nursing when caring for unstable, critically ill patients. In study IV, we conducted a retrospective database study in patients with pelvis fractures treated in the intensive care unit. We found that the incidence of respiratory failure was high, that the procedure involved in surgical stabilization affected the respiratory status in patients with lung contusion, and that the mortality was low and probably not influenced by the respiratory condition. In conclusion, the results obtained in the present thesis have increase our knowledge in important areas in the most severely ill patients and have underlined the need for improvements in the field of patient safety.

This thesis deals with the aspects of managing the business continuity by the methodologies of ITIL and Cobit. The main thesis objective is to find out if there exists one general aplicable solution of the business continuity managment process based on the relative approach comparison and integration of both methodologies and afterwards to define this general solution. The secondary thesis objective is to try to specify the problem issue, which is not covered neither one of those methodologies and then integrate it into this general solution. The purpose of first chapter is to analyze and generally describe the business continuity managment area, its relation with IT Service Managment, to define all key issue terms and to give a best practice review dealing with this field. In the following chapters there is a detailed look at the concrete individual approaches of metodics ITIL and Cobit to the area of business continuity managment. The final chapter deals with approach comparison of both methodologies based on by author defined key fields as target group, enterprise type, terminology, mature models, metrics, concept and relative mapping of relevant points. The chapter provides the general complex solution guideline of this issue by simultaneous implementation of both methodologies as well. This is the main contribution of this work. The next contribution consists in the definition of irrational employee behaviour problem during disaster and its integration to this general guidelines.

<p>Examensarbetet handlar om kvalitetsarbete i skolan och vad som uppfattas vara kvalitetsarbete av lärare och rektorer som arbetar i skolor där Total Quality Management (TQM) används eller har använts. I studien frågas efter vilka företeelser som uppfattas vara kvalitetsarbete och hur dessa företeelser ter sig avseende makt och form. Dessutom studeras lärares och rektorers förhållningssätt till kvalitetsarbete enligt TQM.</p><p>Studien har en kvalitativ ansats och data har insamlats med hjälp av intervjuer. Sammanlagt har fyra lärare och fyra rektorer intervjuats. Data presenteras dels i form av kategorier av företeelser som uppfattas vara kvalitetsarbete, dels i form av mer övergripande tolkningar utifrån rektorers respektive lärares förhållningssätt till kvalitetsarbete.</p><p>De företeelser som uppfattas vara kvalitetsarbete kategoriseras i tre områden: (I) Målfokuserat kvalitetsarbete som innebär arbete med att formulera och konkretisera mål. (II) Strukturinriktat kvalitetsarbete som innebär arbete med att skapa rutiner för att systematiskt kunna utveckla skolans verksamhet eller att arbeta med kvalitet i enlighet med strukturerade arbetssätt. (III) Reflekterande kvalitetsarbete som innebär arbete med att utveckla skolans kvalitet med hjälp av reflektion och samtal.</p><p>Kvalitetsarbete enligt TQM har introducerats to-down i de studerade skolorna och är kopplat till en stor tilltro till expertutvärderingar. Studien pekar på att lärare är kluvna mellan sitt engagemang i kvalitetsarbeteenligt TQM och sin egen erfarenhet av att deras sätt att tänka om skolan förändras i samtal och reflektion tillsammans med andra lärare. Kvalitetsarbete ses från rektorernas sida dels som ett sätt att utveckla skolan, dels som ett instrument att legitimera verksamheten gentemot omvärlden. Rektorerna gör skilda tolkningar av tillämpbarheten av TQM:s begrepp i skolan beroende på hur och om de analyserar begreppen.</p>

Future wireless networks will combine multiple radio technologies and subsystems, possibly managed by competing network providers. For such systems it may be advantageous to let the end nodes (terminals) make some or all of the resource management decisions. In addition to reducing complexity and costs, increasing redundancy, and facilitating more timely decisions; distributed resource sharing regimes can decouple the individual subsystems. Decoupled subsystems could be desirable both because competing operators can be business-wise separated and because it allows new technologies to be added (removed) in a modular fashion. However, distributed regimes can also lead to “selfish” wireless nodes who only try to maximize their own performance. The first part of this dissertation studies if selfish nodes can make efficient use of wireless resources, using multiaccess and network layers as examples. The related problems are formulated as noncooperative games between nodes. To maintain tractability nodes are confined to simple strategies that neither account for future payoffs nor allow for coordination. Yet, it is demonstrated that selfish nodes can achieve comparable performance to traditional protocols. These results should be interpreted as an argument in favor of distributed regimes. The second part of this dissertation evaluates the effects of multi-provider network architectures where users can roam freely across all networks. From a supply side perspective the benefits are improved path gain statistics and the fact that different networks may have non-overlapping busy hours. Several network configurations are analyzed and it is shown that cooperation between symmetric providers can yield significant capacity gains for both downlink and uplink; even if the providers have nearly collocated sites. When the providers have different site densities the gains from cooperation are reduced and the provider with a sparse network always gains more from cooperating. This suggests that initially, voluntary cooperation may be limited to some special cases. Lastly, the architecture is analyzed in a context where the providers compete for users on a per session basis by offering access at different prices. Although such architectures currently only exist in a few special cases, they could emerge in domestic markets where the costs to switch and search for new networks are low. Based on a game theoretic formulation it is shown that a competitive market for wireless access can be advantageous for both users and providers. The results presented suggest that the advantages of cooperation of competing providers occur in more than just a few cases. / QC 20100812

In recent years, many strides have been achieved in the area of Wireless Sensor Networks (WSNs), which is leading to constant innovations in the types of applications that WSNs can support. Much advancement has also been achieved in the area of smart homes, enabling its occupants to manually and easily control their utility expenses. In this thesis, both areas of research will be colluded for a simple, yet critical application: efficient and economical comfort control in smart residential spaces. The goal is to design a central, modular energy consumption control system for residential spaces, which manages energy consumption in all aspects of a typical residence. This thesis is concerned with two facets of energy consumption in residences. The first facet is concerned with controlling when the heating, ventilating, and air conditioning unit (HVAC) operates for each room separately. This is in contrast to a typical HVAC system where comfort is provided across the floor as a whole. The second facet is concerned with controlling the lighting in each room so as to not exceed a certain input value. The communication network that supports the realization of these coveted goals is based on Zigbee interconnected sensor nodes which pour data unto a smart thermostat which does all the required calculations and activates the modules required for comfort control and energy management, if needed. A Java-based discrete event simulator is then written up to simulate a floor of a typical Canadian single-family dwelling. The simulation assumes error-less communication and proceeds to record certain room variables and the ongoing cost of operation periodically. These results from the simulator are compared to the results of the well known simulator, created by DesignBuilder, which describes typical home conditions. The conclusion from this analysis is that the Comfort Control and Energy Management Algorithms (CEMA) are feasible, and that their implementation incurs significant monetary savings.

Examensarbetet handlar om kvalitetsarbete i skolan och vad som uppfattas vara kvalitetsarbete av lärare och rektorer som arbetar i skolor där Total Quality Management (TQM) används eller har använts. I studien frågas efter vilka företeelser som uppfattas vara kvalitetsarbete och hur dessa företeelser ter sig avseende makt och form. Dessutom studeras lärares och rektorers förhållningssätt till kvalitetsarbete enligt TQM. Studien har en kvalitativ ansats och data har insamlats med hjälp av intervjuer. Sammanlagt har fyra lärare och fyra rektorer intervjuats. Data presenteras dels i form av kategorier av företeelser som uppfattas vara kvalitetsarbete, dels i form av mer övergripande tolkningar utifrån rektorers respektive lärares förhållningssätt till kvalitetsarbete. De företeelser som uppfattas vara kvalitetsarbete kategoriseras i tre områden: (I) Målfokuserat kvalitetsarbete som innebär arbete med att formulera och konkretisera mål. (II) Strukturinriktat kvalitetsarbete som innebär arbete med att skapa rutiner för att systematiskt kunna utveckla skolans verksamhet eller att arbeta med kvalitet i enlighet med strukturerade arbetssätt. (III) Reflekterande kvalitetsarbete som innebär arbete med att utveckla skolans kvalitet med hjälp av reflektion och samtal. Kvalitetsarbete enligt TQM har introducerats to-down i de studerade skolorna och är kopplat till en stor tilltro till expertutvärderingar. Studien pekar på att lärare är kluvna mellan sitt engagemang i kvalitetsarbeteenligt TQM och sin egen erfarenhet av att deras sätt att tänka om skolan förändras i samtal och reflektion tillsammans med andra lärare. Kvalitetsarbete ses från rektorernas sida dels som ett sätt att utveckla skolan, dels som ett instrument att legitimera verksamheten gentemot omvärlden. Rektorerna gör skilda tolkningar av tillämpbarheten av TQM:s begrepp i skolan beroende på hur och om de analyserar begreppen.